Ikon för appen Lagens möjligheter - rättvisans våg, förgylld

Nästa avsnitt >

NÄR FINNS ETT SAMBOFÖRHÅLLANDE


Olika situationer när en- eller båda parter kan ha fördel eller nackdel av att bevisa att de är sambor, samt vilken bevisning som kan krävas för olika sammanhang.


För att läsa samtliga avgöranden i fulltext, ladda ner appen via AppStore eller Google Play.


Materialet nedan används helt på eget ansvar. Läs användarvillkoren här.


  • 2021, Hovrättsdom
    Föräldrar ansågs ej ha visat bättre rätt till livförsäkring efter avliden dotter, då dotterns sambo kunde bevisa att de båda, trots ett asexuellt parförhållande, hade haft en gemensam vilja att dela på allt framöver och bli betraktade som sambor i juridisk mening; Bl.a. om att högre beviskrav kan uppställas vid asexuella förhållanden, betydelsen av vittnesmål från grannar och att paret hade anlitat juridisk expertis för att testamente m.m. skulle bli juridiskt bindande enligt deras vilja.

  • 2019, Kammarrättsdom
    Förälder ansågs i fråga om bostadstillägg ej ha visat att han inte var sambo med barnens moder; Bl.a. om betydelsen av att skaffa ytterligare barn efter påstådd separation och om uppgifter från hyresvärd m.fl. i omgivningen.


  • 2017, Kammarrättsdom
    Förälder ansågs i fråga om indragning och återbetalning av underhållsstöd ha visat att hon inte var sambo med barnens fader; Bl.a. om betydelsen att föräldrar är folkbokförda i samma hus och tar hand om de gemensamma barnen samtidigt.


  • 2017, Kammarrättsodom
    Förälder ansågs i fråga om underhållsstöd ha visat att hon inte var sambo med barnens fader; Bl.a. om bevisvärdering av intyg för att visa att föräldrar inte har ett samboförhållande och om omkastad bevisbörda för försäkringskassan.


  • 2013, HFD 2013 ref. 50
    Fråga om bevisbörda och beviskrav avseende samboförhållande vid krav på återbetalning av bostadsbidrag.


  • 2005, RH 2005:28
    Fråga om samboförhållande förelegat vid prövning av ansökan om utseende av bodelningsförrättare enligt sambolagen (2003:376) har besvarats jakande


  • 2004, RH 2005:34
    Två personer har bott ihop under en tid som inte överstiger elva veckor. I ett ärende om förordnande av bodelningsförrättare uppstår frågan om övriga omständigheter gör att parterna ändå kan anses ha stadigvarande bott tillsammans i sambolagens mening


  • 1994, NJA 1994 s. 256
    Fråga huruvida ett samboförhållande förelegat


  • 1989, NJA 1989 s. 682
    Fråga vid utmätning om gäldenären varaktigt sammanbodde med annan under äktenskapsliknande förhållanden. 4 kap 19 § UB.

< Föregående avsnitt  ||  Nästa avsnitt >

SAMBO- & BODELNINGSAVTAL


Bedömningar av avtalens giltighet och omfattning är avgörande bland annat för att avgöra vilken egendom som omfattas och om bodelningsförrättare kan förordnas eller inte.


För att läsa samtliga avgöranden i fulltext, ladda ner appen via AppStore eller Google Play.


Materialet nedan används helt på eget ansvar. Läs användarvillkoren här.


  • 2020, NJA 2020 s. 624
    När grunderna för avtalslagens bestämmelser om ogiltighet och jämkning tillämpas på familjerättsliga avtal finns det anledning att ta hänsyn till de särdrag som utmärker olika slags avtal på detta område.


  • 2018, Hovrättsdom
    Fd. sambo ansågs ej ha visat att bodelningsavtal har utgjort hinder mot utmätning av fordran på köpeskilling för fastighet; Bl.a. om att dold samäganderätt till fast egendom inte har sakrättsligt skydd och skillnaden mellan att överlåta en fastighet, jämfört med att överlåta en fordran.


  • 2018, Hovrättsdom
    Fd. sambo ansågs ha visat att skyldigheter i bodelningsavtal inte var villkorade av varandra, därmed behövde inte hela ansvaret för banklån tas över innan betalning för andra skulder parterna emellan skulle fullgöras; Bl.a. om avtalstolkning i ljuset av avtalets natur och systematik, samt tidpunkt för fordrans uppkomst.


  • 2017, Hovrättsdom
    Fd. ssambo ansågs ha visat att bodelningsavtal där hälften av en fastighet hade överlåtits mot löfte om att också ta över banklånen, dock utan någon tidsfrist, var oskäligt och skulle jämkas. Bl.a. om möjligheten att driva en talan i domstol där någon kan tvingas att överta banklån.


  • 2017, RH 2017:19
    Mot en ansökan om förordnande av bodelningsförrättare har motparten invänt att det finns ett samboavtal som utesluter bodelning. Sökanden har bestritt att han har undertecknat det påstådda samboavtalet. Hovrätten, som inte ansett att någon mer ingående prövning av samboavtalets giltighet skulle göras inom ramen för förordnandeärendet, har förordnat bodelningsförrättare.


  • 2013, Hovrättsdom
    Fd. maka ansågs inte ha visat vilseledande eller utnyttjande av trångmål i samband med att bodelningsavtal undertecknades. Avtalet var inte heller så pass oskäligt att det skulle förklaras ogiltigt, även om enstaka poster skulle kunna anses utgöra skevdelning.


  • 2013, NJA 2013 s. 100
    Vid ansökan om bodelningsförrättare i samband med äktenskapsskillnad invänds att bodelning redan har skett. Bodelningsförrättare ska förordnas om det inte framgår av ordalydelsen och utformningen av bodelningsavtalet att detta omfattar all den egendom i boet som kan vara föremål för fördelning.


  • 2012, Hovrättsdom
    Fd. maka ansågs ej ha visat att undertecknat bodelningsavtal inte utgjorde en slutlig reglering av bodelningen, inte heller att hon hade vilseletts eller tvingats att underteckna bodelningshandlingen.


  • 2011, Hovrättsdom
    Fd. sambo som ensam erlagt kontantinsats för villa, där dock andra sambon stått som medlåntagare för senare renoveringar, ansågs ej ha visat rätt till mer än 60% av vinsten vid försäljning av villan; Bl.a. om att avtala bort sambolagen för själva fastigheten, dock utan att reglera vad som ska gälla för övriga renoveringslån med solidariskt ansvar, vinstfördelning m.m.


  • 2009, RH 2009:49
    I mål om klander av bodelning har den ena maken åberopat ett äktenskapsförord till stöd för att bodelning inte ska ske. Han har, när den andra maken bestritt handlingens äkthet, ansetts ha bevisbördan för att äktenskapsförordet är äkta. För att uppnå beviskravet har han haft att göra övervägande sannolikt att den andra maken undertecknat äktenskapsförordet.(jfr: rättsfall: NJA 1976 s. 667; NJA 1992 s. 263; RH 1992:72; RH 1996:73)


  • 2008, Hovrättsdom
    Fd. make som undertecknat det första och ett likalydande senare avtal ansågs ha visat att parterna hade ingått ett giltigt bodelningsavtal, trots att makan inte hade undertecknat den sista likalydande versionen; Bl.a. om fördröjd acceptfrist.


  • 1992, NJA 1992 s. 607
    Sambor hade flera år före tillkomsten av lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem ingått skriftligt avtal om delning av sin egendom vid en separation. Avtalet har ansetts förbli gällande även efter sambolagens tillkomst.

< Föregående avsnitt || Nästa avsnitt >

NÄR BLIR EGEN EGENDOM TILL SAMBOEGENDOM?


Om dold samäganderätt och bestämning av äganderlar utifrån ekonomisk insats eller inköp för gemensamt bruk


För att läsa samtliga avgöranden i fulltext, ladda ner appen via AppStore eller Google Play.


Materialet nedan används helt på eget ansvar. Läs användarvillkoren här.


Läs sammanfattningarna till samtliga avgöranden redan här på hemsidan, eller hämta PDF-dokumentet via länken ovan och läs när Ni vill.


  • 2020, Tingsrättsdom
    Fd sambo ansågs ha visat att han fortfarande ägde parets hund, eftersom han betalat för den; Bl.a. om att registrering av annan ägare i hundregister inte har någon betydelse för äganderätten till hundar och om bevisbördan för bättre rätt till lös egendom.


  • 2016, Hovrättsdom
    sambo ansågs ej ha visat samäganderätt till bil som befann sig i utmätningsgäldenärs besittning, trots bidrag till förvärv; Bl.a. om köpehandling, avtal eller andra omständigheter som kan förklara att en bil som förvärvats gemensamt befinner sig i utmätningsgäldenärens besittning och därmed bryter presumtionen om att utmätningsgäldenär som har viss sak i sin besittning är ensam ägare.


  • 2015, Hovrättsdom
    [Hovrätten fastställde tingsrättens dom] Fd. sambo ansågs ej ha visat att betalning för lagfart utgjorde ett lån, inte heller att sambo som bodde kvar i den gemensamma fastigheten skulle betala nyttjanderättsersättning; Bl.a. om huvudregeln i samboförhållande att var och en bidrar efter förmåga till det gemensamma hemmet utan att något skuldförhållande uppstår och praxis om tidsfrister för nyttjanderättsersättning.


  • 2014, Hovrättsdom
    sambo ansågs ej ha visat att genomgripande renovering av skepp har bekostats på sådant sätt som medför äganderättsövergång, trots att skeppet enligt rätten får anses ha fått ny identitet; Bl.a. om bevisbörda och beviskrav för förvärv genom specifikation, accession eller annars sammanfogande.


  • 2014, Hovrättsdom
    Bevisbördan för samäganderätt till hund på grund av samboskap.


  • 2014, Hovrättsdom
    sambo ansågs ha visat samäganderätt i hund genom del i inköp och delad skötsel varför hunden ska utbjudas på offentlig auktion enligt samäganderättslagen.


  • 2013, Hovrättsdom
    Fd sambo ansågs ej ha visat dold samäganderätt till fastighet pga. bidrag till fastighetsköpet; Bl.a. om gränsen för samboskaps upphörande, finansiering genom bulvanskap samt skadeståndskrav pga. olovlig ockupation.


  • 2013, Hovrättsdom
    Dold samäganderätt genom bidrag till fastighetsförvärv som sambor ej styrkt; om gränsen för samboskaps upphörande, finansiering genom bulvanskap samt skadeståndskrav pga. olovlig ockupation.


  • 2013, NJA 2013 s. 242
    En sambo som sedan lång tid ensam innehaft en bostad med hyresrätt har när denna omvandlats till bostadsrätt förvärvat bostadsrätten med ekonomiskt bidrag från den andra sambon. S.k. dold samäganderätt har inte ansetts föreligga.


  • 2012, NJA 2012 s. 377
    Sambor förvärvade gemensamt en segelbåt. Med tillämpning av 1 § lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt har ägarandelarna bestämts utifrån vardera sambons ekonomiska insats vid köpet (Rättsfall: NJA 1974 s. 314, NJA 1980 s. 547, NJA 1981 s. 693, NJA 1982 s. 589, NJA 1988 s. 112, NJA 1992 s. 163 och NJA 2008 s. 826).


  • 2011, Hovrättsdom
    sambo som ensam erlagt kontantinsats för villa, där dock andra sambon stått som medlåntagare för senare renoveringar, ansågs ej ha visat rätt till mer än 60% av vinsten vid försäljning av villan; Bl.a. om att avtala bort sambolagen för själva fastigheten, dock utan att reglera vad som ska gälla för övriga renoveringslån med solidariskt ansvar, vinstfördelning m.m.


  • 2008, NJA 2008 s. 826
    En sambo har för båda sambornas gemensamma bruk förvärvat en fritidsfastighet med ekonomiskt bidrag från den andra sambon. Föreligger s.k. dold samäganderätt? (Rättsfall: NJA 1992 s. 163, NJA 2002 s. 142 och NJA 2004 s. 397)


  • 2004, NJA 2004 s. 542
    På en fastighet, som inte förvärvats för sambors gemensamma boende, har under samboförhållandes bestånd till en befintlig byggnad uppförts en tillbyggnad, avsedd för sådant ändamål. Fråga om tillbyggnaden, hela byggnaden eller fastigheten skall ingå i bodelning efter samboförhållandets upphörande


  • 2002, NJA 2002 s. 3
    Fråga om en bostadsrätt som förvärvats av sambor i bådas namn för att användas som deras gemensamma bostad kunde anses i sin helhet tillhöra ena sambon.


  • 1992, NJA 1992 s. 163
    Fråga huruvida viss egendom - en fritidsbåt - som anskaffats under ett samboförhållande tillhörde samborna gemensamt med samäganderätt eller den ena sambon ensam.


  • 1986, RH 1986:25
    I ett samboendeförhållande har mannen av egna medel inköpt lös egendom för att användas av parterna gemensamt. Med hänsyn till omständigheterna vid tidpunkten för förvärvet har ansetts att kontrahenterna förvärvat egendomen med samäganderätt.


  • 1983, NJA 1983 s. 550
    I tvist mellan två tidigare samboende angående fastighet, som enligt köpehandling förvärvats av den ena av dem men till vilken den andre påstår sig vid köpet ha förvärvat samäganderätt, har den förstnämnda parten invänt att, även om förutsättningar i och för sig förelåg för samäganderätt, den andres anspråk dock vore ogiltigt enligt 4 kap 1 § JB, enär hans underskrift ej funnes på köpehandlingen. Stadgandet har ansetts ej vara tillämpligt i en tvist av förevarande art.

< Föregående avsnitt || Nästa avsnitt >

NYTTJANDERÄTTSERSÄTTNING


Olika situationer när en av två sambor som bor kvar i en gemensam bostad kan tvingas ersätta den andre för nyttjande och drift


För att läsa samtliga avgöranden i fulltext, ladda ner appen via AppStore eller Google Play.


Materialet nedan används helt på eget ansvar. Läs användarvillkoren här.


  • 2015, Hovrättsdom
    [Tingsrättens dom fastställdes] Fd. sambo ansågs ej ha visat att betalning för lagfart utgjorde ett lån, inte heller att sambo som bodde kvar i den gemensamma fastigheten skulle betala nyttjanderättsersättning; Bl.a. om huvudregeln i samboförhållande att var och en bidrar efter förmåga till det gemensamma hemmet utan att något skuldförhållande uppstår och praxis om tidsfrister för nyttjanderättsersättning.


  • 2015, RH 2015:52
    När, vid upplösningen av ett samboförhållande, den ena sambon självmant flyttar från en gemensamt ägd bostadsrättslägenhet, har den flyttande sambon ansetts betalningsskyldig till den andra sambon för bostadsrättens kostnader, fram till dess att bostadsrätten kunnat säljas, oaktat att den andra sambon ensam bott kvar i lägenheten


  • 2006, NJA 2006 s. 206
    Sambo, som efter separation bott kvar i en med andra parten samägd bostadsrättslägenhet i enlighet med domstols förordnande, har ålagts att betala andra parten ersättning för nyttjandet (Rättsfall: NJA 1968 s. 197).


  • 1968, NJA 1968 s. 197
    I dom å hemskillnad mellan makar har meddelats förordnande att hustrun skulle äga rätt att sitta kvar i hemmet till dess bodelning skedde. Fråga om skyldighet för henne att utgiva ersättning för nyttjanderätten till en männen tillhörig villafastighet, som hon på grund av nämnda förordnande disponerade. 15 kap. 11 § 2 st. GB. Bodelningsfråga?

< Föregående avsnitt || Nästa avsnitt >

NÄR HAR ETT SAMBOFÖRHÅLLANDE UPPHÖRT?


Om beviskravet, tidsgränsen för att ansöka om bodelningsförrättare och när efterlevande måste bevisa att deras förälder inte var sambo vid en viss tidpunkt.


För att läsa samtliga avgöranden i fulltext, ladda ner appen via AppStore eller Google Play.


Materialet nedan används helt på eget ansvar. Läs användarvillkoren här.


Läs sammanfattningarna till samtliga avgöranden redan här på hemsidan, eller hämta PDF-dokumentet via länken ovan och läs när Ni vill.


  • 2017, Kammarrättsdom
    Förälder ansågs i fråga om indragning och återbetalning av underhållsstöd ha visat att hon inte var sambo med barnens fader; Bl.a. om betydelsen att föräldrar är folkbokförda i samma hus och tar hand om de gemensamma barnen samtidigt.


  • 2017, Kammarrättsdom
    Förälder ansågs i fråga om underhållsstöd ha visat att hon inte var sambo med barnens fader; Bl.a. om bevisvärdering av intyg för att visa att föräldrar inte har ett samboförhållande och om omkastad bevisbörda för försäkringskassan.


  • 2013, Hovrättsdom
    Fd. sambo ansågs ha visat att samboförhållande hade tagit slut först nyligen och att det därmed inte var för sent att ansöka om förordnande av bodelningsförrättare; Bl.a. om kriteriet att leva jämförbart med ett parförhållande och olika omständigheter som kan medföra att ett samboförhållande anses upplöst.


  • 2013, Hovrättsdom
    Fd. sambo ansågs ej ha visat dold samäganderätt till fastighet pga. bidrag till fastighetsköpet; Bl.a. om gränsen för samboskaps upphörande, finansiering genom bulvanskap samt skadeståndskrav pga. olovlig ockupation.


  • 2012, Hovrättsdom
    Döttrar ansågs ha visat att samboförhållande inte längre förelåg vid tiden för deras moders bortgång och hade därmed rätt till ett försäkringsbelopp i dödsboet.


  • 2008, NJA 2008 s. 49
    Tillämpning av regeln i 8 § andra stycket sambolagen (2003:376) att begäran om bodelning skall framställas senast ett år efter det att samboförhållandet upphörde.


  • 1997, RH 1997:98
    En man har under flera år varit samboende med en kvinna i hennes bostadslägenhet. Då inte annat visats än att hennes utflyttning ur lägenheten föranletts av hennes sjukdom och behov av särskilt boende, har deras samboförhållande inte ansetts upplöst genom det ofrivilliga särboendet. Sedan kvinnan träffat en förlikning med hyresvärden om hyresavtalets upphörande har hyresavtalet därför övergått på mannen enligt 12 kap. 47 § jordabalken. Hinder mot verkställighet av avhysning har förelegat.


  • 1994, NJA 1994 s. 61
    En man, som under flera år varit sammanboende med en kvinna, ådrog sig en svår hjärnskada vid en olycka och har sedan olyckstillfället inte bott i det gemensamma hemmet. Fråga, i mål om förordnande av bodelningsförrättare på ansökan av god man, om samboförhållandet kan anses ha upphört.

< Föregående avsnitt || Nästa avsnitt >

BODELNINGSFÖRFARANDE & BODELNINGSFÖRRÄTTARE M.M.


Om tidsfrister för att ansöka, arvode och entledigande av bodelningsförrättare m.m.


För att läsa samtliga avgöranden i fulltext, ladda ner appen via AppStore eller Google Play.


Materialet nedan används helt på eget ansvar. Läs användarvillkoren här.


  • 2020, Högsta domstolen
    I ett ärende om förordnande av bodelningsförrättare efter att ett samboförhållande har upphört ska det inte göras någon prövning av om egendomsförhållandena är sådana att en bodelning behövs.


  • 2020, Hovrättsdom
    Dödsbodelägare ansågs ha visat att försäljning av fastighet på offentlig auktion till tiodubbla värdet jämfört med boutredningsmannens värdering, utgjorde en så kraftig förändring av förutsättningarna för lottläggning och skifte, att bodelningen skulle rivas upp och göras om; Även om att avvika från huvudregeln att tappande part står för rättegångskostnaderna.


  • 2019, NJA 2019 s. 991
    Svårigheter att få betalt kan utgöra skälig orsak för en boutredningsman att bli entledigad. Även fråga om rätt till förskott för utlägg.


  • 2015, RH 2016:82
    Entledigande av bodelningsförrättare.


  • 2014, NJA 2014 s. 643
    När den ena parten begär bodelning efter ett samboförhållande behöver den andra parten inte göra det. Om den ena parten återkallar begäran, får det verkan för den andra parten först när denne förklarar sig avstå från bodelning eller avståendet framgår på något annat sätt.


  • 2013, Hovrättsdom
    sambo ansågs ha visat att samboförhållande hade tagit slut först nyligen och att det därmed inte var för sent att ansöka om förordnande av bodelningsförrättare; Bl.a. om kriteriet att leva jämförbart med ett parförhållande och olika omständigheter som kan medföra att ett samboförhållande anses upplöst.


  • 2012, RH 2013:10
    Sedan ett samboförhållande upphört begärde en av samborna att bodelning skulle förrättas mellan dem enligt 8 § sambolagen (2003:376). Efter att fristen för att begära bodelning löpt ut frånföll sambon sin begäran. Fråga har uppkommit om det är möjligt för en sambo att återkalla en begäran om bodelning och, i så fall, hur en återkallelse efter fristens utgång påverkar den andra sambons rätt att fullfölja bodelningen.


  • 2008, NJA 2008 s. 49
    Tillämpning av regeln i 8 § andra stycket sambolagen (2003:376) att begäran om bodelning skall framställas senast ett år efter det att samboförhållandet upphörde.


  • 2007, RH 2008:28
    Fråga om förutsättningar för förordnande av boutredningsman enligt 8 § första stycket sambolagen (2003:376).


  • 2006, RH 2006:55
    En negativ fastställelsetalan om huruvida ett samboförhållande förelegat mellan två personer har ansetts kunna föras trots att frågan prövats i ärendet om förordande av bodelningsförrättare och trots att det även ankommer på bodelningsförrättaren att, vid behov, pröva samma fråga.


  • 2005, RH 2005:28
    Fråga om samboförhållande förelegat vid prövning av ansökan om utseende av bodelningsförrättare enligt sambolagen (2003:376) har besvarats jakande.


  • 1994, NJA 1994 s. 61
    En man, som under flera år varit sammanboende med en kvinna, ådrog sig en svår hjärnskada vid en olycka och har sedan olyckstillfället inte bott i det gemensamma hemmet. Fråga, i mål om förordnande av bodelningsförrättare på ansökan av god man, om samboförhållandet kan anses ha upphört.

< Föregående avsnitt ||

KURIOSA & SVÅRFÖRUTSEDDA SITUATIONER


Om svårigheterna att bedöma skulder som har uppstått när sambor har varit sams och därför inte har skrivit något tydligt avtal, och bedömningar om vem som äger vad när ena sambons tillgångar ska utmätas av Kronofogden m.m.


För att läsa samtliga avgöranden i fulltext, ladda ner appen via AppStore eller Google Play.


Materialet nedan används helt på eget ansvar. Läs användarvillkoren här.


  • 2020, Högsta domstolen
    En kvinna köpte i eget namn men för en mans räkning en bostadsrätt och registrerades i bostadsrättsföreningens lägenhetsregister som ensam ägare. Bostadsrätten har ansetts kunna beläggas med kvarstad för fordran mot mannen.


  • 2019, NJA 2019 s. 23
    En sambo har betalat fakturor som avsett den andra sambons egendom som inte var samboegendom men som användes av samborna gemensamt. Den betalande sambon har ansetts ha bevisbördan för sitt påstående att betalningen utgjort ett penninglån. När han inte bevisat sitt påstående uppkommer frågan om han har rätt till ersättning på den grunden att den andra sambon, sedan samboförhållandet upphört, har gjort en obehörig vinst. Frågan har besvarats nekande (Rättsfall: NJA 1975 s. 298, NJA 1975 s. 577, NJA 1992 s. 163, NJA 2009 s. 64, NJA 2013 s. 242, NJA 2014 s. 364, NJA 2017 s. 1094).


  • 2018, Hovrättsdo
    sambo ansågs ej ha visat att bodelningsavtal har utgjort hinder mot utmätning av fordran på köpeskilling för fastighet; Bl.a. om att dold samäganderätt till fast egendom inte har sakrättsligt skydd och skillnaden mellan att överlåta en fastighet, jämfört med att överlåta en fordran.


  • 2017, Hovrättsdom
    I fråga om tolkning av bodelningsavtal ansågs gäldenär ej ha visat att fordran enligt skuldebrev hade reglerats genom bodelning; Bl.a. huruvida bodelningsavtal kan jämställas med slutlig reglering av parters mellanhavanden om inget annat framgår.


  • 2015, NJA 2015 s. 763
    Utmätning av medel på bankkonto som gäldenären har gemensamt med en annan person. Fråga om betydelsen av att hälften av behållningen på samma konto utmättes för gäldenärens skulder ett halvår tidigare (Rättsfall: NJA 1983 s. 436, NJA 1988 s. 112 och NJA 2008 s. 444).


  • 2015, Hovrättsdom
    Långivare som enligt avtal hade rätt till pantbrev med bästa rätt vid utebliven betalning, ansågs ha visat att även medlåntagaren som var lagfaren ägare till fastigheten för vilken pantbrev skulle utges, var strikt skadeståndsskyldig såsom för avtalsbrott.


  • 2015, Hovrättsdom
    [Tingsrättens dom fastställdes] Fd. sambo ansågs ej ha visat att betalning för lagfart utgjorde ett lån, inte heller att sambo som bodde kvar i den gemensamma fastigheten skulle betala nyttjanderättsersättning; Bl.a. om huvudregeln i samboförhållande att var och en bidrar efter förmåga till det gemensamma hemmet utan att något skuldförhållande uppstår och praxis om tidsfrister för nyttjanderättsersättning.


  • 2014, NJA 2014 s. 643
    När den ena parten begär bodelning efter ett samboförhållande behöver den andra parten inte göra det. Om den ena parten återkallar begäran, får det verkan för den andra parten först när denne förklarar sig avstå från bodelning eller avståendet framgår på något annat sätt.


  • 2013, Hovrättsdom
    Bostadsrättsköpare som påstått sig ha lidit ren förmögenhetsskada i och med hävning av köp på grund av att nödvändigt samtycke till försäljning saknades, ansågs inte ha visat att mäklaren hade brustit i sin yrkesutövning; Om ”verkligt” förmedlingsuppdrag för mäklare där mäklaren inte kan vara en juridisk person, om mäklares skyldighet att kontrollera olika rådighetsinskränkningar som kan utgöra hinder mot försäljning.


  • 2006, Hovrättsdom
    En negativ fastställelsetalan om huruvida ett samboförhållande förelegat mellan två personer har ansetts kunna föras trots att frågan prövats i ärendet om förordande av bodelningsförrättare och trots att det även ankommer på bodelningsförrättaren att, vid behov, pröva samma fråga.


  • 2005, Hovrättsdom
    Utmätning av lön. Bevisbördans placering och kravet på bevisningens styrka vid prövningen av frågan om gäldenären skall anses som ensamstående eller sammanboende.


  • 2003, NJA 2003 s. 540
    Fråga vid andrahandsupplåtelse av hyresrätt om rättsförhållandet utnyttjats för att kringgå rättsskyddet för hyresgäster. 7 kap. 31 § JB.


  • 1999, NJA 1999 s. 117
    Fråga huruvida förmånstagarförordnande vid försäkring till namngiven sambo fortsatt att gälla trots att samboendet upphört före försäkringstagarens död.


  • 1983, NJA 1983 s. 550
    I tvist mellan två tidigare samboende angående fastighet, som enligt köpehandling förvärvats av den ena av dem men till vilken den andre påstår sig vid köpet ha förvärvat samäganderätt, har den förstnämnda parten invänt att, även om förutsättningar i och för sig förelåg för samäganderätt, den andres anspråk dock vore ogiltigt enligt 4 kap 1 § JB, enär hans underskrift ej funnes på köpehandlingen. Stadgandet har ansetts ej vara tillämpligt i en tvist av förevarande art.