Sammanfattning:

Lån upptogs från ett bolag, säkrat genom pant i fastigheter som ägdes av låntagarna. I december 2014 skrevs en revers som låntagarna menade förnyade skulden och begränsade pantens omfattning till den nya skulden. Bolaget hävdade dock att reversen bara uppdaterade lånevillkoren och att panten även gällde tidigare skulder. Hovrätten bedömde att ingen skuldförnyelse skett med reversen, och panten gällde därför fortfarande alla skulder. Låntagarnas skuld hade därmed ökat enligt bolagets påstående, och de blev skyldiga att betala drygt 2,4 miljoner kronor plus ränta till bolaget. (sammanfattat av ChatGPT)

Sammanfattning:

Broby anlitade Eltel för elektriska och telekommunikationsarbeten i ett projekt för SL. Eltel krävde extra betalning för arbetet, men både tingsrätten och hovrätten fann att det inte fanns tillräckliga bevis för att tolka avtalet så att betalning skulle erläggas för faktiska kostnader och utgår därmed från självkostnadsprincipen enligt de standardkostnader som framgick av avtalets prislista. Inte heller någon påstådd bonus kunde tolkas in i avtalet. (Sammanfattad av ChatGPT)

Sammanfattning:

Hökerum Bygg Aktiebolag och privatpersonerna Sjögren och Norberg hade en dispyt om återlämnande av pantbrev och återbetalning av lån. Tvisten rörde tolkningen av en revers från 2 december 2014, som bekräftade parternas skuldförhållande och säkerhetsställning via pantbrev. Domstolen tolkade Reversen som en uppdatering av lånevillkoren snarare än en novation. Detta innebar att pantbrevens funktion som säkerhet för lån inte ansågs ha upphört med anledning av upprättande av reversen. Domstolen fastställde att pantbreven fortsatt skulle utgöra säkerhet för hela Hökerums fordran, inklusive eventuella återvunna belopp, och att pantbreven därmed inte skulle återlämnas förrän hela skulden var betald. Domstolen bedömde att återvinningen av betalningar som gjorts av UE-bolagen till Hökerum och som senare återvunnits i konkursprocessen inte innebar att Sjögren och Norbergs återbetalningsskyldighet hade upphört. Yrkande om dröjsmålsränta och avkastningsränta bifölls inte, däremot ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för delgivning av genkäromålet.

Särskilt om hänvisade rättsprinciper och rättsfall: 43 kap. 10 § rättegångsbalken om avvisning av nya bevis som en part försöker lägga fram under huvudförhandlingen. Zug-um-Zugprincipen: En princip i panträtt som innebär att säkerheten återlämnas när skulden är fullt betald. 4 kap. 16 § konkurslagen om hur återvinning påverkar tredje mans säkerhet eller borgen för konkursgäldenärens förpliktelse. "Glasbergas entreprenadskuld" NJA 2019 s. 959: Rörande bevisbörda i samband med skuldebrev. "Tupperware" NJA 2010 s. 734: Gällande återvinning i konkurs och dess effekter på avtalsförhållandet.

Sammanfattning:

Bostadsrättsförening ansågs ha visat att tidpunkten för upplåtelse i ett förhandsavtal om upplåtelse, uppfyllde formkraven i bostadsrättslagen. Eftersom ordalydelsen var relativt klar och det uppgivna intervallet inte var särskilt långt, var 36 § avtalslagen inte tillämplig.

Sammanfattning:

En näringsidkares återköp från en konsument kan inte generellt uppfattas som en slutlig reglering av parternas mellanhavanden med innebörden att konsumentens rättigheter enligt konsumentlagstiftning har avtalats bort.

Sammanfattning:

Sammanfattning:

Om bl.a. NJA 2020 s. 334

Ur domskälen: "I detta fall står det klart att Roland Björnfot med sin betalning avsåg att betala för en maskin. Han betalade helt i enlighet med de anvisningar han hade fått från den som utgett sig för att vara säljare av maskinen. Det rör sig därmed inte om en betalning utan rättsgrund utan om en åsyftad betalning som, till följd av att Roland Björnfot blev lurad av den förespeglade säljaren av maskinen, gjordes till Jasmina Basics konto. Det kan därmed diskuteras om läran om condictio indebiti i och för sig är tillämplig på situationen och om Roland Björnfot därför alls har ett befogat återkrav på Marina Knezevic, eller om han endast bör kunna vända sig mot den som förlett honom att betala. Jämför här t.ex. rättsfallen NJA 1961 s. 18 och NJA 1999 s. 575. Se även NJA 2020 s. 334 p. 8 angående möjligheten för en gäldenär, som enligt borgenärens instruktion har betalat med befriande verkan till tredje man, att driva ett återkrav mot tredje man."

Sammanfattning:

Sammanfattning:

Sammanfattning:

Leverantör ansågs ej ha visat att beställare av mjukvara för biltvättar hade brustit avseende sin del i avtalet - beställaren hade fullgjort sin skyldighet att fysiskt installera hårdvaran så att förutsättningar för att ansluta mjukvaran i och för sig fanns; Bl.a. om tolkning av leverantörsavtal i dess helhet som ett s.k. datasystemleverantörsavtal, där betalningsskyldighet förutsätter att hela systemet faktiskt har satts i drift.

Sammanfattning:

Husköpare ansågs ha visat rätt till avkastningsränta från Myresjöhus då återbetalning pga. förlikning utgjorde prisavdrag och inte skadestånd. Myresjöhus ansågs ej ha visat att husköparna hade gjort sig skyldiga till bedrägeri eller annars ”civilt” svek genom att inte upplysa om tidigare försäkringsersättning, vilket medförde ett högre belopp i förlikning; Bl.a. om motiven till regleringen för avkastningsränta när annat inte har avtalats.

Sammanfattning:

Fråga om lokalhyresvärds ansvar när lagrat gods har förstörts, i fall då hyresgästen gentemot någon annan åtagit sig att svara för ett lagringsuppdrag för egen räkning enligt Nordiskt Speditörförbunds Allmänna Bestämmelser (NSAB 2000)

Sammanfattning:

Presumtionsansvar i lagerhållningsuppdrag ansågs visat pga. skadat gods; Bl.a. om betydelsen av att inte ha tecknat försäkring, försäkringsbolags regressrätt samt betydelsen för vållande till skada på inom- respektive utomobligatorisk grund

Sammanfattning:

Tolkning av ett avtal med ett stort antal parter.