estriktivt elleri övrigt inte anses inkorporerad och de därmed väljer att inskränka dess tillämpninghelt eller delvis.190I rättsfallet NJA 1978 s. 432 hade en resenär på en charterresa avvikit från gruppen.Resenären hade fått betala en hemresa själv då han missat flyget hem till följd avatt tidpunkten för flyget hade ändrats. Av villkoren för resan framgick att en resenärskulle kontakta ledningen för bekräftelse av tidpunkt för hemresa i fall denne valtatt avvika från gruppen. Mannen hävdade att han inte fått ta del av villkoren ellerannars blivit upplyst om det aktuella villkoret. HD konstaterade att resevillkorenfunnits tillgängliga i arrangörens broschyrer och menade att medvetenhet måste föreligga om att den typen av villkor kan förekomma på charterresor. Det var därförinte orimligt för arrangören att utgå från att resenären tagit del av de allmänna villkoren och bestämmelsen ansågs varken vara överraskande eller betungande.187NJA 2011 s. 600; DCFR Art. II. 9:130.Bernitz, 2018, s. 70 ff.189Se NJA 2011 s. 600; NJA 1979 s. 401 Bernitz, 2018, s. 73 f.190Adlercreutz, 2010, s. 107; Bernitz, 2018, s. 117 f.18855I NJA 1979 s. 401 var det fråga om en köpare av ett monteringsfärdigt hus. Köparenhade enbart genom en hänvisning till säljarens standardavtal i köpekontraktet blivitbunden av en indexklausul rörande priset. HD menade i sina domskäl att det finnsett högt konsumentskydd på avtalsrättens område och att det därför måste ställashöga krav vid införlivandet av den aktuella indexklausulen då den ansågs varaöverraskande och betungande.I NJA 1980 s. 46 ansågs en skiljeklausul mellan två näringsidkare vara införlivad iett enskilt avtal då den ena parten valt att inte reklamera mot villkoret. I målet översände en byggnadsfirma ett brev till en lastbilscentral som bekräftelse efter muntliga förhandlingar mellan parterna. Brevet innehöll en bekräftelse av en tjänst samten hänvis

jer att inskränka dess tillämpninghelt eller delvis.190I rättsfallet NJA 1978 s. 432 hade en resenär på en charterresa avvikit från gruppen.Resenären hade fått betala en hemresa själv då han missat flyget hem till följd avatt tidpunkten för flyget hade ändrats. Av villkoren för resan framgick att en resenärskulle kontakta ledningen för bekräftelse av tidpunkt för hemresa i fall denne valtatt avvika från gruppen. Mannen hävdade att han inte fått ta del av villkoren ellerannars blivit upplyst om det aktuella villkoret. HD konstaterade att resevillkorenfunnits tillgängliga i arrangörens broschyrer och menade att medvetenhet måste föreligga om att den typen av villkor kan förekomma på charterresor. Det var därförinte orimligt för arrangören att utgå från att resenären tagit del av de allmänna villkoren och bestämmelsen ansågs varken vara överraskande eller betungande.187NJA 2011 s. 600; DCFR Art. II. 9:130.Bernitz, 2018, s. 70 ff.189Se NJA 2011 s. 600; NJA 1979 s. 401 Bernitz, 2018, s. 73 f.190Adlercreutz, 2010, s. 107; Bernitz, 2018, s. 117 f.18855I NJA 1979 s. 401 var det fråga om en köpare av ett monteringsfärdigt hus. Köparenhade enbart genom en hänvisning till säljarens standardavtal i köpekontraktet blivitbunden av en indexklausul rörande priset. HD menade i sina domskäl att det finnsett högt konsumentskydd på avtalsrättens område och att det därför måste ställashöga krav vid införlivandet av den aktuella indexklausulen då den ansågs varaöverraskande och betungande.I NJA 1980 s. 46 ansågs en skiljeklausul mellan två näringsidkare vara införlivad iett enskilt avtal då den ena parten valt att inte reklamera mot villkoret. I målet översände en byggnadsfirma ett brev till en lastbilscentral som bekräftelse efter muntliga förhandlingar mellan parterna. Brevet innehöll en bekräftelse av en tjänst samten hänvisning till mellan parterna gällande villkor. Lastbilscentralen påbör

rav vid införlivandet av den aktuella indexklausulen då den ansågs varaöverraskande och betungande.I NJA 1980 s. 46 ansågs en skiljeklausul mellan två näringsidkare vara införlivad iett enskilt avtal då den ena parten valt att inte reklamera mot villkoret. I målet översände en byggnadsfirma ett brev till en lastbilscentral som bekräftelse efter muntliga förhandlingar mellan parterna. Brevet innehöll en bekräftelse av en tjänst samten hänvisning till mellan parterna gällande villkor. Lastbilscentralen påbörjade fullföljandet av avtalet utan att invända mot villkoren. I målet ansåg HD att en skiljeklausul inte kunde bedömas som ett oväntat avtalsvillkor då båda parterna hadeerfarenhet av verksamhet på området och kunskaper om att skiljeklausuler ofta förekommer i sådana allmänna bestämmelser. Båda parterna var dessutom jämbördiganäringsidkare och juridiska personer. Klausulen kunde därför inte anses vara betungande för lastbilscentralen.I NJA 2011 s. 600 rörde det sig om ett standardvillkor rörande en konsumentstandvårdstjänster. I det målet yttrade HD att den part som vill införliva ett standardvillkor måste uppmärksamma motparten om dess förekomst för att motparten skakunna anses bundna av dem. För att uppnå detta ska skäliga åtgärder vidtas för attgöra motparten uppmärksam, i vart fall då motparten är konsument. Exempelvismåste en tydlig hänvisning göras bland individuella villkor om standardvillkorbiläggs avtalet och allmänna villkor som står tryckta på avtalets baksida nämnas påframsidan. Det krävs dock inte att konsumenten faktiskt tagit del av villkoren.Målet NJA 2016 s. 237 handlade om försäljning av en bostadsrätt för lokal i centralaStockholm. I en annons i Dagens Industri uppgavs en yta om ca 1297 kvm. Uppgiften om ytan återfanns även i en objektbeskrivning som mäklaren tillhandahållitoch enligt den framgick att uppgifterna var tagna från bostadsrättsföreningen.Köpe

tten för övre Norrland dom 1990-02-12, dom nr. DT 2015 mål nr. T 61/8996KammarrätternaKammarrätten i Stockholm dom 2013-09-04 mål nr. 201513Kammarrätten i Sundsvall disciplinärt prövningsförfarande dom 1992-02-17Högsta domstolenPrövningstillståndPrövningstillstånd meddelat 2015-12-03 mål nr. T 303415Prövningstillstånd meddelat 2018-05-09 mål nr. T 284118Nytt Juridiskt ArkivNJA 1951 s. 138NJA 1954 s. 573NJA 1959 s. 280NJA 1966 s. 70NJA 1975 s. 545NJA 1978 s. 432NJA 1979 s. 483NJA 1980 s. 555NJA 1981 s. 400NJA 1981 s. 1091NJA 1985 s. 274NJA 1985 s. 871NJA 1986 s. 61NJA 1986 s. 670NJA 1987 s. 692NJA 1988 s. 230NJA 1989 s. 346NJA 1990 s. 24NJA 1992 s. 130NJA 1992 s. 243NJA 1992 s. 502NJA 1994 s. 532NJA 1995 s. 693NJA 1996 s. 11897NJA 1997 s. 65NJA 1997 s. 127 INJA 1997 s. 127 IINJA 1998 s. 390NJA 1999 s. 408NJA 1999 s. 629NJA 2001 s. 269NJA 2001 s. 878NJA 2007 s. 86NJA 2007 s. 962NJA 2008 s. 733NJA 2009 s. 672NJA 2011 s. 600NJA 2014 s. 272NJA 2016 s. 237NJA 2017 s. 113NJA 2018 s. 414Skiljedomar:Skiljedomen ProfilGruppen AB ./. KPMG Bohlins AB, Datum för skiljedom:2010-12-22 tillgänglig genom resning till Svea Hovrätt- dom 2011-01-08 mål nr. T10851198

¤r samma hänsyn kan tas vidden rättsliga hanteringen av standardavtal som vid individuellt förhandlande avtal. Därmed ärdet alltsÃ¥ inte alltid nödvändigt att kategorisera ett specifikt avtal som individuellt ellerstandardiserat.65Ovan har det nämnts att det saknar lagstiftning som definierar vad som konstituerar ettstandardavtal. Den här avsaknaden av lagstiftning gäller även i förhÃ¥llande till under vilkaförutsättningar det är som ett standardavtal kan införlivas i ett enskilt avtalsförhÃ¥llande. Medanledning av detta fÃ¥r svar sökas bland HD:s rättspraxis.66 I framställningen kommer deavseenden som rättspraxis inte är heltäckande att kompletteras av doktrin.2.6.2 Införlivande av standardvillkor genom hänvisningDet har tidigare berörts att utgÃ¥ngspunkten i svensk rätt är att parter som vill införliva ett visststandardavtal i det enskilda avtalet ska göra en referens till standardavtalet. HD har uttalat sigom hur hänvisningen ska göras i NJA 2011 s. 600. Fallet rörde en tandvÃ¥rdsbehandling somutförts av Karolinska Institutet pÃ¥ en konsument. I förhÃ¥llande till standardvillkor som direktsammanförts med de individuellt förhandlande villkoren i samma text är detta redantillräckligt för att standardvillkoren anses gällande mellan parterna. Om standardvillkoren istället är tryckta pÃ¥ baksidan av avtalet fordras att en tydlig hänvisning till dessa görs pÃ¥framsidan. Denna tydliga hänvisning gäller även avseende standardvillkor som bifogas i en63Bernitz, U, Standardavtalsrätt s. 18.A.a. s. 1718.65PermÃus m.fl, IT-avtal, s. 2.66Bernitz, U, Standardavtalsrätt s. 17.6422särskild handling. Däremot ställs det inga krav pÃ¥ att konsumenten faktiskt tagit del avvillkoren. Slutligen gäller ännu strängare krav pÃ¥ oväntade och särskilt betungandeavtalsvillkor.Det bör poängteras att HD:s uttalanden förefaller vara generella trots att fallet rör ett B2CförhÃ¥llande. I korthet bestÃ¥r skillna

146Accord Project, About.147Artificial Lawyer, What Linux Foundations Inclusion of The Accord Project Means.14451en engångsbetalning från part A när part B har undertecknat avtalet.148 Härvid bortses det frånden datortekniska biten som källkoden innebär. Från tidigare framgår att ett standardavtal intebehöver vara heltäckande samt att det kan utgöras av ett förtryckt formulär som parternaenbart behöver komplettera med för dem relevanta detaljer, såsom avsedd pris. I det här fallethar parterna enbart att fylla i vem part A samt part B är och vilken summa som ska övergå vidsignering. Själva utformningen av avtalet har inte heller varit föremål för individuellförhandling. Således bör det aktuella modellkontraktet kunna konstituera ett standardavtal.Vidare bör frågan om standardavtalet anses vara gällande mellan parterna också kunnabesvaras som jakande eftersom att avtalet direkt införlivats i det enskilda avtalet. Detta styrksäven av NJA 2011 s. 600. I det här fallet innehåller parternas slutgiltiga avtal materiellt ingetannat än det som standardavtalet innehöll ursprungligen. Det enda som den individuellaförhandlingen utmynnat i är en precisering i avtalsparterna och avtalsprestationen.Ett annat tillvägagångssätt att inkorporera ett fysiskt kontrakt med ett smart kontrakt ärgenom s.k. dual integration systems. Grundtanken bakom dual integration är att den tillåteravtalsparter dels att ha ett avtal i den icke-digitala världen, som kan verkställas sedvanligt aven behörig domstol. Dels kan avtalsparterna utnyttja ett smart kontrakt som det primära sättetpå vilket all datastyrd interaktion sköts. En mjukvaruplattform som använder sig av dettaförfarande är Eris.149 Med andra ord försöker dual integration säkerställa att ett smart kontraktär ingånget, men framförallt eftersträvar systemet säkerställa att ett avtal slutits även på ettenligt rättsordningen godtagbart sätt. Detta innebär att

etta undantag blirsvÃ¥rare att uppfylla i en digital miljö, vilket ocksÃ¥ är den som smarta kontrakt navigerar i.Anledningen till detta är Bernitz uttalande att de centrala avtalsvillkoren i ett elektronisktavtal, för att införlivas, bör fordra en uttrycklig förklaring frÃ¥n motparten att denne ärinformerad och godkänner dessa. Av detta följer att en uttrycklig hänvisning har gjorts tillfile) and a real world contract which integrates the specific fingerprint of a smart contract (this utilizes thechainID of the distributed data store which the smart contract runs on as well as the contractAddress of thespecific smart contract). This circular reference ensures to a cryptographic certainty that the specific filewhich contains the real world contract and the specific smart contract both properly reference one another. SeEris Industries, Putting The Contracts in Smart Contracts.152PermÃus m.fl, IT-avtal, s. 20. Det uttalades att dessa tre krav i ljuset av NJA 2011 s. 600 möjligen börkompletteras av ett fjärde krav, vilket är en bevisbörda som Ã¥ligger leverantören att visa den omständigheten attmotparten har en objektiv ond tro om att leverantören utgÃ¥r ifrÃ¥n att vanliga standardavtal ska gälla ocksÃ¥ iparternas avtal.53standardvillkoren samt att en uttrycklig förklaring har givits att man har förvärvat kännedomom och accepterar dessa villkor. Det förhÃ¥llandet att den accepterande parten inte har faktisktvetskap om vad dessa standardvillkor innebär är en annan frÃ¥ga och verkar i sammanhangetinte ha nÃ¥gon nämnvärd betydelse. Detta fÃ¥r stöd av HD:s uttalande i NJA 1978 s. 432 dÃ¥utgÃ¥ngen i mÃ¥let var oberoende av om resenären rent faktiskt tagit del av avtalsvillkoren. FörvÃ¥ra ändamÃ¥l är den här diskussionen av smärre betydelse dÃ¥ det smarta kontraktet fordraruttryckliga viljeförklaringar i form av digitala signaturer för att kunna ingÃ¥s. Det är i dessa falltämligen enkelt att göra ett tillägg til

in Primer, 2018.PermÃus, A, Lindberg, D Munukka, J, IT-avtal, Jure 2013.Ramberg, C, Avtalslagen 90 Ã¥r, Flodgren, B (red.), Norstedts Juridik 2005.Ramberg, J Ramberg, C, Allmän Avtalsrätt, 10u, Norstedts Juridik 2016.Savelyev, A, Contract law 2.0, Information Communications Technology Law, 2017, vol.26, nummer 2, s. 116134.Segendorf, B, Vad är bitcoin, Penning och valutapolitik 2014:2.Sjöberg, C, Nordbeck, P, NordÃn, A Westman, D, Rättsinformatik, 1u, Studentlitteratur AB2011.Smart Contracts Alliance, Smart Contracts: Is the law ready, 2018.Strömholm, S, Rätt, rättskällor och rättstillämpning : En lärobok i allmän rättslära, 5u,Norstedts Juridik 1996.TornÃus, M, EDI-avtal ett kommersiellt kommunikationsavtal för utväxling av elektroniskaaffärsmeddelanden, IRI-rapport 2001:1, Jure.Welinder, C, NÃ¥got om motivens betydelse för lagtolkning, SvJT 1953 s. 7889.RättsfallNJA 1978 s. 432.NJA 1981 s. 323NJA 1997 s. 93NJA 1999 s. 629NJA 2011 s. 60089InternetkällorLagkommentarerMunukka, J, Avtalslagen (12 december 2019) kommentaren till 32 1 st., Juno.https://juno.nj.se.Nerep, E, Adestam, J Samuelsson, P (12 december 2019) Aktiebolagslagen kommentarentill 1 kap. 13 , Juno. https://juno.nj.se.Grönfors, K Dotevall, R, Markandsföringslagen, kommentaren till 15 , Zeteo.https://zeteo.nj.se.Ãvriga källorAccord Project, About. https://www.accordproject.org/about (hämtad 8 oktober 2019)Accord Project, Modellklausul. https://templates.accordproject.org/one-timepayment0.11.0.html (hämtar 8 oktober 2019)Mendelowitz, A Brammertz, W, Smart Contracts Were Around LongBefore Cryptocurrency, 17/11 2016, Am. Banker.https://www.americanbanker.com/opinion/smart-contracts-were-around-long-beforecryptocurrency (Hämtad 18 oktober 2019)Artificial Lawyer, What Linux Foundations Inclusion of The Accord Project Means, 7/62019. https://www.artificiallawyer.com/2019/06/07/what-linux-foundations-inclusion-of-theacc

vanligt förekommande i standardavtal.201Detta innebär att skadeståndsansvaret vid kommersiell handel många gånger inskränks iförhållande till det ansvar som föreligger enligt köplagen.Det finns en mängd standardavtal på marknaden som utformats för olika branscher eller olikatyper av varor. I det följande avsnittet kommer skadeståndsansvaret i NLS 19 belysas ochanalyseras.3.2.1 Beskrivning och analys av skadeståndsansvaret i NLS 19NLS 19 är som nämnts ovan ett standardavtal avsett att användas för inomnordisk handel medmängdvaror av standardkaraktär. För att NLS 19 ska bli tillämpligt krävs att parterna avtalar188Bernitz, Standardavtalsrätt, s. 18.Bernitz, Standardavtalsrätt, s. 19.190Ramberg och Herre, Köplagen: En kommentar, s. 109.191Ramberg och Herre, Allmän köprätt, s. 65.192Bernitz, Standardavtalsrätt, s. 63.193Dotevall, Avtal, s. 33.194Grönfors och Dotevall, Avtalslagen: En kommentar, s. 88.195Dotevall, Avtal, s. 143.196NJA 2011 s. 600.197Bernitz, Standardavtalsrätt,s. 23.198Lehrberg, Köplagens dispositiva karaktär, s. 239.199Bernitz, Standardavtalsrätt, s. 23 f.200Hellner, Hager och Persson, Speciell avtalsrätt II: Kontraktsrätt, s. 208.201Håstad, Köprätt: och annan kontraktsrätt, s. 220.18926om detta. I enlighet med den allmänna principen om avtalsfrihet kan parter som använder sigav NLS 19 välja att avvika från vissa bestämmelser. I standardavtalet finns dock ett formkravpå skriftlighet för att avvikelser ska bli gällande.202I fjärde punkten i avtalet finns en bestämmelse angående produktinformation. Här anges attproduktinformation såsom prislistor och marknadsföringsmaterial endast är bindande i denutsträckning avtalet uttryckligen hänvisar till dem. Möjligen har denna punkt tillkommit motbakgrund av det vidgade skadeståndsansvar som enligt köplagen kan följa av säljarenssärskilda utfästelser. Ingenting nämns dock i standardavtalet om uttryckliga garantie

w School. Force Majeure. https://www.law.cornell.edu/wex/forcemajeure(Hämtad 2020-10-20)Naturvårdsverket. Om ansvar för miljöskulder i mark och vatten: Miljöbalkens regler omskyldigheter och ansvar för förorenade områden.https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-5242-X.pdf (Hämtad 202011-09)Teknikföretagen. Informationsskrift avseende NLS 19.https://www.teknikforetagen.se/globalassets/medlemsportalen/standardavtal/produktleveranser/gratis/nls-19-informationsskrift.pdf (Hämtad 2020-11-10)50Teknikföretagen. Om oss. https://www.teknikforetagen.se/om-oss/ (Hämtad 2020-10-23)Walker Morris LLP. Will an Act of God offer a way out of a contracthttps://www.walkermorris.co.uk/publications/disputes-matter-spring-summer-2019/will-anact-of-god-offer-a-way-out-of-a-contract/ (Hämtad 2020-10-20)RättsfallsförteckningHögsta domstolenNJA 1979 s. 483NJA 1985 s. 641NJA 1993 s. 436NJA 1997 s. 44NJA 2001 s. 309NJA 2007 s. 758NJA 2010 s. 629NJA 2011 s. 600NJA 2014 s. 760NJA 2017 s. 9NJA 2017 s. 113NJA 2018 s. 834HovrättenGöta hovrätts dom den 20 december 2001 i mål T 229-0151

ergs diskussion om det gamla rättsfallet NJA 1916 s 583, som visserligen slutade i avtalslöshet, men som han använder som exemplifiering av the battle about forms. Sedock Göranson, Kolliderande standardavtal s 102 fotnot 3, som menar att mÃ¥let pga. Ã¥lder och lösningssätt spelat ut sin rätt.268Lundberg, Avtalets innebörd s 84.26652ett visst standardavtal ska tillämpas, sÃ¥ blir branschbruk en relevant faktor i bedömningen. Ãr ett av standardavtalen ett agreed document eller i övrigt välkänt i branschen,har det större chanser att slÃ¥ igenom i det individuella avtalet.269 PÃ¥stÃ¥endet överensstämmer förvisso med de regler för inkorporation av standardavtal som etablerats ipraxis. I NJA 1980 s. 46 ansÃ¥gs exempelvis det i byggbranschen välbekanta standardavtalet AB72 inkorporerat i avtalet mellan en lastbilscentral och byggfirma enbart genomhänvisning, trots att lastbilscentralen hävdade att de saknade kännedom om standardbestämmelserna. Och av NJA 2011 s. 600 följer att strängare krav pÃ¥ tydlighet gällerifrÃ¥ga om inkorporering av oväntade, överraskande eller särskilt tyngande standardbestämmelser.270 Finns det ett etablerat partsbruk mellan parterna, är domstolarna därtillbenägna att in dubio anse avtalet slutet pÃ¥ samma villkor (inklusive standardvillkor)som gällt i tidigare affärsförbindelser, se NJA 1933 s 260.271 Men dessa fall somhandlar om inkorporationen av ett standardavtal är pÃ¥ sin höjd analoga till det problemRamberg och Ramberg behandlar i diskussionen, vilket bestÃ¥r i parterna hänvisat till tvÃ¥olika standardavtal. Under förutsättning att bÃ¥da parters hänvisningar är principiellt fullgoda (tillräckligt tydliga), framstÃ¥r det inte som helt förenligt med vare sig vilje-, tillits-,eller förklaringsprincipen att ge den ena partens standardbestämmelser företräde vidkollisionen, enbart för att denne har gjort en tydligare hänvisning än sin motpart. Framhärdar bÃ¥da parter i att de

itisk undersökning omkontraktet och dess grund, Ãstlings bokförlag Symposion, Lund 2004.Wild, Charles, Weinstein, Stuart, Smith and Keenans English Law Texts andCases, 17 uppl., Pearson, Edinburgh 2013.Wilhelmsson, Thomas, Standardavtal och oskäliga villkor, Talentum, Helsingfors 2008.Woxholth, Geir, Avtalerett, 11 uppl., Gyldendal Norsk Forlag, Oslo 2021.Ãvriga källorAvtalslagen2020 (https://www.avtalslagen2020.se/).Beatson, Jack, and Daniel Friedman, Introduction, i Beatson, Jack och Friedman,(Oxford, 1997; online edn, Oxford Academic, 22 Mar.2012), https://doiorg.ezproxy.its.uu.se/10.1093/acprof:oso/9780198265788.001.0001, besökt 20 Okt. 2022.Stockholms Handelskammare, arbitration No: V 75/2007 (Ingengörsfirman Gaveco ABv Weh GmbH, 19 juni 2008).Rättsfallsförteckning98Högsta domstolenNJA 1916 s 583.NJA 1933 s 260.NJA 1950 s 86.NJA 1963 s 105.NJA 1977 s 92.NJA 1980 s 46.NJA 1993 s 13.NJA 1995 s 197.NJA 1999 s 35.NJA 2005 s 142.NJA 2011 s. 600.NJA 2012 s 3.NJA 2014 s 960.NJA 2014 s 1006.NJA 2015 s 862.NJA 2015 s 1040.NJA 2017 s 203.NJA 2018 s. 653.Danska rättsfallFED 2000.1243.U.2003.393 H.Engelska rättsfallArnold v Britton [2013 EWCA Civ 902.Bashir v Ali Anor [2011 EWCA Civ 707.British Road Services Ltd v. Arthur V. Crutchley and Co [1968 1 All E.R. 811.Brogden v Metropolitan Railway Co (1877) 2 AppCas 666, HL(E).Butler v Ex-Cell-O Corp Ltd [1979 1 WLR 401.99Cannon v Hartley [1949 Ch 213Canterbury Golf International Ltd v Yoshimoto [2004 1 NZLR 1.Chartbrook v. Persimmon Homes Ltd [2009 1 AC 1101.Chwee Kin Keong v Digilandmall.com Pte Ltd [2004 2 SLR 594.Currie v Misa (1875) LR 10 Ex 153, 162.Esso Petroleum Ltd v Comissioners of Customs and Excise [1975 UKHL 4.Felthouse v Bindley (1862) 11 CBNS 869.GHSP Inc v AB Electronics Ltd [2010 EWHC 1828 (Comm).Gibson v Manchester City Council [1979 1 WLR 294.G Percy Trentham Ltd v Archital Luxfer Ltd [1993 1 Lloyds rep 25.Hartog v C

ler liknande.231 Nödvändigt för att referensklausulen ska få avsedd rättslig verkan, är att motparten haft en rimlig möjlighet attta del av villkoren före avtalsslutet. Kraven på tydlighet i hänvisningen är dock högreJfr Gluck, Standard Form Contracts The Contract Theory Reconsidered, The International and Comparative Law Quarterly, Jan 1979 vol. 28, s 72 ff; jfr Stone, The Modern Law of Contract, s 53; Rambergoch Ramberg, Allmän avtalsrätt s 169.226Ramberg och Ramberg, Allmän Avtalsrätt s 169; jfr Ramberg, J., Standardavtal och avtalsinnehåll några reflektioner med anledning av NJA 1980 s 46 s 447.227Gluck beskriver det som an attempt to bridge the gap between traditional contract theory and themodern standard form contract (Gluck, Standard Form Contracts The Contract Theory Reconsidered,The International and Comparative Law Quarterly, Jan 1979 vol. 2 s 90).228Ramberg och Ramberg, Allmän avtalsrätt s 171.229Se avsnitt 2.4.3.230Jfr NJA 2011 s 600; Bernitz, Standardavtalsrätt s 63.231Grönfors och Dotevall, Avtalslagen, s. 86. Se dock Ramberg och Ramberg, Allmän avtalsrätt, s. 172:Det är antagligen inte tillräckligt att standardvillkoren finns på en parts webbsida utan att motparten blirsärskilt uppmärksammad [min kursv. på villkorens existens.22544ställda om de aktuella standardvillkoren uppfattas som särskilt betungande eller överraskande.232Mekaniken för inkorporation är snarlik i engelsk rätt; där talar man om att standardvillkor kan införlivas i avtalet antingen genom signature (underskrift), notice (hänvisning) eller course of dealing (partsbruk).233 Ingår standardvillkoren i ett signerat avtalsdokument, följer det av den engelska avtalsrättens fixering vid underskrifter att villkoren anses inkorporerade i avtalet.234 I jämförelse med svensk rätt torde detta innebära attdet i engelsk rätt oftare går att räkna med att standardvillkor som nedtecknats på ett kontrakt också har