Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Hänvisas bl.a. till NJA 2017 s. 9.
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
En privatperson hade tvingats ta lån med hjälp av sitt bankid, och ansågs därför återbetalningsskyldig enligt läran om condictio in debiti; Nl.a. om bevisning avseende obehörig användning av E-legitimation och när 36 § avtalslagen inte kan användas.
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Reklamationsskyldighet föreligger inte när det gäller prisets skälighet enligt 36 § konsumenttjänstlagen. Det hindrar dock inte att en passivitet i fråga om att göra gällande återkrav av betalning kan medföra att rätten till återbetalning går förlorad.
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Karin förvärvade bostadsrätten till en lägenhet i Bostadsrättsföreningen Gullvagnen 4 i Älvsjö, med en tvist som uppstod angående ett 22 kvadratmeter stort källarutrymme. Föreningen hävdade att utrymmet inte tillhörde Risbergs bostadsrätt och påstod olovlig ockupation, vilket ledde till en rättstvist. Föreningen argumenterade att inget avtal om utrymmet fanns och att det alltid varit en del av föreningens egendom. Karin hänvisade till tidigare ändringar i föreningens förråds- och vindssammansättning, där utrymmet uppläts till tidigare ägare av hennes lägenhet. Upplåtelseavtalet: En central del av bedömningen gällde tolkningen av det ursprungliga upplåtelseavtalet från 1 juli 1999, vilket fastställde omfattningen av bostadsrätten. Domstolen ansåg att detta avtal inte inkluderade det omtvistade utrymmet. Ändring av Upplåtelseavtal: Domstolen prövade om det hade skett en laglig ändring av upplåtelseavtalet som skulle inkludera källarutrymmet i bostadsrätten. Enligt Bostadsrättslagen (BRL) ska upplåtelseavtal vara skriftliga, och ändringar eller tillägg till dessa avtal måste uppfylla vissa formkrav. Preskription: Karin hävdade att upplåtelsen av källarutrymmet var giltig på grund av att talan om ogiltighet inte väckts inom två år, enligt preskriptionsregler i BRL. Domstolen bedömde dock att denna regel inte var tillämplig eftersom upplåtelsen av utrymmet aldrig skett formellt. Bostadsrättsföreningens Skyldigheter: Det undersöktes huruvida föreningen uppfyllt sina skyldigheter enligt BRL, specifikt avseende föring av lägenhetsförteckningen och ekonomisk plan. Domstolen betonade att det saknades anteckningar om utrymmets upplåtelse i dessa dokument.
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Återgång av legat enligt 21 kap. 5 § ärvdabalken kan ske bara för betalning av den dödes skulder och inte för betalning av dödsboets andra skulder.
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
[Senare förlikt i hovrätten] Jordbruksverket ansågs ha visat rätt till återbetalning av miljöstöd för viss åkermark. Och bolaget ansågs inte har visat att åter krav var oproportionerligt eller på annat sätt oskäligt.
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Avtalspart ansågs ha visat rätt att återfå banklån som hade betalats enligt villkor i ett förfalskat gåvobrev, som i tidigare mål har förklarats ogiltigt. Att båda parter var okunniga om förfalskningen vid tidpunkten för avtalsprestationerna, ansågs inte ha någon betydelse. Även ränta ska utgå på beloppet som ska återbetalas.
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
NJA-ingress: Tolkning av testamente. Ett legat avsåg enligt sin lydelse endast en fastighet, men andra villkor i testamentet och omständigheterna i övrigt innebar att det fanns klara belägg för en annan tolkning. Förordnandet ansågs omfatta flera fastigheter.
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
NJA-ingress: I ett aktieöverlåtelseavtal föreskrevs att köparna skulle överta ett borgensåtagande från säljaren när en viss omsättning i bolaget hade uppnåtts. Avtalet har ansetts innebära att köparna lojalt måste verka för att målet ska uppnås. Genom köparnas agerande kom i princip all omsättning att hamna utanför bolaget. Förfarandet har ansetts stå i strid med den lojalitet som köparna hade att visa.
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Bostadsrättsförening ansågs ha visat att tidpunkten för upplåtelse i ett förhandsavtal om upplåtelse, uppfyllde formkraven i bostadsrättslagen. Eftersom ordalydelsen var relativt klar och det uppgivna intervallet inte var särskilt långt, var 36 § avtalslagen inte tillämplig.
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Hänvisas bl.a. till NJA 2017 s. 882.
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
IT-leverantör ansågs ej ha visat att stegvisa förhandlingar och visst påbörjat arbete med en ny IT-miljö för bostadsrättsförvaltningsföretag, hade lett fram till ett bindande avtal; Bl.a. lojalitet i avtalsförhandlingar, skadeståndsskyldighet i samband med befogad tillit och bevisvärdering av enskilda förhandlingsmoment.
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Aktieköpare ansågs ej ha visat att aktier i telefonförsäljningsföretag var felaktiga i köplagens mening, i korthet fanns det därmed inte heller förutsättningar att jämka det avtalade priset enligt 36 § avtalslagen; Bl.a. om köplagens tillämplighet på aktieköp, betydelsen av vem som lämnat vilka uppgifter, samt uppgifternas detaljnivå i förhållande till köparens befogade förväntningar på varans kvalitet.
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Vid en samlad bedömning har det inte ansetts finnas skäl att frångå advokatsamfundets disciplinnämnds ställningstagande att en advokat uppsåtligen har gjort orätt och därmed ska uteslutas ur samfundet.
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Hänvisas till bl.a. NJA 1995 s. 148
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Föräldrar ansågs ej ha visat bättre rätt till livförsäkring efter avliden dotter, då dotterns sambo kunde bevisa att de båda, trots ett asexuellt parförhållande, hade haft en gemensam vilja att dela på allt framöver och bli betraktade som sambor i juridisk mening; Bl.a. om att högre beviskrav kan uppställas vid asexuella förhållanden, betydelsen av vittnesmål från grannar och att paret hade anlitat juridisk expertis för att testamente m.m. skulle bli juridiskt bindande enligt deras vilja.
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Hänvisas bl.a. till NJA 2017 s. 882.
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Ett gåvobrev som avsåg en andel av en fastighet har innehållit en föreskrift för mottagaren om hembudsskyldighet vid försäljning. Den som tagit emot gåvan har gett andelen till en annan person. Mottagaren av gåvan i det andra ledet har ansetts inte vara bunden av föreskriften i det ursprungliga gåvobrevet vid försäljning av andelen.
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Dödsbo ansågs ej ha visat att den avlidne mannen hade bättre rätt till en personbil, porsche, framför dödsboet efter mannens avlidna hustru, som stod som bilägare i bilregistret; Bl.a. om betydelsen av bilregistret vid bedömningen av äganderättsövergång, trots att det är någon annan som har finansierat bilköpet i fråga.
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Hänvisas bl.a. till NJA 2017 s. 882.
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Tolkning och utfyllnad av ett upphandlat ramavtal; fråga om ensamrätt.
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Fråga om betalningsskyldighet för avtalsbrott vid avtalsförhållanden i flera led.
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Det förstärkta laglottsskyddet enligt 7 kap. 4 § ärvdabalken när arvlåtaren var gift och överfört egendom till makan. En bodelning under bestående äktenskap har bedömts som en gåva jämställd med testamente, när den utgjort en led i en sammansatt transaktion som inneburit ett kringgående av laglottsskyddet. Gåvornas hela värde har lagts till kvarlåtenskapen. Fråga också om särskilda skäl för att underlåta en tillämpning av det förstärkta laglottsskyddet föreligger.
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
En näringsidkares återköp från en konsument kan inte generellt uppfattas som en slutlig reglering av parternas mellanhavanden med innebörden att konsumentens rättigheter enligt konsumentlagstiftning har avtalats bort.
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Hänvisas bl.a. till NJA 2001 s. 59.
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Hänvisas bl.a. till NJA 2017 s. 9.
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Ingår i följande rättsområden:
Inloggning med mobilt BankID krävs för att ladda ner avgörandet.Sammanfattning:
Yttrande jämte bevisuppgift från käranden.
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Om bl.a. NJA 2020 s. 334
Ur domskälen: "I detta fall står det klart att Roland Björnfot med sin betalning avsåg att betala för en maskin. Han betalade helt i enlighet med de anvisningar han hade fått från den som utgett sig för att vara säljare av maskinen. Det rör sig därmed inte om en betalning utan rättsgrund utan om en åsyftad betalning som, till följd av att Roland Björnfot blev lurad av den förespeglade säljaren av maskinen, gjordes till Jasmina Basics konto. Det kan därmed diskuteras om läran om condictio indebiti i och för sig är tillämplig på situationen och om Roland Björnfot därför alls har ett befogat återkrav på Marina Knezevic, eller om han endast bör kunna vända sig mot den som förlett honom att betala. Jämför här t.ex. rättsfallen NJA 1961 s. 18 och NJA 1999 s. 575. Se även NJA 2020 s. 334 p. 8 angående möjligheten för en gäldenär, som enligt borgenärens instruktion har betalat med befriande verkan till tredje man, att driva ett återkrav mot tredje man."
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
En tidigare dom avseende ytterligare betalning för utfört arbete utgör hinder mot att pröva en ny talan om ersättning för avhjälpande av fel i arbetet även i en situation när den tidigare domen innebar att yrkandet om ytterligare betalningsskyldighet ogillades.
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Hänvisas bl.a. till NJA 1991 s. 217.
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Skyldigheten att avhjälpa ett fel i samband med fastighetsköp - att anlägga en väg - ansågs ej ha utförts enligt branschpraxis. Hovrätten ansåg att hänvisning till handelsbruk inte var relevant i detta fall, vilket tingsrätten ansåg.
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning: Ex-sambo ansågs ha visat att hans tidigare sambo var skyldig att ersätta honom för amorteringar och driftskostnader avseende gemensamt hus; Bl.a. kort om att vanliga förmögenhetsrättsliga principer gäller för sambos, där sambolagen inte särskilt reglerar förmögenhetsförhållanden.
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Hänvisas bl.a. till RH 1999:99
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
[Mellandom] Borgenär ansågs ej ha visat att förvärv av viss fordran var giltigt, då fordran inte var bestämd eller hade "identitet" vid tidpunkten för överlåtelse. Domstolen hänvisar till NJA 1973 s. 635, 1973 års rättsfall nämns även i NJA 1989 s. 177, då i fråga om borgenärers sekundära valrätt vid avräkning av betalning och med hänsyn till proportionaliteten av de konsekvenser som skulle drabba gäldenären till följd av borgenärens avräkning.
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Hänvisas bl.a. till NJA 2017 s. 9.
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Hänvisas bl.a. till NJA 2017 s. 9
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Bolagsköpare ansågs ej ha visat att ansvarig revisor hade agerat oaktsamt på sätt som medför skadeståndsskyldighet. Revisorn hade dock reklamerat för sent. Målet är mycket omfattande och rör bolagsförvärv där tvisten i huvudsak rör revisorns värderingar av kundfordringar vs leverantörsskulder, ansvaret för manipulerad bokföring och vem som borde ha upptäckt detta; Bl.a. om bevisbördan för oaktsamhet, god revisorssed, beviskravet för erforderlig tillit till årsredovisningar och frågan om faktisk skada har uppstått till följd av revisorns agerande.
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Samarbetspartner ansågs ej ha visat att köplagen var tillämplig på ett enligt hovrätten ”bredare samarbete mellan parterna innefattande bl.a. att utveckla en produkt, att tillhanda arbetsresurser och att bidra med finansiering.” Därmed fanns ingen dispositiv rätt att göra gällande betalningsskyldighet på grund av dröjsmål.
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
F.d. make ansågs ej ha visat dold samäganderätt till fastighet som inköptes under betänketiden för parternas skilsmässa, varken enligt huvudregeln eller presumtionsregeln för dold samäganderätt; Bl.a. om att samäganderättslagens regler kan tillämpas trots att köp har finansierats med syftet att skydda viss egendom från den ena ägarens borgenärer och bevisvärdering i fråga om avsikten med förvärvet, finnansieringens upplägg m.m.
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning: