aktorer blev sedan, åtminstone vid första anblick, enuttömmande lista. Efter NJA 2017 s. 237, som hittills får sägas innehålla det mestexplicita uttalandet, börjar dock en språklig vändning tillbaka mot ett mildare uttryckssätt.2.1.4 NJA 2018 s. 834, NJA 2019 s. 638 (II) och NJA 2020 s. 1025Vändningen mot en mildare uttryckssätt börjar i NJA 2018 s. 834. Under rubrikenAllmänt om ansvarsförsäkring och tolkning av sådana försäkringsavtal gör HD tvåprincipiella uttalanden om tolkning. Det första lyder:Vid tolkningen av ett försäkringsvillkor av standardkaraktär, exempelvis i en ansvarsförsäkring, ska hänsyn tas till ett antal faktorer. Vissa av dessa är typiska just förförsäkringsavtal. Andra faktorer är sådana som har betydelse generellt vid tolkning avvillkor av standardkaraktär. Det centrala är ofta det omtvistade villkorets ordalydelse. När105106Se t.ex. NJA 1949 s. 664, NJA 1952 s. 184 och Lehrberg a.a. s. 131 ff.Se t.ex. NJA 1987 s. 553, NJA 1990 s. 24, NJA 1991 s. 319 och NJA 1992 s. 403.21ordalydelsen ger utrymme för olika tolkningar, liksom när ordalydelsen inte ger någotbesked alls, kan ledning sökas i systematiken och de övriga försäkringsvillkoren. Ocksåandra faktorer kan ha betydelse, exempelvis villkorets syfte i den mån ett sådant går attutröna och vad som sakligt sett är en förnuftig och rimlig reglering. (Jfr t.ex. NJA 2001s. 750, NJA 2006 s. 53, NJA 2013 s. 253 p. 6 och NJA 2017 s. 237 p. 14.)107Det första som märks är att uttalandet, jämfört med de principiella uttalandena i detidigare rättsfallen, har omformulerats på flera sätt. I likhet med de tidigare uttalandenasägs att hänsyn ska tas till ett antal faktorer, dock inte längre till vilka. Det öppnauttryckssättet kan sägas utgöra raka motsatsen till den lista som instinktivt kundeuppfattas som uttömmande i NJA 2017 s. 237. Det öppna förhållningssättet leder genastin tanken på den allmänna tolkning

drag. Det har nämligen legat till grund för påståendet atttolkningen av entreprenadavtal, jämfört med andra avtal, är speciell.175 Härvid ska detbetonas att HD säger att avtalstypen har speciella drag, vilket inte nödvändigtvis ärdetsamma som att tolkningen är speciell. Därutöver gäller att den aktuella avtalstypen ärrelevant att beakta vid all tolkning. Avtalstypen avgör vilket regelverk som är tillämpligtoch regelverket kan i sin tur påverka tolkningsramen.176 Frågan huruvida ett avtalsspeciella drag inverkar på tolkningsmetoden diskuteras vidare i kapitel 4 nedan.177�ven om HD inte uttryckligen anger i det principiella uttalandet att tolkningsfaktorerna ska beaktas i en viss bestämd ordning, har det i doktrinen ändå uppfattats precis172173Jfr avsnitt 1.5 ovan.T.ex. nämns diskussioner som en annan sådan omständighet. Jfr NJA 2016 s. 689 p. 11:[Kontraktet får normalt ses som ett uttryck för parternas gemensamma avsikt.174 Se t.ex. NJA 1987 s. 553, NJA 1990 s. 24, NJA 1991 s. 319 och NJA 1992 s. 403.175 Se Lindell-Frantz a.a. s. 432. Särskilt Nilsson (a.a. s. 163 ff., särskilt s. 179 f.) framhåller viktenav att beakta entreprenadavtalets speciella drag.176 Jfr vad som sagts om tolkningsfaktorn försäkringens art i avsnitt 2.1.2 ovan. M.a.o. är det intebara avtalstypen entreprenadavtal som har speciella drag.177 Jfr NJA 2018 s. 834 p. 18 om att vissa tolkningsfaktorer är typiska just för försäkringsavtal.39så att HD slår fast en steg för steg-metod.178 En sådan förståelse av HD:s principiellauttalande kan dock problematiseras av flera skäl. Som nämnts ovan, och som utvecklas ikapitel 4 nedan, menar jag att det faktum att HD radar upp tolkningsfaktorer och andrahänsynstaganden för tolkningen inte bör ses som en allmängiltig prioritetsordning. Detbör snarare uppfattas som att HD redogör för vilka tolkningsfaktorer som är eller hadekunnat vara aktuella i de

(Cit. Avtalstolkning på europeiska).Samuelsson, J., Något om tolkning av försäkringsvillkor, SvJT 2014 s. 695720.Schmidt, F., En culparegel vid avtalstolkning, SvJT 1960 s. 420429.Sunnqvist, M., Mord, prejudikattolkning och lagtolkning, SvJT 2016 s. 541553.Svensson, E-M., De lege interpretata om behovet av metodologisk reflektion, JuridiskPublikation 2014 s. 211226 (Cit. De lege interpretata).67Wallin, M. och Pärssinen, M., Högsta domstolen om tolkning av standardvillkor ientreprenadavtal, SvJT 2013 s. 815818.Willborg, I., Högsta domstolens tolkning av entreprenadavtal, JT 2016/17 s. 864877.RättsfallsförteckningNJA 1921 s. 511NJA 2006 s. 53NJA 1945 s. 107NJA 2007 s. 17NJA 1945 s. 504NJA 2007 s. 35NJA 1949 s. 664NJA 2009 s. 500NJA 1950 s. 86NJA 2009 s. 672NJA 1952 s. 184NJA 2009 s. 877NJA 1974 s. 526NJA 2012 s. 3NJA 1974 s. 706NJA 2012 s. 535NJA 1981 s. 323NJA 2012 s. 597NJA 1983 s. 808NJA 2012 s. 1095NJA 1987 s. 553NJA 2013 s. 253NJA 1990 s. 24NJA 2013 s. 271NJA 1991 s. 319NJA 2013 s. 1174NJA 1992 s. 403NJA 2013 s. s. 1190NJA 1992 s. 439NJA 2014 s. 960NJA 1994 s. 204NJA 2015 s. 3NJA 1996 s. 400NJA 2015 s. 110NJA 1997 s. 86NJA 2015 s. 741NJA 1998 s. 3NJA 2015 s. 862NJA 1998 s. 364NJA 2015 s. 1040NJA 1998 s. 448NJA 2016 s. 689NJA 1999 s. 35NJA 2017 s. 237NJA 2001 s. 750NJA 2018 s. 171NJA 2004 s. 363NJA 2018 s. 653NJA 2004 s. 534NJA 2018 s. 83468NJA 2019 s. 171NJA 2020 s. 1025NJA 2019 s. 195Högsta domstolens dom meddelad denNJA 2019 s. 638 III30 juli 2021 i mål nr T 4071-20Högsta domstolens dom meddelad denNJA 2020 s. 6813 december 2021 i mål nr T 4457-20�vriga källorAndersson, H., Konkretiserande materiell tolkningsmetod avseende försäkringsvillkor,Bisnode InfoTorg, Analys, publicerad 7 februari 2019.Borgström, P., Rättegångsbalken (1942:740) 54 kap. 10 , Karnov (JUNO) (besökt 202112-13).69