s. Det blir en form av tolkning e contrario till definitionen skäligt avtalsförhållande. Man menar då attavtalsförhållandet är jämlikt eller rättvist och inte avviker från de krav somkan ställas.212 Det är av vikt att förstå att bedömningen av oskälighet är olikaberoende på om det är aktuellt med oskälighet på grund av omständigheter isamband med avtalets ingående, oskälighet i sig eller oskälighet på grund avsenare inträffade förhållanden.213Syftet och rättsföljderna av jämkning är att återställa, eller så gott som återställa, den ursprungliga riskfördelningen som parterna avsåg vid ingåendet av206Ramberg och Ramberg (2016) s. 137.Adlercreutz och Gorton (2011) s. 242 f.; Ramberg och Ramberg (2016) s. 142; Bernitz(2013) s. 158.208I lagtexten uttryckt i egenskap av konsument eller eljest intager en underlägsen ställning i avtalsförhållandet, se 36 AvtL och Bernitz (2013) s. 156.209Ramberg och Ramberg (2016) s. 136 f.; NJA 1999 s. 408, NJA 2012 s. 776; Bernitz(2013) s. 156.210Ramberg och Ramberg (2016) s. 136; Bernitz (2013) s. 156 f.211Bernitz (2013) s. 156.212Jansohn och Kjellin (1990) s. 39 f.213Ramberg och Ramberg (2016) s. 137.20761avtalet, med undantag för det oskäliga.214 Vad som beaktas vid bedömningenav oskälighet enligt 36 AvtL är omständigheterna vid avtalets tillkomst, avtalsinnehållet, senare inträffade förhållanden, och omständigheterna i övrigt.215 Paragrafen anger således generella bedömningsgrunder för när ett avtal kan anses oskäligt, men specificerar inte det tydligare.216 Vid exempelvisförklaringsmisstag menar Ramberg och Ramberg att man, vid en oskälighetsbedömning enligt 36 AvtL, även vid en samlad bedömning kan ta hänsyntill vilken part som framkallat misstaget, om en misstagspart med fog agerati förlitan på avtalet, misstagspartens grova vårdslöshet samt placeringen avrisk med hänsyn till de förhållanden som misstaget avser.217Prövnin

spektiv, SvJT2010 s. 1-22.109LagkommentarerKarnov internet, köplagen (1990:931) 9 , Lexino djupkommentar avsnitt2.2, hämtad den 25 november 2018.Nilsson Hjort och Uggla: Bostadsrättslagen (8 juni 2017 5 uppl, Zeteo,www.wolterskluwer.se/zeteo), kommentaren till 5 kap. 3 , under rubriken01. Formkrav, hämtad den 25 november 2018.Nilsson Hjort och Uggla: Bostadsrättslagen (8 juni 2017 5 uppl, Zeteo,www.wolterskluwer.se/zeteo), kommentaren till 5 kap. 4 , under rubriken01. Ogiltighet m.m., hämtad den 23 november 2018.Ramberg och Herre: Köplagen. En kommentar (26 oktober 2018 2 uppl,Zeteo, www.wolterskluwer.se/zeteo), kommentaren till 9 , under rubriken3.5 Tiden för avlämnandet, hämtad den 25 november 2018.110RättsfallsförteckningNJA 1974 s. 660.NJA 1981 s. 1072.NJA 1985 s. 717.NJA 1986 s. 366.NJA 1986 s. 596.NJA 1987 s. 845.NJA 1989 s. 269.NJA 1989 s. 614.NJA 1990 s. 24.NJA 1991 s. 319.NJA 1996 s. 400.NJA 1996 s. 410.NJA 1997 s. 382.NJA 1999 s. 408.NJA 1999 s. 575.NJA 2004 s. 682.NJA 2005 s. 309.NJA 2006 s. 53.NJA 2007 s. 35.NJA 2008 s. 24.NJA 2008 s. 392.NJA 2010 s. 416.NJA 2010 s. 559.NJA 2012 s. 597.NJA 2012 s. 776.NJA 2013 s. 271.NJA 2014 s. 960.RH 2005:11 I och II.Stockholms tingsrätt, mål T 1893-18, dom 2018-06-21.111

sammanhanget avtalstexten är framtagen i då avtalet ska vara sett att fungeraför båda parterna.203 �ven vid tolkningen av friskrivningsklausuler tas hänsyn tillparternas åtaganden och avtalsbalansen i övrigt. Däremot menar Bernitz att alltförlånggående och ansvarsinskränkande friskrivningsklausuler har ansetts varaoförenliga med svensk rätt vilket har lett till att dessa klausuler borttolkats i en sådan mån att tolkningen i princip står i strid mot avtalets lydelse.204 Detta belyses iett par rättsfall där HD resonerar utifrån ett resonemang utifrån 36 avtalslagen settom det gått att åsidosätta friskrivningsklausuler. Det innebär däremot inte att entillämpning av 36 avtalslagen är utesluten mellan näringsidkare. I rättsfallet NJA1988 s. 230 förelåg en friskrivningsklausul i ett leasingavtal mellan två jämbördiganäringsrikare. Klausulen åsidosattes inte då HD efter en samlad bedömning komfram till att klausulen inte var oskälig. I NJA 1999 s. 408 tog HD upp frågan om 36 avtalslagen kunde användas för att jämka villkoren i ett borgensåtagande. I målethade kreditgivaren frånträtt Finansinspektionens allmänna råd rörande borgensåtaganden vilket tillsammans med domstolens benägenhet att uppnå mer likheter itolkningen av generalklausulen vid tillämpningen av den vid konsumenträttsligaoch kommersiella förhållanden.I Pälsfallet jämkade HD ett avtal mellan två näringsidkare med stöd av 36 avtalslagen. Rättsfallet berörde ett företag som sålde pälsar. Då inbrott skett vägradeförsäkringsbolaget betala ersättning till följd av ett avtalsvillkor enligt vilket de ansåg att inbrottet inte kunde falla under. HD ansåg att villkoren var oskäliga ochanförde bl.a. att det skadelidande företaget hade lagt ner ovanligt långtgående omsorg på att förebygga stölder.205200Prop. 1975/76:81 s. 118 144.Adlercreutz, 2010, s. 108.202Lundmark, 1996, s. 78 ff.203Bernitz, 2018, s. 94

T 2024 mål nr. T 12493Hovrätten för �vre NorrlandHovrätten för �vre Norrland dom 1990-02-12, dom nr. DT 2015Hovrätten för övre Norrland dom 1990-02-12, dom nr. DT 2015 mål nr. T 61/8996KammarrätternaKammarrätten i Stockholm dom 2013-09-04 mål nr. 201513Kammarrätten i Sundsvall disciplinärt prövningsförfarande dom 1992-02-17Högsta domstolenPrövningstillståndPrövningstillstånd meddelat 2015-12-03 mål nr. T 303415Prövningstillstånd meddelat 2018-05-09 mål nr. T 284118Nytt Juridiskt ArkivNJA 1951 s. 138NJA 1954 s. 573NJA 1959 s. 280NJA 1966 s. 70NJA 1975 s. 545NJA 1978 s. 432NJA 1979 s. 483NJA 1980 s. 555NJA 1981 s. 400NJA 1981 s. 1091NJA 1985 s. 274NJA 1985 s. 871NJA 1986 s. 61NJA 1986 s. 670NJA 1987 s. 692NJA 1988 s. 230NJA 1989 s. 346NJA 1990 s. 24NJA 1992 s. 130NJA 1992 s. 243NJA 1992 s. 502NJA 1994 s. 532NJA 1995 s. 693NJA 1996 s. 11897NJA 1997 s. 65NJA 1997 s. 127 INJA 1997 s. 127 IINJA 1998 s. 390NJA 1999 s. 408NJA 1999 s. 629NJA 2001 s. 269NJA 2001 s. 878NJA 2007 s. 86NJA 2007 s. 962NJA 2008 s. 733NJA 2009 s. 672NJA 2011 s. 600NJA 2014 s. 272NJA 2016 s. 237NJA 2017 s. 113NJA 2018 s. 414Skiljedomar:Skiljedomen ProfilGruppen AB ./. KPMG Bohlins AB, Datum för skiljedom:2010-12-22 tillgänglig genom resning till Svea Hovrätt- dom 2011-01-08 mål nr. T10851198

�rhållandet mellan vitets storlek och skadan. 252Samuelsson har uppställt denna ordning mot bakgrund av propositionen till generalklausulen. 253Därtill lyfter Samuelsson tre andra faktorer, som behandlats i Generalklausulutredningen.254 Denförsta är hur tillämpningen av avtalet står i relation till de normer som hade kunnat vara utfyllandeför kontraktet om avtalsvillkoret hade ogiltigförklarats. Den andra rör avtalstillämpningensförhållande till gott affärsskick och sedvana.255 Den sista faktorn berör förhållandet mellan olikakontrakt. Samuelsson lyfter det faktum att det kan ha upprättats flera olika kontrakt två parteremellan, och resultatet av dessa avtal kan bedömas oskäliga vid vissa situationer.256 Särskilt den sistafaktorn är av relevans för besvarandet av frågeställningen, då effekten av avtalsvillkoren i de tvåolika avtalen som parterna ingått blir orimligt betungande för beställaren.HD har gjort ett principuttalande om detta i NJA 1999 s 408, s 423.Ramberg Ramberg, s 218. Detta är ett uttryck för ekvivalensprincipen, se Ramberg Ramberg avsnitt 8.1 samtDotevall, s 441 ff.249 Bernitz, s 168.250 Prop 1975/76:81 s 136.251 Bernitz, s 169.252 Samuelsson, 2022, s 258.253 Se prop 1975/76:81 s 141 f.254 SOU 1974:83.255 Samuelsson, 2022, s 258.256 Samuelsson, 2022, s 259. Samtliga faktorer lyfts i SOU 1974:83 passim.24724859Bernitz anför att AvtL 36 främsta syfte är att verka skyddande för den svagare parten,särskilt för en konsument i förhållande till en näringsidkare.257 Detta framgår även avbestämmelsens andra stycke, där det stadgas att Vid prövning enligt första stycket skall särskildhänsyn tagas till behovet av skydd för den som i egenskap av konsument eller eljest intager enunderlägsen ställning i avtalsförhållandet.258 I relationen mellan två näringsidkare när ena partenintar en underlägsen ställning kan den svagare partens behov av skydd också vara anledning

Martin,Hur visar en entreprenör rätt till tidsförlängning, Kilpatrick Townsend, 2020-08-19,(https://www.kilpatricktownsend.se/entreprenor-ratt-till-tidsforlangning/) [hämtad: 2023-03-17[cit: Björklund m flByggandets Kontraktskommitt�, BKK:s Förtydligande nr 1, 2012-04-25,(https://foreningenbkk.se/wp-content/uploads/2016/11/BKK-Fortydligande-nr-1.pdf)[hämtad: 2023-04-25 [cit: BKK:s Förtydligande nr 166Byggandets Kontraktskommitt�, Om BKK, (https://foreningenbkk.se/verksamhet/) [hämtad:2023-04-14 [cit: Byggandets Kontraktskommitt�, Om BKKFrankki, Standardavtal i bygg- och fastighetsbranschen vad är vad, Delphi, 2021-03-30,(https://www.delphi.se/sv/publikationer/fastighet-och-entreprenad-sv/standardavtal-i-byggoch-fastighetsbranschen-vad-ar-vad-2/) [hämtad: 2023-03-20 [cit: Frankki67RättsfallsförteckningHovrätt:Svea hovrätt, dom 2014-01-17, mål T 893412Högsta domstolen:NJA 1954 s 573NJA 1963 s 195NJA 1979 s 483NJA 1996 s 700NJA 1999 s 408NJA 2009 s 388NJA 2010 s 629NJA 2012 s 597NJA 2013 s 271NJA 2013 s 1174NJA 2014 s 425NJA 2014 s 760NJA 2014 s 960NJA 2015 s 3NJA 2015 s 862NJA 2016 s 237NJA 2017 s 203NJA 2018 s 653NJA 2021 s 94368