sitionsfriheten288 och ändamålet med den gemensamma partsviljan.289 Parternas viljor kommer till uttryck i avtalet och en viktig målsättning bakom tolkningsmodellerna är att främja löftesprincipen i 1 AvtL. I största mån skaparternas syfte med avtalsinnehållet eller hela avtalet realiseras.290Den gemensamma partsavsikten är av högre betydelse än vad själva avtaletde facto stipulerar i dess lydelse och det blir således en bevisfråga för domstolen att avgöra vad den gemensamma partsviljan har varit vid ingåendet avavtalet.291 Det kan dock vara svårt att bevisa parternas gemensamma avsikt283Lehrberg (2014) s. 23 f.Bernitz (2013) s. 83; Jfr. Ramberg och Ramberg (2016) s. 42.285Adlercreutz och Gorton (2010) s. 57 f.; Bernitz (2013) s. 83.286Lehrberg (2014) s. 47.287Bernitz (2013) s. 83; Rosengren, SvJT 2010, s. 3.288Dispositionsfriheten ger parterna rätten att själva bestämma avtalsinnehållet.289Lehrberg (2014) s. 57.290Ibid. s. 36 f.291Jfr. NJA 2005 s. 309; Adlercreutz och Gorton (2010) s. 58; Bernitz (2013) s. 83.28477eller vilja då skriftliga formuleringar i ett avtal kan tala emot parternas avsikter.2927.2.2 Dolus- respektive culpamodellen�r det inte möjligt att konstatera en gemensam partsvilja utgår rätten ifråndolus- respektive culpamodellen, det vill säga att rätten bedömer ifall någonpart varit dolös eller culpös. Culpamodellen är å ena sidan omdiskuterad idoktrin samt tycks främst vara utredd vid konsumentförhållanden.293 Dolusmodellen är å andra sidan accepterad i doktrin, lagfäst i bland annat CISGArt. 8.1 och fastställd i praxis.294Dolusmodellen bygger på 6 andra stycket AvtL. 6 AvtL reglerar så kalladoren accept, vilket är förhållandet när anbud och accept inte överensstämmermed varandra. Det kan exempelvis bero på att accepten gjorts med tillägg,inskränkning eller förbehåll. Accepten ska då anses som avslag i kombinationmed ett nytt anbud. Andra stycket behandlar d

Karnov internet, köplagen (1990:931) 9 , Lexino djupkommentar avsnitt2.2, hämtad den 25 november 2018.Nilsson Hjort och Uggla: Bostadsrättslagen (8 juni 2017 5 uppl, Zeteo,www.wolterskluwer.se/zeteo), kommentaren till 5 kap. 3 , under rubriken01. Formkrav, hämtad den 25 november 2018.Nilsson Hjort och Uggla: Bostadsrättslagen (8 juni 2017 5 uppl, Zeteo,www.wolterskluwer.se/zeteo), kommentaren till 5 kap. 4 , under rubriken01. Ogiltighet m.m., hämtad den 23 november 2018.Ramberg och Herre: Köplagen. En kommentar (26 oktober 2018 2 uppl,Zeteo, www.wolterskluwer.se/zeteo), kommentaren till 9 , under rubriken3.5 Tiden för avlämnandet, hämtad den 25 november 2018.110RättsfallsförteckningNJA 1974 s. 660.NJA 1981 s. 1072.NJA 1985 s. 717.NJA 1986 s. 366.NJA 1986 s. 596.NJA 1987 s. 845.NJA 1989 s. 269.NJA 1989 s. 614.NJA 1990 s. 24.NJA 1991 s. 319.NJA 1996 s. 400.NJA 1996 s. 410.NJA 1997 s. 382.NJA 1999 s. 408.NJA 1999 s. 575.NJA 2004 s. 682.NJA 2005 s. 309.NJA 2006 s. 53.NJA 2007 s. 35.NJA 2008 s. 24.NJA 2008 s. 392.NJA 2010 s. 416.NJA 2010 s. 559.NJA 2012 s. 597.NJA 2012 s. 776.NJA 2013 s. 271.NJA 2014 s. 960.RH 2005:11 I och II.Stockholms tingsrätt, mål T 1893-18, dom 2018-06-21.111

giftorätti det nya äktenskapet.50Lind, däremot, menar utifrån en systematisk tolkning av �ktB 9 kap. 5 jämförtmed �B 18 kap. 1 att detta inte är möjligt. Eftersom efterarvingarna inte ärdödsbodelägare redan i den först avlidna makens bo är de inte behöriga att delta ivare sig bodelning eller arvskifte och en utskiftning av efterarvet kan därför inteheller ske.51 �ven Eriksson är inne på samma spår.52 Stöd för Linds hållning gåratt finna i förarbeten, där departementschefen uttryckte att det faktum attefterlevande make ingår nytt äktenskap inte kan tillåtas innebära att förtidautlösning av efterarvet accepteras.534950515253NJA II 1930 s. 282.Carl�n-Wendels s. 102 f.Walin Lind s. 94.Eriksson (2018) s. 34 f.Prop. 1986/87:1 s. 388.29I linje med bland annat Lind och Eriksson menar även jag att ett förtida uttag avefterarv inte torde vara möjligt mot bakgrund av hur lagen är utformad idag. Fråganhar även prövats i NJA 2005 s. 309 där HD slagit fast att efterarvingarna inte ärbehöriga att med efterlevande make träffa avtal om fullständig bodelning ocharvskifte. Rättsläget i denna fråga måste därför enligt mig anses vara tämligenklart. En sådan rätt kan dock föreligga om lagen skrivs om på så sätt att ävenefterarvingarna anses vara dödsbodelägare redan i den först avlidna makens bo.Trots detta finns inget hinder mot att efterlevande make lämnar ett förskott på(efter)arv. Då ska istället förskottsreglerna i �B 6 kap. tillämpas.546.5 SammanfattningJag har i detta avsnitt redogjort för vad efterarvsrätten innebär och när rätt tillefterarv uppstår. Efterarvets storlek är ingen fast eller förutsägbar summa, utan blirberoende av resultatet av bodelningen och arvskiftet efter den först avlidna maken,där den andel som efterlevande make ärver med fri förfoganderätt motsvarar denandelsrätt som efterarvingarna har i efterlevande makes framtida kvarlåtenskap.I NJA

visar vederlagsregeln i �B 3 kap. 3 attefterarvingar inte bör gå miste om sin rätt till arv. Efterarvet är trots allt enlagstadgad arvsrätt en uppskjuten sådan vilket visar att släktskapet ännu harstor betydelse för arv.Efterlevande makes arvsrätt kom till i en annan tid. �ven om syftet bakomefterlevande makes arvsrätt är relevant än idag menar jag att lagstiftaren bör seöver möjligheten att bredda vederlagsregelns tillämpningsområde och på så visbalansera efterlevande makes arvsrätt med efterarvingarnas efterarvsrätt.48KällförteckningOffentligt tryckProposition 1986/87:1 om äktenskapsbalk m.m.Proposition 1969:124 med förslag till lag om ändring i ärvdabalken m.m.SOU 1925:43 Förslag till lag om arv m.m.SOU 1998:110 Makes arvsrätt, dödsboförvaltare och dödförklaring.NJA II 1928 Ny lagstiftning om arv.NJA II 1930 Ny lagstiftning om testamente.RättsfallNJA 1936 s. 201.NJA 1949 s. 625.NJA 1950 s. 488.NJA 1995 s. 303.NJA 2005 s. 309.NJA 2013 s. 736.LitteraturAgell, A., Testamentsrätt: En lärobok om rättshandlingar för dödsfalls skull,3:e uppl., Iustus Förlag, 2003.Agell, A. och Brattström, A., �ktenskap Samboende Partnerskap, 6:e uppl., IustusFörlag, 2018.Brattström, M. och Singer, A., Rätt arv: Fördelning av kvarlåtenskap, 5:e uppl.,Iustus Förlag, 2020.Brattström, M., Särkullbarn de nya uä-barnen när det gäller rätten till arv I:Brattström M. och Jänterä-Jareborg M., För barns bästa. Vänbok till AnnaSinger, Iustus Förlag, 2017, s. 4158. Cit: Brattström (2018).49Brattström, M., Recension av Eriksson, A., Efterarv. Komplikationer vid slutligfördelning av kvarlåtenskap, JT nr. 3 2019/20, s. 745750.Carl�n-Wendels, T., Bodelning och arvskifte efter äktenskap och samboende:Reglernas innebörd och tillämpning med utförligt kommenterade exempel,9:e uppl., Juristförlaget, 1994.Eriksson, A., Arv och testamente, Thomson Förlag, 2008. Cit: Eriksson (