stämmermed varandra. Det kan exempelvis bero på att accepten gjorts med tillägg,inskränkning eller förbehåll. Accepten ska då anses som avslag i kombinationmed ett nytt anbud. Andra stycket behandlar den situation då exempelvis densom givit accept, acceptgivaren, har uppfattningen av att accepten är ren ochatt anbudsgivaren måste insett detta på grund av omständigheterna. Till följdmåste anbudsgivaren kontakta acceptgivaren utan oskäligt uppehåll för att accepten inte ska vara giltig.295 Anbudsgivaren inser, eller måste insett, att acceptgivaren utgår ifrån att avtal har ingåtts då denne tror att accepten är ren.Då acceptgivaren är i villfarelse blir anbudsgivaren bunden av avtalet i enlighet med den uppfattning som acceptgivaren tillskrivit avtalet, trots att accepten egentligen är oren och enligt huvudregeln inte ska leda till ett bindandeavtal. Det förutsätter dock att anbudsgivaren inte reklamerar, det vill säga tar292Lehrberg (2014) s. 54; NJA 2008 s. 24; Jfr. NJA 1974 s. 660.Jfr. NJA 1986 s. 596 och Ramberg och Ramberg (2016) s. 176 f.294Se NJA 1997 s. 382; Jfr. Lehrberg (2014) s. 58 ff. och Ramberg och Ramberg (2016) s.174 f.295Adlercreutz och Gorton (2010) s. 132; Lehrberg (2014) s. 58.29378acceptgivaren ur dennes villfarelse, utan oskäligt uppehåll.296 Vid dolusmodellen är det frågan om att binda anbudsgivaren vid acceptgivarens felaktigauppfattning om avtalets innebörd.297Vid oklara avtal där ingen av tolkningsversionerna kan anses mer befogad änden andra kan culpamodellen vara särskilt användbar. Culpamodellen baseraspå en culpabedömning av de båda parternas agerande och beteende vid avtalsslutet. Skillnaden mellan dolusmodellen och culpamodellen är att den senare har ett förmildrande subjektivt rekvisit. Det är tillräckligt med skäl attmisstänka att motparten har tolkat viljeförklaringen annorlunda (bort inse).298För tillämpning av modellen krävs det ett underlag för rätten att kunna be

no djupkommentar avsnitt2.2, hämtad den 25 november 2018.Nilsson Hjort och Uggla: Bostadsrättslagen (8 juni 2017 5 uppl, Zeteo,www.wolterskluwer.se/zeteo), kommentaren till 5 kap. 3 , under rubriken01. Formkrav, hämtad den 25 november 2018.Nilsson Hjort och Uggla: Bostadsrättslagen (8 juni 2017 5 uppl, Zeteo,www.wolterskluwer.se/zeteo), kommentaren till 5 kap. 4 , under rubriken01. Ogiltighet m.m., hämtad den 23 november 2018.Ramberg och Herre: Köplagen. En kommentar (26 oktober 2018 2 uppl,Zeteo, www.wolterskluwer.se/zeteo), kommentaren till 9 , under rubriken3.5 Tiden för avlämnandet, hämtad den 25 november 2018.110RättsfallsförteckningNJA 1974 s. 660.NJA 1981 s. 1072.NJA 1985 s. 717.NJA 1986 s. 366.NJA 1986 s. 596.NJA 1987 s. 845.NJA 1989 s. 269.NJA 1989 s. 614.NJA 1990 s. 24.NJA 1991 s. 319.NJA 1996 s. 400.NJA 1996 s. 410.NJA 1997 s. 382.NJA 1999 s. 408.NJA 1999 s. 575.NJA 2004 s. 682.NJA 2005 s. 309.NJA 2006 s. 53.NJA 2007 s. 35.NJA 2008 s. 24.NJA 2008 s. 392.NJA 2010 s. 416.NJA 2010 s. 559.NJA 2012 s. 597.NJA 2012 s. 776.NJA 2013 s. 271.NJA 2014 s. 960.RH 2005:11 I och II.Stockholms tingsrätt, mål T 1893-18, dom 2018-06-21.111

r ändrats. Ovan har nämnts att 36 avtalslagen är en väg att gå, kanske är dettaäven den vanligaste förutsatt att annan reglering saknas i avtalet. Detta torde främst beropå att generalklausulen är en lagstadgad regel och tillämplig i de flesta avtalsrättsliga fall,således är den lite av en slasktratt en sista utväg. Vad jag ämnar utreda är huruvida manäven i kommersiella förhållanden kan använda sig av 35 1 st. 2 p. kommissionslagenanalogt för att träda ur ett avtal med stöd av viktig grund eller om denna princip kan sägasha konsumerats av 36 avtalslagen. För att förstå nuvarande rättsordning och huruvida36 avtalslagen och viktig grund samspelar kommer en analys av respektivetillvägagångssätt göras i de följande kapitlen 3 och 4.4647RH 2010:40.Grönfors, s. 25. Det momentana avtalet avser då främst en situation där prestationerna ärtidsmässigt omedelbara.48 SOU 1974:83 s. 131.49 Jfr exempelvis NJA 2009 s. 672 och NJA 2008 s. 24.143 36 avtalslagen3.1 Historisk återblick36 avtalslagen infördes år 1976 och ersatte flera bestämmelser, särskilt 8 lag (1936:81)om skuldebrev som behandlade jämkning av villkor i skuldebrev.50 Lagrummet utgörs aven jämkningsregel som utgår ifrån skäligheten i avtalsvillkor eller avtalet i sig.51 Denskälighetsstandardsomåterfinnsi36avtalslagenharlängefunnitsikontinentaleuropeisk rättskultur, bland annat i tyska 242 B�rgerliches Gesetzbuch ochfranska art. 1104 Code Civil.52 �ndamålen bakom propositionen och lagstiftningen varfrämst av konsumentpolitiska skäl. Särskilt att på civilrättslig väg kunna angripaklandervärda villkor mellan näringsidkare och konsument.53 Problemet var såledesmissbruk av överlägsen ställning hos näringsidkare vis-�-vis konsument och denefterföljande bristande balansen mellan prestationerna.54 Trots detta framhålls även iförarbetena att jämkningsregeln ska vara tillämplig m

talardäremot för att ett prejudikat skulle kunna ändra den uppfattningen.Det som kan sägas om principen i sig är att den bör kunna tillämpas på alla varaktigaavtal där man kan finna en mer utpräglad lojalitetsplikt. �ven i varaktiga avtal som haren mindre långtgående lojalitetsplikt bör principen kunna tillämpas men medbedömningen för vad som föranleder viktig grund i åtanke. Varför den inte har tillämpatspå detta vis kan förklaras av okunskap kring läran, vilket i sin tur leder till att domstolaldrig prövar principen. Följden blir en ond cirkel som resulterar i att lagrummen ochprincipen faller i glömska.44Käll- och litteraturförteckningRättsfallHögsta domstolenNJA 1924 s. 372NJA 1946 s. 679NJA 1961 s. 642NJA 1962 s. 359NJA 1977 s. 5NJA 1979 s.731NJA 1981 s. 269NJA 1983 s.385NJA 1985 s. 178NJA 1992 s. 439NJA 1993 s. 319NJA 1994 s. 359NJA 1995 s. 575NJA 1996 s. 410NJA 1997 s. 5NJA 1999 s. 575NJA 1999 s. 793NJA 2004 s. 682NJA 2008 s. 24NJA 2009 s. 672HovrätternaGöta hovrätt dom 2009-06-04 i mål nr T 1927-08RH 2010:40Hovrätten över Skåne och Blekinge dom 2014-10-24 i mål nr T 2116-1345Offentligt tryckStatens offentliga utredningarSOU 1974:83 Generalklausul i förmögenhetsrättenSOU 1978:67 Nya bolagsregler m.m.SOU 1984:85 Handelsagentur och kommissionPropositionerProp. 1971:15 Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om förbudmot otillbörliga avtalsvillkor, m.m.Prop. 1974:29 Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i lagen(1914:45) om kommission, handelsagentur och handelsresandeProp. 1975/76:81 med förslag om ändring i lagen (1915:218) om avtal och andrarättshandlingar på förmögenhetsrättens område, m.m.Prop. 1979/80:143 med förslag till ny lagstiftning om handelsbolag m.m.Prop. 1988/89:76 om ny köplagProp. 1990/91:63 om handelsagenturProp. 2008/09:88 Ny kommissionslagLitteraturAdlercreutz, Axel, Gorton, Lars, Lindell-Frantz,