Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
En villaägare krävde prisavdrag och skadestånd efter fönster- och dörrbyte, hävdande fel i arbetet och skador på golvet. Företaget motkrävde full betalning. Tingsrätten, och senare hovrätten, fann inga bevis för påstådda fel och dömde villaägaren att betala fullt pris, 169 573 kr plus ränta. (Sammanfattad av ChatGPT)
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Ett bolag krävde skadestånd från en advokat och dennes byrå för vårdslös processföring i ett patentmål. Hovrätten fastställde att avtal förelåg mellan byrån och inte advokaten personligen. Trots att advokaten befanns ha gjort ett misstag som ledde till att inte alla grunder prövades, ansåg hovrätten inte att bolagets rättsställning hade blivit mer fördelaktig även om advokaten inte hade begått misstaget. Då bolaget inte heller hade hyst befogad tillit till patentvärderingarna, som enbart var specificerade för internt bruk, förelåg inte rätt till skadestånd på utomobligatorisk grund. (Sammanfattad av ChatGPT)
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Mot påstående om utlåning av 365 000 kr - varav 203 000 kr via bank och resterande kontant - invändes att samarbetsavtal förelåg och att åtagandena enligt avtalet hade uppfyllts. Hovrätten fann bevisen för ett formellt skuldebrev otillräckliga men fastställde utifrån överföringar och förhör att lån om 203 000 kr var för handen. Motparten förpliktades att återbetala de återstående 149 900 kr plus ränta till klaganden. Eftersom klaganden endast delvis fick rätt, beslutade hovrätten att båda parter skulle bära sina egna rättegångskostnader. (Sammanfattat av ChatGPT)
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Fastighetsköpare som inte kunde erlägga köpeskilling på tillträdesdagen ansågs ej ha rätt att återfå mer än knappt 10% av erlagd handpenning. Säljarna ansågs ha rätt att häva köpeavtalet och även behålla tillägget till handpenningen som ansågs ha motsvarat kompensation för dröjsmål vid flera tillfällen i väntan på tillträdesdagen.
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Försäkrad ansågs ha visat rätt till omprövning av försäkringsersättning trots tidigare förlikning. Förlikningsavtalet innehöll enbart standardformuleringar avseende förlikningens betydelse och ansågs inte kunna tolkas som att rätten till omprövning hade avtalats bort.
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
En köpare av två fastigheter har gjort betalningar till fastighetsmäklarens klientmedelskonto. Köparen har därefter gjort gällande att betalningarna har skett av misstag och att de därför ska gå åter. Condictio indebiti?
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Fråga om vad som krävs för att en skadelidande ska anses ha framställt ett skadeståndskrav så att ett sådant i försäkringsavtalet föreskrivet fristvillkor som avses i 8 kap. 20 § tredje stycket försäkringsavtalslagen aktualiseras.
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Preskriptionstiden för en ägares anspråk på skadestånd mot den som sålt lösöre som påstås ha blivit stulet från ägaren ska räknas från dagen för försäljningen.
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Fördelning av rättegångskostnader efter återkallelse av ansökan om verkställighet enligt utsökningsbalken.
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
En fysisk person har ansetts ha rätt till ersättning för rättegångskostnad avseende eget arbete.
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Fackmässighet i Montage: Hovrätten bedömde att Energihuset inte utfört montering av en varmvattenberedare fackmässigt. Trots att Norrbyggarna instruerat om beredaren skulle monteras, ansåg hovrätten att Energihuset som professionell aktör borde ha säkerställt att väggen kunde bära upp beredaren.
Reklamation och Preskription: Hovrätten fann att korrekt reklamation inte framförts i tid, men att Trygg-Hansas krav inte preskriberats. Detta baserades på att skriftliga krav på skadestånd framställts inom föreskriven tid, vilket förhindrade preskription enligt ABT 06.
Regressrätt: Hovrätten konstaterade att Trygg-Hansa hade rätt till regress. Detta byggde på att försäkringsvillkoren täckte den aktuella skadan och att försäkringsersättning betalats ut till Norrbyggarna. (Sammanfattad av ChatGPT)
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Efter att en konkurs avskrivits har ett konkursbo ansetts inte ha behörighet att väcka en skadeståndstalan mot tredje man.
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Om en komplettering ges in innan en anståndsfrist för att komplettera ett överklagande har löpt ut, är det ofta lämpligt att domstolen kontaktar den som fått anstånd för att säkerställa att denne verkligen slutfört sin talan genom den ingivna kompletteringen. Frågan om det utgör grovt rättegångsfel att – utan en kontakt med den som fått anstånd – avgöra målet innan anståndsfristen har löpt ut får avgöras utifrån vilka krav på materiell processledning som kunde ställas på domstolen i den aktuella situationen.
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Blomqvist klandrar en skiljedom som gynnat Adolfsson. Hovrätten fastställer att skiljedomen är giltig och ogillar Blomqvists talan, vilket innebär att han måste betala Adolfssons rättegångskostnader, men avslår Adolfssons yrkande att Lindquist ska dela detta ansvar.
Bakgrunden är en tvist mellan Blomqvist, grundare och VD för Städpoolen Scandinavia AB, och Adolfsson, en anställd och aktieägare i bolaget. Efter att Blomqvist registrerade Adolfssons aktier på sig, hävdade hon att detta var mot aktieägaravtalets villkor och påkallade ett skiljeförfarande. Skiljedomaren fastställde att Adolfsson hade rätt till aktierna och att hon skulle återbetala 1,31 miljoner SEK till Blomqvist.
Blomqvist klandrade skiljedomen på två grunder: först att skiljedomen inte omfattades av ett giltigt skiljeavtal efter att Adolfsson hävt aktieägaravtalet, och för det andra att det fanns fel i handläggningen som påverkat utgången. Adolfsson förnekade dessa påståenden och hänvisade till att skiljedomaren var behörig och att inga handläggningsfel förekommit.
Hovrätten bedömer att skiljeklausulen i aktieägaravtalet är giltig trots hävningen, hänvisar till doktrinen om särskiljbarhet och lagstiftningen om skiljeförfaranden. Den avvisar också påståendet om handläggningsfel då det inte finns bevis för att skiljedomaren inte följde tidsplanen eller gjorde avsteg från processreglerna. Hovrätten menar att även om Blomqvist mottog information om tidsplanen för sent, så var det inte skiljedomarens fel. (Sammanfattad av ChatGPT)
Ingår i följande rättsområden:
Kostnadsfri nedladdning av NJA 2022 s. 1115 (T 7236-21) (PDF)Sammanfattning:
En andrahandshyresgäst har med stöd av 7 kap. 31 § jordabalken ansetts ha samma rätt i förhållande till fastighetsägaren som om fastighetsägaren hade upplåtit hyresrätten direkt till andrahandshyresgästen.
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Svea Hovrätt fastställde Stockholms Tingsrätts avgörande att Smart Perfect Ltd har rätt att bevaka en fordran om 139 428 344 kr plus ränta i JC Sverige AB:s konkurs. Tingsrätten och hovrätten fann att ett avtal om priset för de varor som Smart Perfect levererade till JC fanns, och att priset inte var oskäligt trots JC:s konkursförvaltares påståenden om motsatsen. Denna bedömning grundade sig på att JC hade accepterat de levererade varorna och prissättningen under en längre tid utan invändningar, vilket i enlighet med CISG (United Nations Convention on Contracts for the International Sale of Goods) och avtalslagen, binder dem vid de avtalade priserna.
Båda domstolarne hänvisade till principer från CISG, särskilt artikel 55 som tillämpas när ett pris anses ha avtalats trots att det inte uttryckligen specificerats i avtalet. Vidare hänvisade de till svensk rätt, särskilt 36 § avtalslagen för bedömningen av oskäligheten i avtalat pris. Jämförelser gjordes med rättsfall som NJA 1992 s. 143 för att utvärdera omständigheterna kring avtalets skälighet.
Smart Perfect fick även rätt till ersättning för rättegångskostnader i hovrätten, vilket bekräftade tingsrättens bedömning om att JC:s konkursbo skulle stå för dessa kostnader. Beslutet kan ses som ett exempel på hur svenska domstolar tillämpar både nationell rätt och internationella konventioner i frågor som rör avtalsbedömningar och konkursrätt. (Sammanfattat av ChatGPT)
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
En sambo som vid ombildning av en lägenhet från hyresrätt till bostadsrätt ingår ett upplåtelseavtal med bostadsrättsföreningen förvärvar därigenom en tillgång som blir samboegendom, om förvärvet har skett för gemensam användning. Bostadsrätten ska i sådant fall ingå i en bodelning enligt sambolagen.
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Fråga om ena makens rättigheter enligt en tjänstepensionsförsäkring ska undantas eller ingå i bodelningen när maken har haft bestämmande inflytande över det aktiebolag som tecknat försäkringen. Även fråga om medel som ena maken har satt in på ett för makarna gemensamt konto har förlorat sin karaktär av enskild egendom samt vad som avses med avkastning av enskild egendom.
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Ingår i följande rättsområden:
Kostnadsfri nedladdning av NJA 2022 s. 913 (Ö 857-22) (PDF)Sammanfattning:
Ett samtycke från en make till försäljning av den andra makens fastighet har inte ansetts kunna ligga till grund för beviljande av lagfart för ett förvärv genom gåva. Bristen på makesamtycke har föranlett fortsatt vilandeförklaring.
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Nora förvärvade bostadsrätten 2015. Under 2018 upptäckte hon fläckar i badrummet som besiktigades på föreningens bekostnad. Besiktningen avslöjade att badrummet inte var utfört enligt gällande branschregler och Nora rekommenderades därför av föreningens förvaltare att omedelbart totalrenovera badrummet. Efter renoveringen ersattes Nora delvis av Folksam med 40 000 kr. Det framgår inte explicit i domen varför Folksam valde att betala denna del av ersättningen, trots att skadan inte hade rapporterats i tid. Det framgår dock att Folksam vid ett senare tillfälle ansett att deras tidigare bedömning av ärendet var felaktig. Detta kan indikera att ersättningen var baserad på en initial bedömning som senare ifrågasattes. Tvisten mellan Nora och HSB Bostadsrättsföreningen Trädet i Norsborg fokuserade på om renoveringskostnaderna borde ha täckts av försäkringen och om Bostadsrättsföreningen, genom sin förvaltare, vårdslöst gett Nora felaktig information om hennes möjligheter att få kostnader täckta via bostadsrättstillägget. Nora ansåg att förvaltarens roll som föreningens representant och hans rådgivning var tillräckliga skäl för henne att lita på uppgifterna om försäkringen och nödvändigheten av omedelbar renovering och att hon inte skulle kunna få försäkringsersättning. Tingsrätten fann dock inte att det förelåg en kvalificerad tillitssituation där Nora hade grund att sätta sin tillit till förvaltarens uppgifter. Dessutom ansåg tingsrätten att det inte bevisats att Nora lidit en ren förmögenhetsskada i form av utebliven försäkringsersättning. (Sammanfattat av ChatGPT).
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
1 Flygpassagerarförordningen. I enlighet med EU-domstolens rättspraxis ska full kompensation enligt förordningen betalas även när en passagerare till följd av en inställd flygning ombokas till ett tidigare flyg.
2 Småmål. Om en privatperson begär ersättning för en timmes rättslig rådgivning och det framgår att han eller hon anlitat professionell juridisk hjälp, finns det normalt inte skäl för domstolen att kräva närmare utredning om det arbete som lagts ned eller partens kostnad för detta.
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Hökerum Bygg Aktiebolag och privatpersonerna Sjögren och Norberg hade en dispyt om återlämnande av pantbrev och återbetalning av lån. Tvisten rörde tolkningen av en revers från 2 december 2014, som bekräftade parternas skuldförhållande och säkerhetsställning via pantbrev. Domstolen tolkade Reversen som en uppdatering av lånevillkoren snarare än en novation. Detta innebar att pantbrevens funktion som säkerhet för lån inte ansågs ha upphört med anledning av upprättande av reversen. Domstolen fastställde att pantbreven fortsatt skulle utgöra säkerhet för hela Hökerums fordran, inklusive eventuella återvunna belopp, och att pantbreven därmed inte skulle återlämnas förrän hela skulden var betald. Domstolen bedömde att återvinningen av betalningar som gjorts av UE-bolagen till Hökerum och som senare återvunnits i konkursprocessen inte innebar att Sjögren och Norbergs återbetalningsskyldighet hade upphört. Yrkande om dröjsmålsränta och avkastningsränta bifölls inte, däremot ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för delgivning av genkäromålet.
Särskilt om hänvisade rättsprinciper och rättsfall: 43 kap. 10 § rättegångsbalken om avvisning av nya bevis som en part försöker lägga fram under huvudförhandlingen. Zug-um-Zugprincipen: En princip i panträtt som innebär att säkerheten återlämnas när skulden är fullt betald. 4 kap. 16 § konkurslagen om hur återvinning påverkar tredje mans säkerhet eller borgen för konkursgäldenärens förpliktelse. "Glasbergas entreprenadskuld" NJA 2019 s. 959: Rörande bevisbörda i samband med skuldebrev. "Tupperware" NJA 2010 s. 734: Gällande återvinning i konkurs och dess effekter på avtalsförhållandet.
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Fråga om relationen mellan två kvinnor var sådan att ett parförhållande enligt sambolagen förelåg.
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
En sammanslutning hade enligt sina stadgar ett ideellt ändamål och skulle bedriva ekonomisk verksamhet. Sammanslutningen har ansetts ha rättskapacitet som ideell förening eftersom det inte har visats att sammanslutningen haft något annat ändamål än det som angavs i stadgarna.
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Nordiskt Speditörsförbunds Allmänna Bestämmelser (NSAB 2015) har ansetts utgöra handelsbruk. Ett logistikföretag har därför till följd av kopplad säkerhetsrätt fått förmånsrätt i en uppdragsgivares konkurs.
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Återtagande av återkallelse av testamente. För att ett återkallat testamente på nytt ska få giltighet krävs att det finns i behåll och att det av omständigheterna framgår att testamentet uttrycker testators yttersta vilja. Utgångspunkten är att testamentstagaren har bevisbördan för omständigheter av den innebörden och beviskravet är det som normalt gäller i tvistemål.
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
En konsument lämnade till följd av ett bedrägeri ut koden till sitt BankID och svarskoder från sin bankdosa. Agerandet möjliggjorde flera transaktioner från konsumentens konto. Omständigheterna har ansetts vara sådana att konsumentens handlande var grovt oaktsamt men inte särskilt klandervärt. Banken ska därför i allt väsentligt återställa kontot till den ställning det hade haft om transaktionerna inte hade genomförts.
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Jämkning av en ansvarsbegränsning i ett kommersiellt avtal om rådgivning med stöd av 36 § avtalslagen?
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Ett bolag tog, i anslutning till ett avtal mellan två parter, på den ena partens uppdrag emot medel från den andra parten. Avtalet fullföljdes inte. Fråga om den part som betalningen har härrört från kan kräva bolaget på återbetalning.
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Hänvisas bl.a. till NJA 2017 s. 9.
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Hänvisas bl.a. till NJA 2017 s. 9.
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Panträtt i Sakägarförteckningen: I ärendet gällande exekutiv försäljning av en fastighet upprättades en sakägarförteckning. I den var fordringar som var förenade med panträtt i fastigheten av betydelse. Det framgår att Minoritetsintressens fordran enligt skuldebrevet var förenad med pant i fastigheten och bedömdes av Kronofogdemyndigheten att vara fullbetald vid tidigare bevakningssammanträden. Rättigheter enligt Skuldebrevet och Panträtt: Det diskuteras huruvida Minoritetsintressens rätt att grunda sin fordran på skuldebrevets särskilda villkor (räntesatsen) påverkades av en tidigare dom i Nacka tingsrätt. Tingsrätten och hovrätten behandlar frågan om panträttens fortsatta giltighet även om huvudfordringen (skuldebrevet) skulle vara prekluderat enligt domen. Det framhålls att en panträtt består även om pantfordringen preskriberats enligt preskriptionslagen eller prekluderats enligt lagen om kallelse på okända borgenärer. Kronofogdemyndighetens Bedömning av Panträtt: Tingsrätten noterar att Kronofogdemyndigheten, i sin handläggning av försäljningsärendet, bedömde att Minoritetsintressen hade rätt att få utdelning för sin fordran enligt skuldebrevet vid den exekutiva försäljningen, trots Nacka tingsrätts dom. Det ansågs att Kronofogdemyndigheten hade agerat inom ramen för sina befogenheter när de inkluderade fordringen i sakägarförteckningen. (Sammanfattat av ChatGPT).
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Det förstärkta laglottsskyddet enligt 7 kap. 4 § ärvdabalken när arvlåtaren uttalat en avsikt att genom gåva till en bröstarvinge göra en annan bröstarvinge arvlös.
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Hinder och men i nyttjanderätt har ansetts föreligga när slutbesked enligt plan- och bygglagen inte har meddelats, trots att hyresvärden meddelat att lägenheten är inflyttningsklar.
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
En hyresvärd hade i en uppsägningshandling inte lämnat föreskriven underrättelse om att lokalhyresgästen inom två månader från uppsägningen måste hänskjuta tvisten till hyresnämnden för medling för att behålla sin rätt att kräva ersättning. Tvisten hänsköts inte till hyresnämnden och lokalhyresgästen flyttade från lokalen varefter talan om ersättning väcktes. Lokalhyresgästens rätt till ersättning har inte ansetts förfallen.
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Preskription. En gäldenär som har förvaltare är inte behörig att personligen ta emot ett krav eller en erinran enligt 5 § 2 preskriptionslagen avseende en skuld som omfattas av förvaltarens uppdrag. För att få preskriptionsavbrytande verkan måste kravet komma förvaltaren till handa.
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Förhållandet mellan ogiltighet enligt avtalslagen å ena sidan och jordabalkens regler om övertaganderätt för makar och sambor å den andra.
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Ingår i följande rättsområden:
Sammanfattning:
Om bl.a. NJA 2018 s. 805
Ur domskälen: En preskriberad fordran kan återuppväckas och det får i så fall den följden att borge[1]nären på nytt kan framställa krav med rättslig verkan. Högsta domstolen har uttalat att utgångspunkten vid bedömningen av om en fordran har återuppväckts måste vara att en gäldenär typiskt sett inte har något intresse av att åter bli betalningsskyldig och att det därför finns skäl att ställa tämligen höga krav på vad som ska anses skapa en befogad tillit hos borgenären om att gäldenären har önskat erkänna fordran trots att preskription inträtt (se rättsfallet NJA 2018 s. 805, Den ej återuppväckta fordran, p. 10). Om gäldenären är konsument eller bostadshyresgäst har det också krävts att gäldenären på ett otvetydigt sätt har åtagit sig att betala fordringen trots vetskap om att fordringen är preskriberad eller att det framgår att gäldenären, oavsett hur det förhåller sig med frågan om preskription, varit villig att åta sig betalningsskyldighet, något som det åligger borgenären att bevisa (se rättsfallen NJA 2002 s. 358 och NJA 2004 s. 499).