Ikon för appen Lagens möjligheter - rättvisans våg, förgylld

Trendig, klassisk och viktig juridik 


Ett urval av de senaste årens framstående examensarbeten från juristprogram vid svenska universitet inom


Författarnas verk finns publicerade på universitetens plattformar och bör för statistikens skull hämtas därifrån via hänvisad länk.

Arvsrätt 


Testamentes giltighet när testator lidit av demens

Senast uppdaterad 2021-06-24. Hämta examensarbetet i original här:  (diva-portal.org)

Författare: Andrea Kjellberg

Handledare: Margareta Brattström

Bland innehållet märks

2 Demenssjukdomar 7

2.2 Olika former av demenssjukdomar 8

2.3 Utredning av demenssjukdomar 11

3.2 Allmänt om testamente och grundläggande principer 14

3.4 Testationshabilitet 16

3.5 Tolkning av testamente och testators vilja 17

4.2 Klandertalan och ogiltighetsgrunder i 13 kap ÄB 20

4.3.3 Orsakssamband mellan den psykiska störningen och testamentet 25

4.4 Ogiltighet på grund av tvång, annan otillbörlig påverkan och motivvillfarelse 31

5.2 Bevisföring, bevisvärdering och bevismedel 36

5.2.3 Testators tidigare testamenten och uttryckta viljor 40

5.2.4 Medicinskt underlag och utlåtanden från läkare 41

5.2.5 Begränsningar i bevisningen på grund av sekretess och tystnadsplikt 43

5.3 Bevisbördas placering 46

5.4 Beviskrav 49


Balansen mellan efterlevande makes och efterarvingars arvsrätt

Senast uppdaterad 2021-02-15. Hämta examensarbetet i original här:  (diva-portal.org)

Författare: Stefany Tannous

Handledare: Margareta Brattström

Bland innehållet märks

3 Den legala arvsrätten 8

3.2 Grunderna för arvsrätt 8

3.3 Arvsklasserna 9

4 Efterlevande makes arvsrätt 12

4.3 Begränsningar i efterlevande makes arvsrätt 13

4.3.1 Gränsdragningen mellan full äganderätt och fri förfoganderätt 13

4.3.2 Särkullbarn 14

4.3.3 Efterlevande makes arvsrätt är inte laglottsskyddad 15

6 Legal efterarvsrätt 24

6.3 Efterarvets storlek 25

6.4 Möjligheterna för efterarvingarna att få del av efterarvet i förtid 28

7 Vederlagsregeln i ÄB 3 kap. 3 § 32

7.5 Värdering av gåvan som ligger till grund för vederlagsanspråket 39

7.6 Återgång av gåva och preklusion 42


Dödsboets förvaltning, utredning och avveckling - En studie av instituten boutredningsmannen, testamentsexekutorn, bodelningsförrättaren och skiftesmannen

Senast uppdaterad 2020-06-16. Hämta examensarbetet i original här:  LUP Student Papers

Författare: Alice Thörn

Handledare: Eva Ryrstedt

Bland innehållet märks

2.2 Svensk medeltidsrätt 18

3.4 Vad innebär dödsboförvaltningen? 23

4 PROVISORISK FÖRVALTNING 24

5.1.2.1 Syssloman 27

5.1.2.2 Privata boutredningsmän 27

5.1.2.3 Sysslomannaskapet 27

5.2.1 Förvaltning genom boutredningsman 28

5.2.2 Förvaltning genom testamentsexekutor 34

5.2.2.7 Testamentsexekutorn som boutredningsman 38

6 BOUPPTECKNINGEN 41

7.2.3 Entledigande av bodelningsförrättaren 45

8 ARVSKIFTE 46

8.2 Lottläggningen 46

8.6 Klander och ogiltigförklarande av arvskifte 51

9 DET DANSKA ARVSKIFTET – SKIFTE AF DØDSBOER 53


Avtalsrätt


Förutsättningslärans roll i modern svensk avtalsrätt - Särskilt om skillnaden mellan förutsättningar, underförstådda avtalsvillkor och 36 § avtalslagen

Senast uppdaterad 2021-09-08. Hämta examensarbetet i original här: (diva-portal.org)

Författare: Sanne Ringdal

Handledare: Erika P Björkdahl

Bland innehållet märks⁣

2.1 Möjligheten att frånträda avtal på grund av felaktiga förutsättningar 8⁣

2.4.3 Den omdebatterade förutsättningsläran 19⁣

3 Underförstådda avtalsvillkor 21⁣

3.2 Skillnaden mellan villkor och förutsättningar 25⁣

3.3 Talande tystnad 27⁣

4 Tolkning och utfyllning 33⁣

5.2 Generalklausulen i förhållande till förutsättningsläran 41⁣

5.3 Generalklausulen i förhållande till avtalstolkning 44⁣

6.2 Förutsättningslärans funktion jämte avtalstolkning och 36 § AvtL 47


Framtidsfullmakt - En undersökning av de praktiska problem som uppstår vid lagens tillämpning

Senast uppdaterad 2021-07-31. Hämta examensarbetet i original här: (diva-portal.org)

Författare: Tomas Rosenkvist

Handledare: Margareta Brattström

Bland innehållet märks

2.2.3 Hälso-och sjukvård samt tandvård 10

2.2.4 Utpräglad personlig karaktär 10

2.3 Upprättande av framtidsfullmakt 11

2.4.2 Lojalitetsplikt 16

2.4.3 Jäv 18

2.4.4 Gåvor och arvoden 18

2.5 Återkallelse av framtidsfullmakt 19

2.6.1 Granskarens uppdrag 20

2.6.2 Närstående och överförmyndarens insyn 21

2.6.3 Ingripandemöjligheter 21

2.8 Upphörande 23

3.2.1 God man 28

3.3.3 Ur stånd att vårda sig eller sin egendom i praxis 33

5.4 Behörighetsproblem hos banker 61


Ändrade förhållanden i internationella avtal - Om force majeure, hardship och möjligheterna att undgå skadeståndsansvar vid fullgörelsehinder

Senast uppdaterad 2021-06-21. Hämta examensarbetet i original här:  LUP Student Papers

Författare: Jesper Lundborg

Handledare: Eva Lindell-Frantz

Bland innehållet märks

2.1.2 Pacta sunt servanda vs. clausula rebus sic stantibus 14

2.1.3 Artikel 79 CISG och 27 § KöpL 15

2.1.4.3 Artikel 79 CISG och hardship 21

2.2 FORCE MAJEURE

2.3 HARDSHIP 33

3 AVTALSTOLKNING 42

4 RISKFÖRDELNING 54

5 SÄRSKILT OM COVID-19 66

5.3 NÄR REGLERING SAKNAS 68

5.4 RELATION TILL REKVISITEN FÖR FORCE MAJEURE OCH HARDSHIP 70

6.4 MÖJLIGHETER ATT UNDGÅ SKADESTÅNDSANSVAR 77


Överlåtelsebegränsningar vid privata aktiebolagsförvärv - En analys av den problematik som överlåtelsebegränsningar innebär för köparen

Senast uppdaterad 2020-02-17. Hämta examensarbetet i original här: (diva-portal.org)

Författare: Daniel Herold

Handledare: Daniel Stattin

Bland innehållet märks

2.2.1 Företagsbesiktning 19

3.3 Aktiers fria överlåtbarhet 26

3.5 Principen om samtliga aktieägares samtycke 29

3.6 De tillåtna förbehållen i bolagsordning 30

3.6.4 Tidigare reglering av överlåtelsebegränsningar 39

3.7 Aktieägaravtal 40

3.7.3 Funktion – specifikt om kontroll av aktieägarkretsen 42

3.8 Överlåtelsebegränsningar utomlands 43

4. Överlåtelsebegränsningar i bolagsordningen vid privata aktiebolagsförvärv 47

4.1.3 Väckande av talan vid samtyckesvägran 50

4.1.4 Förhandsavstående 50

4.3 Problematiken vid ett redan fullbordat förvärv 56

5. Överlåtelsebegränsningar i aktieägaravtal vid privata aktiebolagsförvärv 62

5.2 Rättsverkan gentemot målbolaget 62

5.3 Rättsverkan gentemot köparen 65

5.4 Företagsförvärvsproblematiken 70


Hävning och kancellering i långvariga avtalsförhållanden - Effekter och kompatibilitet

Senast uppdaterad 2020-02-06. Hämta examensarbetet i original här: (diva-portal.org)

Författare: Simon Alsing

Handledare: Torbjörn Ingvarsson

Bland innehållet märks

2.2 Generella krav för hävningsgrund 8

2.3.4 Tidpunkten för insikt om väsentlighet 14

3 Obefogad hävningsförklaring 18

3.3 Rättsföljden av obefogad hävningsförklaring 22

3.4.5 Verkan av passivitet i förhållande till den obefogade hävningsförklaringen 32

5.2 Kancellering i relation till uppsägning 39

5.5 Lojalitet 43

8.2 TOSLO-2016-201305 70


Smarta kontrakt i svensk avtalsrätt - Huruvida Smarta kontrakt och Blockkedjor är lämpliga Avtalsinstrument

Senast uppdaterad 2020-01-27. Hämta examensarbetet i original här: (diva-portal.org)

Författare: Andy Li

Handledare: Torbjörn Ingvarsson

Bland innehållet märks

2.2 Anbud-accept-modellen 14

2.3 Passivitet och konkludent handlande 16

2.5 Avtalsslut genom elektroniska hjälpmedel 19

3 Blockkedja 25

3.2 Distribuerad huvudbok 25

3.3.2 Konsensus genom proof of work 28

3.4.2 Assymetrisk kryptering som säkerhetsmekanism (digital signatur) 32

4.4.2 Exempelfall 2 – Förvärvsavtal avseende en domän 39

5 Smarta kontrakt som avtal i svensk rätt 40

5.3 Smarta kontrakt genom konkludent handlande 48

6 Smarta kontrakt och farhågor vid ökad automatisering 55

6.2 Återkallelse av elektroniskt skickade meddelanden 60

6.3 Risken för förvanskning vid överföring av meddelanden 66

6.4 Elektroniska underskrifter 69

7.1 Misstagsförklaringar och automatiserade avtal 76

7.2 Smarta kontrakt och pactum turpe 79


”Vi har nu ingått ett bindande förhandsavtal” En studie om huruvida förhandsavtal vid köp av nyproducerade bostadsrätter är bindande eller inte

Senast uppdaterad 2019-01-28. Hämta examensarbetet här: LUP Student Papers

Författare: Johan Håkansson

Handledare: Malin Sjöstrand

Bland innehållet märks

2 RÄTTSSÄKERHET OCH FÖRUTSEBARHET 14

3.2 Praktiska exempel 17

4.3 Avtalsfrihet och avtalets bindande verkan 24

5.3 Överlåtelse av bostadsrätt 29

5.3.2.2 Om uppgift om tidpunkt för tillträde saknas 31

5.3.2.3 Avtalsbrott 33

5.4 Nyproduktion 33

5.4.5 Rätt till frånträde 39

5.5 Förhandsavtal 41

5.5.1 Reglering 41

5.5.2 Förskott vid tecknande av förhandsavtal 44

5.5.3 Frånträde av förhandsavtal 45

5.5.4 Skyldigheter vid frånträde av förhandsavtal 48

7.5 Reflektioner och analys 85

7.5.1 Tolkning av en vidsträckt angiven tidpunkt för upplåtelse 86

7.5.2 Tolkning av begreppet skälig tid 89


Civilprocess


Flerstegsklausuler som processhinder - En studie av doktrin och möjligheten att tilldela förstegen effekten av ett temporärt processhinder

Senast uppdaterad 2021-06-23. Hämta examensarbetet i original här:  (diva-portal.org)

Författare: Isabelle Benfalk

Handledare: Hugo Fridén

Bland innehållet märks

2 Den processuella ogiltighetsprincipen 7

3 Rätten till domstolsprövning 12

4.2 Flerstegsklausuler 17

4.3 Tvistlösningsnämnd eller privatdomare 18

6.2 Gränsen mellan en civilrättslig och processrättslig överenskommelse 39

8 Temporära processhinder 54

8.2 Vilandeförklaring enligt 32 kap. 5 § RB 54

8.3 Förstegen som temporära processhinder 55

8.3.1 Risker med att tillskriva förstegen processrättsligt bindande verkan 55

8.3.2 Strider det mot rätten till domstolsprövning 58


Civilprocessuella säkerhetsåtgärder i entreprenadtvister - En analys av civilprocessuella säkerhetsåtgärder som ett medel för att säkerställa entreprenadens framdrift

Senast uppdaterad 2021-06-21. Hämta examensarbetet i original här:  LUP Student Papers

Författare: Oscar Persson

Handledare: Peter Westberg

Bland innehållet märks

2 GRUNDLÄGGANDE OM 15 KAP. 3 § RB 11

2.5 Prognosprövningen 17

2.6 Sabotagerisken 22

3 LÄMPLIG ÅTGÄRD 27

3.3.1 Säkerhetsåtgärdens förhållande till sabotageåtgärden 31

3.4.2 Undantag från förbudet mot förtida domsverkställighet 36

3.6 Precisionskravet 65


Medellösa processubjekt i frontlinjen - En civilprocessuell studie av ersättningsgilla rättegångskostnader i ljuset av tredjepartsfinansiering

Senast uppdaterad 2021-06-15. Hämta examensarbetet i original här: LUP Student Papers

Författare: Mathilda Hoffman Öjdahl

Handledare: Lotta Maunsbach

Bland innehållet märks

2.2 Den förlorande partens kostnadsansvar 21

2.4 Domstolens handläggning av kostnadsyrkandet 23

3 ERSÄTTNINGSGILLA RÄTTEGÅNGSKOSTNADER I PRAKTIKEN 25

3.2.3 Särskilt om NJA 1997 s. 854 29

3.3 Bevisbördans placering 34

3.5 Måste part själv burit den faktiska kostnaden? 41

4.3.2 Tredjepartsfinansiär med strategiska intressen 51

4.5 Ett praktiskt exempel på tredjepartsfinansiering och därmed uppkomna frågor 55


Sammanställningens betydelse i dispositiva tvistemål - Om den praktiska användningens förenlighet med gällande rätt -

Senast uppdaterad 2021-06-11. Hämta examensarbetet i original här: (diva-portal.org)

Författare: Anna Bergqvist

Handledare: Eric Bylander

Bland innehållet märks

2 Förberedelsen i tvistemål 9

2.2.1 Närmare om rättsfakta, bevisfakta och andra slags fakta 11

3 Sammanställningens tänkta användning 18

4 Sammanställningens betydelse vid preklusionsbedömningen 24

4.3.1 När är en omständighet åberopad? 29

5 Sammanställningens betydelse vid avgörandet av saken 47

7 Recitens betydelse i skiljeförfarande 56

7.4 Kan skiljemannarätten i nu aktuellt hänseende ge vägledning på

den allmänna processrättens område? 62


Den materiella editionens möjligheter och begränsningar

Senast uppdaterad 2021-01-25. Hämta examensarbetet i original här: LUP Student Papers

Författare: Malin Gustavsson

Handledare: Peter Westberg

Bland innehållet märks

2.2 Förutsättningar för bifall till ett yrkande om processuell edition 16

2.2.4 Identifikationskrav 20

2.2.5 Editionssvaranden ska inte åläggas att producera dokument 22

2.2.7 Rättslig relevans 26

2.2.8 Proportionalitet 26

2.3 Förutsättningar för bifall till ett yrkande om materiell edition 29

2.3.2 Kravet på materiell grund 30

2.3.2.2 Äganderätt 31

2.3.2.5 Andra tänkbara materiella grunder? 38

3 EDITION OCH AVTALSVILLKOR OM

INFORMATIONSÅTKOMST 47

3.2.3 Elektroniska handlingar i originalform 55

3.3.3 Opartisk expert eftersöker och samlar in information 62

3.4 Syftet med informationsåtkomst 66

Ersättningsrätt


Huvudmannens skadeståndsansvar enligt 6 kap 12 § SkolL - En analys av huvudmannens skadeståndsansvar för lärares kränkande behandling av elever

Senast uppdaterad 2021-02-23. Hämta examensarbetet i original här: (diva-portal.org)

Författare: Emma Liberg

Handledare: Sara Hovi

Bland innehållet märks

2. ALLMÄNT OM HUVUDMANNENS SKADESTÅNDSANSVAR 15

2.2. ANSVARSOMRÅDETS UTVECKLING 15

2.2.1. Vägen till åtgärder mot kränkande behandling som en målsättning 15

2.3.3. Kränkande behandling 21

2.5. HUVUDMANNENS OCH PERSONALENS SKYLDIGHETER ENLIGT 6 KAP SKOLL 24

2.5.1 Förhindra, förebygga och motverka kränkande behandling mellan elever 24

2.5.2. Förbud mot kränkande behandling och repressalier 25

3.2. BEGREPPET KRÄNKANDE BEHANDLING OCH LÄRARES TILLRÄTTAVISNINGAR 30

3.3. LÄRARENS SKYLDIGHETER OCH BEFOGENHETER ATT INGRIPA FYSISKT 33

3.4. FYSISKA INGRIPANDEN MOT ORDNINGSSTÖRNINGAR I PRAXIS 38

3.4.1. ”Örfilen” 39

3.4.2.”Soffan i rasthallen” 40

3.4.3. ”Spånsugsfallet” 41

3.4.4. ”Matsalsfallet” 42

3.4.5. ”Gipskrigsfallet” 42

3.4.6. ”Nackgreppet” 43

4. UNDANTAGET FÖR RINGA KRÄNKNINGAR 49


Trygghet att våga komma till rätta med ordningsstörande elever - En undersökning av vilka förvaltningsrättsliga och arbetsrättsliga konsekvenser en lärares fysiska ingripande kan få i ljuset av arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön

Senast uppdaterad 2021-01-25. Hämta examensarbetet i original här: LUP Student Papers

Författare: Julia Johansson

Handledare: Birgitta Nyström

Bland innehållet märks

2 SKOLAN OCH LÄRAREN – ETT MÖTE MELLAN FÖRVALTNINGSRÄTT OCH

ARBETSRÄTT 22

3.2 Begränsningar av fysiska ingripanden 25

3.2.2 Elevens rätt att inte kränkas 26

4 FÖRVALTNINGSRÄTTSLIGA KONSEKVENSER 29

4.2 Förtydligande av förhållandet mellan LAN och BEO 29

4.3 Varning och återkallelse av lärarlegitimation 30

5 ARBETSRÄTTSLIGA KONSEKVENSER 34

5.7.3 Omplacering/ stadigvarande förflyttning 41

5.9 Lindholms representativa exempel 43

6.2.1 Rektorns ansvar för arbetsmiljön 50

6.3.2 Oklart handlingsutrymme – ett krav i sig 53

7.2 Rädslan för att ingripa – befogad eller inte? 59

7.6 Tillsynsplikten då? 66

Fordringsrätt


Fordran och fordringsbeviset - Betydelsen av fordringsbevis för placering av bevisbördan samt dess bevisvärde i fordringsrättsliga mål

Senast uppdaterad 2021-01-25. Hämta examensarbetet i original här: LUP Student Papers

Författare: Gustav Persson

Handledare: Peter Westberg

Bland innehållet märks

2.1.3 Obligationsbegreppet och fordringen 20

2.1.4 Skuldebrevet 21

2.2.2 Föremålet för åberopsbördan och den successiva relevansens princip 24

3.3 Ett särskilt undantag från 1975 års bevisbörderegel vid invändningen att överfört belopp utgjort en gåva 42

4 SÄRSKILT OM INVÄNDNINGEN ATT ÅBEROPAT FORDRINGSBEVIS ÄR EN SKENHANDLING 46

5 SÄRSKILT OM INVÄNDNINGEN ATT ÅBEROPAT FORDRINGSBEVIS ÄR FÖRFALSKAT 61

5.5 Invändning om underskriftssförfalskning mot åberopat fordringsbevis 68

5.6 Invändningen om innehållsförfalskning mot åberopat fordringsbevis 73

5.7 Är förfalskning en bevisbördefråga? 76


Condictio indebiti - Med särskilt fokus på inrättandekravet

Senast uppdaterad 2020-09-14. Hämta examensarbetet i original här: (diva-portal.org)

Författare: Sebastian Bozó Skårman

Handledare: Erika P. Björkdahl

Bland innehållet märks

2.3.2 Betalningens rättsliga funktion 18

3.3 Obehörig vinst 25

3.4 Rättsvillfarelse 27

4.2 Tillitsprincipen och god tro i allmänhet 30

4.3.2 Betalarens oaktsamhet och dess inverkan på bedömningen av god tro 32

5.2 Inrättande som självständigt krav 38

5.2.1 Bankernas börda 38

5.3.2 Tidens inverkan på graden av inrättande 45

5.4.1 Avstämning på skattekonto 50

5.4.2 Utmätning av skulder hos Kronofogden 55

6.4 Betydelsen av oaktsamhet 62

6.5 Konsumentintresset och sociala hänsyn 64

6.6 Intresseavvägning som det tredje steget 65

6.7 Sammanfattning 68

Köprätt 


Konsumentlagstiftningens anpassning för hästköp - Vägen mot en ny lagstiftning

Senast uppdaterad 2021-06-21. Hämta examensarbetet i original här:  LUP Student Papers

Författare: Rebecca Sjöberg

Handledare: Ola Svensson

Bland innehållet märks

2. Konsumentköplagen 8

2.3 Näringsidkare och förmedlare 8

3.3 Fel i häst 11

3.4 Begagnad vara 12

4.1 Säljarens upplysning och marknadsföringsansvar 14

4.4 Veterinärbesiktningens betydelse 16

5.1 Avgörande tidpunkt för felbedömning 18

5.2 Fel vid riskens övergång 18

6.4 Skadestånd 25

9. Hästnäringen och andra aktörers reaktioner 34


Fel i entreprenad - Närmare om felbedömningen enligt AB 04, ABT 06 och i entreprenadrättsliga blandformer

Senast uppdaterad 2021-01-25. Hämta examensarbetet i original här: LUP Student Papers

Författare: Erik Johansson

Handledare: Per Samuelsson

Bland innehållet märks

2.1 Felbegreppet i AB-avtalen 18

3.5 Entreprenörens närmare prestation 30

4 Uppdragsavtalet 32

4.2 Närmare om uppdraget 32

5.4.2 Krav på funktion eller teknisk lösning 44

5.4.3 Referensobjekt eller på annat sätt 46

5.4.4 Redovisad planerad användning 47

5.4.5 Funktionsansvarets närmare innebörd 47

5.7 Beställarens tekniska lösningar 53

6.3 Avsaknad av kvalitetsangivelse 56

7.3.1 Närmare om projekteringsfel 71

8.2 Slutbesiktningen 73

8.4 Ansvarstid och väsentliga fel 76

9 Påföljder vid konstaterat fel 77


Köplagens påföljdssystem som analogikälla - Tillämplighet vid immateriella tjänster

Senast uppdaterad 2020-05-04. Hämta examensarbetet i original här: (diva-portal.org)

Författare: Sally Åhlmans

Handledare: Torbjörn Ingvarsson

Bland innehållet märks

3.2 AVTALSFÖRPLIKTELSER I IMMATERIELLA AVTAL 19

4 KÖPL:S PÅFÖLJDSSYSTEM 27

4.1 DET KÖPRÄTTSLIGA AVTALSBROTTET 27

4.4 HÄVNING 34

4.4.2 Synbarhetsrekvisitet 36

4.5 SKADESTÅND 37

5.2 ANALOG TILLÄMPNING AV KÖPL INOM ENTREPRENADRÄTTEN 44

5.2.1 NJA 2001 s. 177 44

5.2.2 NJA 2013 s. 1174 45

5.3 PÅFÖLJD VID IMMATERIELLA TJÄNSTER – KONSUMENTFALLEN 48

5.4 PÅFÖLJD VID IMMATERIELLA TJÄNSTER – KOMMERSIELLA AVTAL 52

5.4.3 HD dom den 7 nov 2019, mål T 2841-18 54

5.5 SAMMANFATTNING AV RÄTTSLÄGET 57

6.4 AVSLUTNING – KÖPL:S ROLL SOM ANALOGIKÄLLA 67

Panträtt


Pantsättning av patent

Senast uppdaterad 2021-02-23. Hämta examensarbetet i original här: (diva-portal.org)

Författare: Nils Lundgren

Handledare: Bengt Domeij

Bland innehållet märks

2.1 Immateriella rättigheter 8

2.2 Immateriella tillgångar 10

2.5.2 Gränser för användandet av immateriella tillgångar som säkerhet 21

2.6 Ett internationellt perspektiv på pantsättning av patent 23

3.3.3 Thule Group 42

3.3.6 Pantsättarnas härkomst 45

3.3.7 Panthavarnas härkomst 47

3.4 EPO och europeiska patent49

4.2.1 Varför är det så få patent som pantsätts? 63

4.3 Pantsättning av europeiska patent 68

4.4.2 Ett paradigmskifte i immaterialrätternas sakrättsliga behandling 70

4.4.3 Patenten som saknas 71


Ianspråktagande av tredjemanspant - Särskilt i koncernförhållanden

Senast uppdaterad 2021-02-23. Hämta examensarbetet i original här: (diva-portal.org)

Författare: Ellen Åkerdahl Flygt

Handledare: Torbjörn Ingvarsson

Bland innehållet märks

2.1 Tredjemanspant 6

2.2 Koncernrättsliga utgångspunkter 8

3.4 Realisationen 13

3.5 Lösen av pant 14

4.2 Tredjemanspantsättarens ansvar gentemot borgenären 17

4.3 Panthavarens förpliktelser 25

4.3.5 Betydelsen av avtal 35

5.2.2 Borgensmäns inbördes regressrätt 41

5.3 Tredjemans regressrätt mot huvudgäldenären 42

5.4.2 Regressrätt mot andra tredjemanspantsättare 44


Tillägnelse av pantsatta aktier - Om skiljelinjen mellan tillåten tillägnelse och ogiltigt förverkande av pant

Senast uppdaterad 2020-06-16. Hämta examensarbetet i original här: LUP Student Papers

Författare: Anna Hjörneby

Handledare: Patrik Lindskoug

Bland innehållet märks

2.2 Aktier som bärare av rättigheter 12

3 GRUNDLÄGGANDE PANTRÄTTSLIGA PRINCIPER 16

3.1.2 Panthavarens vårdplikt 17

3.1.3 Odelbarhetsprincipen 17

3.2 Att pantsätta aktier 18

4.1 Förbudet i 37 § AvtL 23

5 VÄRDERING OCH HANTERING AV ÖVERHYPOTEK 29

6 SÄKERHETSDIREKTIVET 37

7 ENSKILDAS MÖJLIGHETER ATT ÅBEROPA UNIONSRÄTT 51

8.2 Vilka typer av pantavtal ska den svenska implementeringen av säkerhetsdirektivet

tillämpas på? 56

8.3 Inom ramen för 37 § AvtL och säkerhetsdirektivet, vilka rekvisit ska vara uppfyllda vid

genomförandet av en giltig tillägnelse av pantsatta aktier? 61

8.4 Unionsrättens företräde framför den nationella rätten 70

Rådgivaransvar


Vem står för notan? - Ansvarsfördelning och skadeståndsansvar mellan revisor och styrelse enligt ABL: en utredning i ljuset av SOU 2016:34

Senast uppdaterad 2021-02-23. Hämta examensarbetet i original här:  (diva-portal.org)

Författare: Gustaf Sjöblom Gustafsson

Handledare: Carl Svernlöv

Bland Innehållet märks

2.3 De olika bolagsorganen 11

3.2.2 Allmänt om revisionsuppdraget 16

3.3.2 Särskilt om revisionsuppdraget 18

3.3.3 Kvalitetskrav för revisionen 20

3.4 Ansvarsfördelning mellan styrelse och revisor 22

4.2.1 Revisors och styrelseledamots skadeståndsansvar enligt ABL 26

4.3 Särskilt om skadeståndsbedömningen i 29 kap. ABL 28

5.3.2 Principen om befogad tillit 42

6.4.2 Relevansen av styrelsens aktivitetsplikt 48

6.4.3 Spelar aktiebolagets storlek någon roll? 49

7 De två reformförslagen 52

7.1 Inledning 52

7.2 Bakomliggande orsaker till SOU 2016:34 53

7.2.1 Utredningsförloppet 53

7.3 Beloppsbegränsning av revisors skadeståndsansvar 54

7.3.1 SOU 2008:79 i förhållande till SOU 2016:34 54

7.3.2 Utredningen tar vid i SOU 2016:34 56

7.4 Ansvarsförsäkring även för andra bolagsorgan 56

7.5.3 En ansvarsförsäkring inte bara för revisorer 61


Advokaters skadeståndsansvar vid vårdslös rådgivning - Särskilt om professionsansvar och culpabedömningen

Senast uppdaterad 2020-06-16. Hämta examensarbetet i original här: LUP Student Papers

Författare: Caroline Knutsson

Handledare: Eva Lindell-Frantz

Bland innehållet märks

2.3 Den befogade tillitens relevans för professionsansvaret 21

2.4 Rådgivarens förpliktelser: om lojalitet, metod och pedagogik 24

3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SKADESTÅNDSANSVAR 29

4 ADVOKATERS PROFESSIONSANSVAR 41

4.1 Om advokaten som rådgivare 41

4.3 Resultatansvar och metodansvar 44

5 CULPABEDÖMNINGEN 51

5.1.6 Klientens instruktioner och advokatens särskilda insikter och erfarenheter 58

5.2 En förhöjd culpatröskel? – Om uppenbarhetsrekvisitet 61


Rådgivaransvaret vid fastighetsöverlåtelser - Särskilt om friskrivningsklausuler vid grov vårdslöshet

Senast uppdaterad 2019-06-25. Hämta examensarbetet i original här: LUP Student Papers

Författare: Louise Trattner

Handledare: Malin Sjöstrand

Bland innehållet märks

1.5 Forskningsläge 11

2.3 Säljarens upplysningar 16

3 RÅDGIVARANSVAR 19

3.4 Objektiva förutsättningar för ansvar 22

3.4.3 Adekvat kausalitet 24

3.5 Rådgivarens skyldigheter 25

3.5.1 Rådgivares omsorgsplikt 26

3.6.1.2 Besiktningsmäns skyldigheter 32

3.6.2.2 Mäklares skyldigheter 38

4.3 Kontroll av friskrivningsklausuler 53

5 DET NYA RÄTTSLÄGET 66

6.2 Rådgivarens skyldigheter 79

Sakrätt


Konsignation - Sakrättsligt skydd eller ogiltigt kringgåendeförsök?

Senast uppdaterad 2021-06-21. Hämta examensarbetet i original här: LUP Student Papers

Författare: Axel Eklund

Handledare: Patrik Lindskoug

Bland innehållet märks

2.3 Sakrätter och kreditsäkerhet 17

3.2 Närmre om konsignation 20

4 GRÄNSDRAGNING MOT ANGRÄNSANDE UPPLÄGG 25

4.2.2 Verklig kommission 26

4.2.6 Något om returrätt och returrisk 31

4.3.3 NJA 2019 s. 195 36

4.3.4 Äganderättsförbehållet som omdebatterat rättsinstitut 39

4.4.2 NJA 2009 s. 79 45

5.3 Separationsrätt vid konsignation 51

6.1 Medför konsignation separationsrätt för konsignanten? 54


Anpassning av utländska sakrätter - Lagvalsrättsliga aspekter

Senast uppdaterad 2021-06-21. Hämta examensarbetet i original här: (diva-portal.org)

Författare: Marjolein Enneking

Handledare: Marie Linton

Bland innehållet märks

2 Anpassning inom EU-rätten 16

2.2 Artikel 31 i EU:s arvsförordning – anpassning av okända sakrätter 16

2.3 Artikel 29 i EUMF – anpassning av okända sakrätter 24

2.4 Slutsatser 26

3 Anpassning i Tyskland 28

4 Anpassning i Sverige 45

4.2 EU:s arvsförordning och EUMF i Sverige 46

4.3.2 Följden av lex rei sitae-regeln i svensk rätt 53

4.3.3 Läran om välförvärvade rättigheter 54

6 Avslutande kommentarer 80


Om bearbetning - En undersökning av äganderätt och ersättning vid identitetsförändrad egendom

Senast uppdaterad 2021-02-18. Hämta examensarbetet i original här: (diva-portal.org)

Författare: Fabian Forsberg

Handledare: Torbjörn Ingvarsson

Bland innehållet märks

2 Allmänna förutsättningar för separationsrätt 6

2.2 Bättre rätt till egendom 7

2.3 Specifik egendom 7

3.2 Avtalad bearbetning 12

3.3 Sammanfogad egendom 15

3.4 Olovlig bearbetning 18

4.2.1 Skadestånd 25

4.2.2 Obehörig vinst 29

4.3 Värderingstidpunkten 34

5.2 Äganderätten till bearbetad egendom 40

5.3 Ersättningsfrågan 42


Återtagandeförbehåll - En undersökning av gällande rätt avseende återtagandeförbehåll

Senast uppdaterad 2020-08-25. Hämta examensarbetet i original här:  (diva-portal.org)

Författare: Alexander Lindqvist

Handledare: Jonatan Schytzer

Bland innehållet märks

2.2 Förbehållsklausulers rättsverkningar 12

3 Förutsättningar för giltiga återtagandeförbehåll 15

3.2 Obligationsrättslig giltighet 16

3.4 Tidpunkten för återtagandeförbehållets uppställande 23

3.5.2 NJA 1959 s. 590 – bibehållen separationsrätt vid sammanblandning med varor som köparen inte slutbetalt 27

3.5.3 NJA 1976 s. 251 – förlorad separationsrätt vid sammanblandning med köparens egendom 31

3.5.5 Varan har blivit infogad i annan egendom 36

3.6 Fordringar som kan säkras via återtagandeförbehåll 39

3.7 Sammanfattning 45

4 Förfogandemedgivanden 47

4.2.1 NJA 1960 s. 221 – presumerad förfoganderätt för byggnadsmaterial 49

4.2.2 NJA 1974 s. 660 – en presumtion mot klausulers giltighet? 52

4.3.2 Underförstådda förfogandemedgivanden av omsättningsvaror – något om bevisbördans placering och ytterligare om grossistförhållandet 59

4.4 Särskilt om NJA 2019 s. 195 62

4.4.6 Gällande rätt efter NJA 2019 s. 195 76

4.5 Vägen framåt – ett återbesök till kommissionsutredningens lagförslag 78


Överlåtelsebegränsningar i aktieägaravtal - Om begränsat sakrättsligt skydd för belastningar av äganderätten till aktier i kupongbolag

Senast uppdaterad 2013-06-20. Hämta examensarbetet i original här: LUP Student Papers

Författare: Dennis Ivarsson

Handledare: Niklas Arvidsson

Bland innehållet märks

1.1.2 Avskaffandet av papperssystemet för aktier 7

2 FASTA UTGÅNGSPUNKTER – ÄGANDERÄTT OCH SKYDD FÖR AVTALADE BELASTNINGAR AVSEENDE LÖS EGENDOM 12

2.1.2 Splittringsförbudet – inskränkning av äganderätten till aktier 14

2.2 Avtalade belastningar – den berättigades rättsliga ställning 15

2.3 En allmän princip om begränsat sakrättsligt skydd 23

3 YTTERLIGARE OM AKTIEÄGARAVTAL OCH RELEVANTA PRINCIPER 25

4 UTVECKLING AV FÖRHÅLLANDET MELLAN AKTIEBOLAGSRÄTT OCH AVTALADE FÖRBEHÅLL OM ÄGANDERÄTTSÖVERLÅTELSE 36

4.1.2.3 Den aktiebolagsrättsliga separationsprincipen i förhållande till överlåtelsebegränsningar 39

4.2 Begränsat sakrättsligt skydd – en återkoppling enligt associationsrättslig doktrin 39

5.2 Vilka principer gäller för avtalade överlåtelsebegränsningar avseende aktier? 47

5.3 Vilka utsikter har E att bli införd som ny ägare i aktieboken? 49

Samborätt


Vad är gemensamt uppbyggt? - En analys de lege lata och de lege ferenda av sambolagens ekonomiska delningsregler, särskilt beträffande bostad

Senast uppdaterad 2021-02-23. Hämta examensarbetet i original här: (diva-portal.org)

Författare: Athena Papadopoulou

Handledare: Professor Margareta Brattström

Bland innehållet märks

3.2.2 Skydd av svagare part 20

3.2.3 Ekonomisk rättvisa 22

3.2.4 Jämställdhetssträvanden 23

4.3 Den naturliga ökningen av den delningsbara massan omfattar inte bostaden 28

4.5 Bostad ägd före samboförhållandet som hinder för i lagens mening gemensam värdeuppbyggnad 32

5 Förmögenhetsrättsliga instrument för att hantera ekonomisk sammanblandning i bostad som inte är samboegendom 36

5.2.2 Avtal om att värdet av bostaden ska delas mellan samborna vid samlevnadens upplösning 37

5.2.3 Överförande av äganderätten under pågående samboförhållande 40

5.3 Obehörig vinst 43

5.4 Dold samäganderätt 49

6.2 Sambandet mellan vad som är gemensamt uppbyggt och rekvisitet ”förvärv för gemensam användning” 54

6.3 Jämkningsregeln 61

6.4 Definitionen av ett samboförhållande 65


Sambo – mer än att sambo - En studie av sambobegreppet i offentligrätte

Senast uppdaterad 2021-01-25. Hämta examensarbetet i original här: LUP Student Papers

Författare: Clara Bergstrand

Handledare: Titti Mattsson

Bland innehållet märks

2.1 Samboskapets rättsliga utveckling och utbredning 14

2.2 Det kvalificerade sambobegreppet 17

3.1.2 Sexuellt samliv 22

3.1.3 Samboskapet i jämförelse 25

3.2 Som stadigvarande bor tillsammans 26

3.3.1 Gränsdragning mot andra hushållsgemenskaper 32

3.4 Att bevisa ett samboskap 35

4.1 Bostadsbidrag 40

4.2 Utmätning 47

4.4 Ovisshet i offentligrätten 58