it oaktsam (culpa).Det är som huvudregel inom skadeståndsrätten den skadelidande som harbevisbördan för att en skada har uppkommit till följd av kontraktsbrottet. Denneska kunna visa att det fanns ett alternativt handlingförlopp som inte hade lett tillden aktuella förlusten. I två skatterättsliga mål ger dock HD uttryck för en särskildbevisbördeprincip.154 HD konstaterar att det vid skatteutgifter kan vara mycketsvårt att bedöma vilken den ekonomiska skadan slutligen blir. Detta kan påverkasav framtida transaktioner, möjligheten att reglera en förlust idag mot en vinst ettsenare år och nya skattelagstiftningar. Det är därför tillräckligt att uppdragsgivarenkan visa att han har orsakats en skatteutgift som han annars inte hade haft. Skadanfår anses motsvara skatteutgiften i den mån uppdragstagaren inte kan göra det151152153154Håstad, s. 118.Prop. 1988/89:76 s. 108 f.SOU: 2002:41 s. 138 ff. och Prop. 2002/03:133 s. 32 f.NJA 1991 s. 625 och NJA 1992 s. 58.38sannolikt att skadan blivit mindre.155 Vid andra typer av rådgivningsuppdrag tordedock bevisbördan, som vanligt, åvila uppdragsgivaren.156Ett utmärkande drag vid immateriella tjänster är det högt ställda kravet påförtroende mellan parterna. Det kan därför sägas vara centralt vidculpabedömningen att uppdragstagaren har visat ett stort mått av omsorg.Omsorgsplikten för sysslomän framgår av 18 kap 1 HB men har i förarbetenansetts utgöra en allmän kontraktsrättslig princip på hela det obligationsrättsligaområdet. En avtalspart är skyldig att visa omsorg vid utförandet av sinaförpliktelser.157 Vid culpabedömningen ska därför fastställas vad som utgör skäligaktsamhet; har uppdragstagaren handlat med tillräcklig omsorg Kravet på omsorgär nära förknippat med begreppet god sed som förekommer inom flerayrkesgrupper. Omsorgsplikten kan vara, men är inte alltid likställt med god sed.T.ex. kräver en fastighetsmäklares omsorgsplikt a

d för hur en advokat bör agera. Advokatenska iaktta god advokatsed och hans klienter ska kunna förlita sig på att de råd somges är väl underbyggda. Vid culpabedömningen ska hänsyn tas till uppdragetsomfattning, rättsfrågornas komplexitet, de värden som står på spel samt klientensinstruktioner. Utifrån dessa variabler görs en oaktsamhetsbedömning där rätten skata ställning till om rådgivaren ägnat uppdraget den omsorg och aktsamhet somfordrats. HD uttalar särskilt att talanglös, svag eller dålig processföring endastkan bli ansvarsgrundande i undantagsfall.203 Emellertid framgår inte helt tydligtvilka omständigheter som skulle kunna peka mot att rådgivaren har brustit i sinomsorgsplikt. Viss ledning kan tas från de försök som har gjorts doktrin attgenerellt definiera vad omsorgsplikten innebär. Som tidigare har nämnts påpekar202Förutom ovan nämnda NJA 2018 s. 414 och HD dom den 7 nov 2019, mål T 2841-18, se ävenNJA 1957 s. 621, NJA 1992 s. 58 och NJA 1992 s. 782.203 NJA 2018 s. 414.60Bengtsson att det är tveksamt om sakliga brister i rättegångsprocess kan leda tillansvar för en advokat, medan formella brister som ett för sent överklagande ledertill ansvar. Vidare borde, enligt Bengtsson, en advokat som handlar efter egetomdöme avseende detaljer i ett uppdrag inte anses brista i omsorgsplikten.Däremot skulle en advokat som agerar i strid med uttryckliga instruktioneravseende uppdragets väsentliga innebörd kunna hållas ansvarig.204 Munukkamenar att en advokats lojalitetsplikt gentemot sin klient medför att han endast fårgå emot klientens intressen om något annat skulle strida mot god advokatsed.205 I2019 års fall resonerar HD kring huruvida de brister i informationen somhuvudmannen mottagit är tillräckliga för att föranleda skadeståndsansvar. Trots attinformationen inte var tillräcklig för att uppdragstagaren skulle kunna analyseraden rättsliga situationen ansåg inte HD att det utgjo

terförvaltningsrätti Rättssäker utbildning, Institutet för utbildningsrätt volym 5, Uppsala 2019, s.101 118.72Istner-Byman, Miriam, Direkt eller indirekt förlust, SvJT 2013 s. 862-876.Jareborg, Nils, Rättsdogmatik som vetenskap, SvJT 2004 s. 1 10.JAREBORG, Nils, Vad är en princip, Festskrift till Ake Frändberg, Göteborg,2003, s. 137 144.Kleineman, Jan, RÃ¥dgivares informationsansvar - en probleminventering, SvJT1998 s. 185 211.Lehrberg, Bert, Köplagens dispositiva karaktär, SvJT 2019 s. 236 254.RÃ¥dberg, Ãke, Risk enligt AB 04. HD skriver om AB och skriver om AB, JT2013/14 Nr 3, s. 667 673.InternetkällorAdvokatsamfundets vägledande regler för god advokatsed, Med kommentarreviderad juni 2016,https://www.advokatsamfundet.se/globalassets/advokatsamfundetsv/advokatetik/vagledande-regler-2016-med-kommentarer-juni-2016.pdf, senasthämtad 2020-01-11.RättsfallNJA 1951 s. 639NJA 1957 s. 621NJA 1987 s. 692NJA 1991 s. 625NJA 1992 s. 58NJA 1992 s. 243NJA 1992 s. 631NJA 1992 s. 782NJA 1994 s. 532NJA 1994 s. 621NJA 1995 s. 69373NJA 2001 s. 138NJA 2001 s. 177NJA 2002 s. 644NJA 2007 s. 962NJA 2013 s. 271NJA 2013 s. 1174NJA 2014 s. 960NJA 2015 s. 110NJA 2017 s. 113NJA 2018 s. 266NJA 2018 s. 414NJA 2018 s. 653HD dom den 7 nov. 2019, mÃ¥l T 2841-18.SvJT 1957 rf. s. 2474