Ikon för appen Lagens möjligheter - rättvisans våg, förgylld

RÅDGIVARANSVAR


Rådgivaransvarets omfattning (PDF)


Hur tydligt måste rådgivare uttrycka sig (pedagogplikten), vilka råd omfattas av rådgivares ansvarsförsäkring och hur pass underbyggda måste råd vara för att inte vara vårdslösa?

För att läsa samtliga avgöranden i fulltext, ladda ner appen via AppStore eller Google Play.


Materialet nedan används helt på eget ansvar. Läs användarvillkoren här.


Läs sammanfattningarna till samtliga avgöranden redan här på hemsidan, eller hämta PDF-dokumentet via länken ovan och läs när Ni vill.

 

  • 2021, Hovrättsdom
    Bolagsköpare ansågs ej ha visat att ansvarig revisor hade agerat oaktsamt på sätt som medför skadeståndsskyldighet. Revisorn hade dock reklamerat för sent. Målet är mycket omfattande och rör bolagsförvärv där tvisten i huvudsak rör revisorns värderingar av kundfordringar vs leverantörsskulder, ansvaret för manipulerad bokföring och vem som borde ha upptäckt detta; Bl.a. om bevisbördan för oaktsamhet, god revisorssed, beviskravet för erforderlig tillit till årsredovisningar och frågan om faktisk skada har uppstått till följd av revisorns agerande.

  • 2021, Hovrättsdom
    Bolag ansågs ha visat att skatterådgivning hade varit både vårdslös och felaktig, då bolaget inte kunde beviljas uppskov med stämpelskatt i samband med fastighetsöverlåtelse. Bolaget ansågs dock inte ha visat att någon skada hade uppstått.


  • 2021, Tingsrättsdom
    Uppdragsgivare ansågs ej ha visat att revisionsbyrå var skadeståndsskyldig för påstått skattebrott, inte heller att byråns biträde med upprättande av deklarationer kunde anses innebära att ett uppdragsavtal om skatterådgivning hade ingåtts. Däremot ansågs uppdragsavtal om skatterådgivning med delägare vid byrån ha ingåtts konkludent, ett avtal som av olika skäl även ansågs omfatta byrån. Slutligen ansågs uppdragsgivarna inte ha visat att byrån var skadeståndsskyldig pga. bristande skatterådgivning; Bl.a. om betydelsen av klienters eget medvetna risktagande.

  • 2020, Tingsrättsdom

    Advokatbyrå ansågs ha visat att uppdrag i bodelningstvist hade utförts så pass korrekt för klients räkning att det inte fanns skäl för nedsättning av arvodet, dock hade advokaten inte upplyst om kostnaden för att inhämta ett sakkunnigutlåtande, varför klienten inte behövde betala för utlåtandet.

  • 2020, Tingsrättsdom
    Advokatfirma ansågs ha visat att klient skulle betala viss del av faktura efter omfattande processer om kommuns olagliga omhändertagande av barn, även att klienten inte hade rätt till skadestånd pga. onödigt omfattande eller felaktig processföring; Bl.a. om praxis kring advokaters skadeståndsansvar pga. vårdslös rådgivning.

 

  • 2020, Tingsrättsdom
    Advokatbyrå ansågs ha visat att reklamation om fel i tjänst hade framställts för sent, samt att klientens betalningsdröjsmål hade medfört rätt att lämna ett uppdrag månaden före huvudförhandling.

 

  • 2019, NJA 2019 s. 978 
    Likvidators skadeståndsansvar enligt 29 kap. 1 § aktiebolagslagen mot tredje man på grund av underlåtenhet att vid skifte av bolagets tillgångar avsätta pengar till betalning av tvistig skuld

 

  • 2019, NJA 2019 s. 877 
    En advokats skadeståndsansvar gentemot sin klient. Särskilt fråga om aktsamhetsbedömningen

 

  • 2019, Hovrättsdom
    Uppdragsgivare ansågs ha visat att mäklare hade agerat grovt vårdslöst, dock hade kravet framställts orimligt sent och rätten till ersättning bortfallit; Bl.a. om fastighetsmäklarlagens tillämpning på icke registrerade mäklare (s.k. svartmäklare).

 

  • 2019, Tingsrättsdom
    Advokat ansågs ha visat rätt att få betalt då tidigare ombudsuppdrag i tvist om vattenskada vid markarbete på klientens egendom, inte var vårdslöst utfört; Bl.a. om att klient måste bevisa dels vårdslöshet, dels att sådan vårdslöshet från advokatens sida har påverkat utgången av klientens tvist vid domstol.

  • 2019, Hovrättsdom
    Allmänning ansågs ej ha visat att deras juridiska ombud skulle ersätta ekonomisk skada till följd av förlorad mark, även om ombudet hade agerat vårdslöst genom att inte ge in allmänningens överklagande i tid; Bl.a. om adekvat kausalitet mellan vårdslöshet och uppkommen skada, samt den s.k. adekvansgränsen såsom en objektiv efterhandsbedömning.
  • 2019, Hovrättsdom
    Fastighetsköpare ansågs ej ha visat att balkong – där vatten trängt in vid anslutningen till husfasaden - var en sådan riskkonstruktion som besiktningsman borde ha upplyst om i besiktningsprotokoll.

     

    • 2019, Tingsrättsdom
      [förlikt i hovrätten] Klient vars knä skadats i samband med flygning ansågs ej ha visat att advokat varit vårdslös i sin rådgivning genom att inte tillräckligt tydligt upplysa om preskriptionsfristen enligt den s.k. Montrealkonventionen.

     

    • 2018, NJA 2018 s. 834
      Tolkning av villkor i en ansvarsförsäkring. Villkorets innebörd har fastställts med ledning främst av ordalydelsen sedd i ljuset av försäkringsavtalets systematik och innehåll i övrigt. – Ett villkor om att försäkringen undantar vite har ansetts inte hindra en rätt till ersättning för skadestånd, när skadan bestått i att den skadelidande betalat vite till sin avtalspart i bakre led).

     

    • 2018, Hovrättsdom
      [Hovrätten fastställde tingsrättens dom] Klient ansågs ha visat att advokat varit vårdslös genom att inte upplysa om skatteeffekter vid övertagande av bostadsrätt och att advokaten därmed var skadeståndsskyldig för skada till följd av sambos till beskattning återförda uppskovsbelopp. Även att uppdragsavtal hade ingåtts med advokat som privatperson och inte med advokatbyrå. Bl.a. om skyldigheten att fullgöra uppdrag som rådgivare med omsorg och noggrannhet. Aktsamhetsnorm och adekvat kausalitet vid skada till följd av vårdslöshet. Vem som får antas vara rätt avtalspart.

     

    • 2018, NJA 2018 s. 414
      En advokats skadeståndsansvar gentemot sin klient).

     

    • 2018, Hovrättsdom
      Försäkringsbolag ansågs ha visat att besiktningsmans underlåtenhet att genomföra ”enkel och naturlig” kontrollåtgärd var oaktsam på ett så pass vårdslöst sätt att skadeståndsskyldighet förelåg; Bl.a. om hur långtgående åtgärder som måste vidtas vid besiktning av installationer avsedda för eldning.

     

    • 2018, Hovrättsdom
      Advokatbyrå ansågs ha visat att uppdrag har skötts utan någon betydande avvikelse från den standard som kunnat förväntas, f.d. klient har därmed förpliktats utge fakturerat arvode; Bl.a. om kontraktsrättsliga principer för tillräcklig omsorg och fackmässighet vid utförande av uppdrag, placering av bevisbördan för felaktigt utfört uppdrag respektive att arvodet för uppdraget varit skäligt, samt betydelsen av att klient inlett talan mot fel part innan ombud anlitats, klients åsikt om att mellandom borde ha begärts samt att ett visst vittne borde ha hörts.

     

    • 2017, NJA 2017 s. 1011
      Fråga om revisor har ett skadeståndsansvar enligt 29 kap. 2 § aktiebolagslagen (2005:551) mot styrelseledamot på grund av brister i revisionen).

     

    • 2017, Hovrättsdom
      Kärande ansågs inte ha visat personligt skadeståndsansvar för vårdslös besiktningsman; Bl.a. om slutbesiktnings som immateriell tjänst och betydelsen av att besiktningsmäns ansvar inte är lagreglerat.

     

    • 2017, Hovrättsdom

      Dödsbo ansågs ha visat att advokatfirma som förvaltat mångmiljonarv genom uppdrag som kan likställas med uppdrag för boutredningsman, dock endast utifrån en generalfullmakt som utställts av den avlidne, inte hade ingått ett giltigt uppdragsavtal med dödsboet och därmed inte hade rätt till betalning för utfört arbete. Även skadeståndsskyldighet för vårdslösa råd om avtal för olika tjänster; Bl.a. om avtalslagens fullmaktsreglering i förhållande till ärvdabalkens tvingande reglering, obehörig vinst och läran om tjänster utan uppdrag (s.k. negotiorum gestio).

    • 2017, Tingsrättsdom
      Köpare av begagnad värdetappande kapitalförsäkring ansågs ej ha visat att försäkringsförmedlaren varit vårdslös i sin rådgivning eller på annat sätt oaktsam; Bl.a. om analog tillämpning av lagen om försäkringsförmedling, tillämpningen av allmänna skadeståndsrättsliga principer vid placering av bevisbördan, samt de krav på tydlighet och aktsamhet som i allmänhet kan ställas på en försäkringsförmedlare.

     

    • 2017, Hovrättsdom
      Mäklare ansågs ej skadeståndsskyldig.

     

    • 2016, Tingsrättsdom
      Revisor som inte upptäckt avancerad manipulation ansågs inte oaktsam

     

    • 2016, Hovrättsdom
      Ingen skadeståndsskyldighet för biträdande affärsjurists råd om låneupplägg.

     

    • 2015, Hovrättsdom
      Skadeståndsskyldighet för vårdslöshet vid överlåtelsebesiktning.

     

    • 2014, Tingsrättsdom 
      Klient ansågs ej ha visat att advokatfirma brustit i sin rättsliga analys.

     

    • 2014, NJA 2014 s. 272
      Revisors skadeståndsansvar enligt 29 kap. 1 och 2§§aktiebolagslagen (2005:551) mot annan än bolaget på grund av brister i revisionen av en årsredovisning).

     

    • 2014, Hovrättsdom
      Staten ansågs ha visat att konkursförvaltare som inte undersökt betalningsförmåga innan förlikning ingåtts var oaktsam och därmed skadeståndsskyldig.

     

    • 2013, NJA 2013 s. 1121
      En försäkringsförmedlares skyldighet att iaktta god försäkringsförmedlingssed gäller också i förhållande till försäkringsgivaren. En förmedlare som åsidosätter skyldigheten kan bli skadeståndsskyldig gentemot försäkringsgivaren).

     

    • 2013, Hovrättsdom
      Konsult ansågs ha varit försumlig vid upprättande av avtal på grund av otydlig formulering.

     

    • 2013, Hovrättsdom
      Att ha skickat jur.kand. istället för advokat ansågs inte vara bristande rådgivning som motiverade nersättning av arvode.

     

    • 2013, Hovrättsdom
      Bostadsrättsköpare som påstått sig ha lidit ren förmögenhetsskada i och med hävning av köp på grund av att nödvändigt samtycke till försäljning saknades, ansågs inte ha visat att mäklaren hade brustit i sin yrkesutövning; Om ”verkligt” förmedlingsuppdrag för mäklare där mäklaren inte kan vara en juridisk person, om mäklares skyldighet att kontrollera olika rådighetsinskränkningar som kan utgöra hinder mot försäljning.

     

    • 2013, Tingsrättsdom
      Advokat ansågs ha avstått yrkande om skatteavdrag i bodelningsmål på klients instruktioner.

     

    • 2013, NJA 2013 s. 253
      Enligt en rättsskyddsförsäkring förlorade försäkringstagaren sin rätt, om han inte framställde sitt anspråk till försäkringsbolaget inom viss tid från det att han hade "fått kännedom om sin fordran". Tidsfristen har ansetts börja löpa när försäkringstagaren anlitade ombud i tvisten

     

    • 2013, Tingsrättsdom
      [Förlikt i Svea Hovrätt] Klient ansågs ej ha visat adekvat kausalitet avseende mäklares oaktsamma agerande och köpares skada; Bl.a. om normen för hur en normalt aktsam mäklare ska agera och att rätten till skadestånd förutsätter att konstaterade oklarheter rörande det förmedlade köpet kan anses utgöra relevanta omständigheter som skulle ha gjort att köpet inte fullföljts.

     

    • 2012, Hovrättsdom
      Organisationskonsult ansågs trots skadeståndsskyldighet inte ha gett så pass oaktsam rådgivning vid uppsägning av chef att det numera kursade konsultbolagets ansvarsförsäkring skulle täcka konsultbolagets skada.

     

    • 2011, Hovrättsdom
      Advokat som inte uppmärksammat att ombildning av fastighet till bostadsrättslägenheter stred mot detaljplan ansågs vårdslös, dock ansågs klienterna inte ha lidit någon skada.

     

    • 2011, Hovrättsdom

      [Tingsrättens dom fastställdes] Uppdragsgivare ansågs ha visat att mäklare hade brutit mot god fastighetsmäklarsed genom att grovt oaktsamt ha försummat sin upplysningsplikt på sådant sätt att mäklaren ska ersätta mellanskillnaden mellan ett hävt köp och en senare försäljning; Bl.a. om att mäklare bör upplysa om ex. arrendeavtal som gör att fastigheter inte kan användas som säkerhet till lån för köpet, samt sambandet mellan mäklarens vårdslösa försumlighet och uppkommen skada.

    • 2010, Hovrättsdom
      Missad registrering medförde förhöjd arvsskatt och rätt till skadestånd för dödsbo.

     

    • 2008, Hovrättsdom
      Klienter ansågs ej ha visat att banktjänsteman som inte upplyst om eventuell kapitalvinstbeskattning vid bodelning hade utfört sitt uppdrag som rådgivare vårdslöst; Bl.a. om rådgivares ansvar när klient själv avgränsar uppdraget och underlaget för uppdraget. Även rådgivares ansvar att utföra uppdrag med tillbörlig omsorg.

     

    • 2006, NJA 2006 s. 136
      En revisor i ett aktiebolag vållade bolaget skada när han fullgjorde sitt uppdrag. Fråga om skadeståndet kan jämkas på grund av medvållande på bolagets sida. (jfr. rättsfall: NJA 1998 s. 734, NJA 1960 s. 243 och NJA 1926 s. 185)).

     

    • 2004, RH 2004:55
      Har en särskilt förordnad boutredningsman i ett internationellt dödsbo ådragit sig skadeståndsskyldighet för en ren förmögenhetsskada genom att inte bevaka ett testamente efter den döda? Omfattar principalansvaret i så fall en sådan skada som vållats av en anställd? (Jfr NJA 2000 s. 639).

     

    • 2003, RH 2004:21
      Fråga i mål om remburs dels om ett med arabiska skrivtecken utfärdat dokument kunde anses rembursenligt när det inom den granskande svenska banken saknades kunskaper i arabiska, dels om det förelegat skadeståndsskyldighet för denna bank, som visserligen inte haft något uppdragsförhållande med den svenska säljaren av trävaror men som lämnat felaktig uppgift vid remburshandläggningen och vid lämnande av information.

     

    • 2003, NJA 2003 s. 403
      Fråga vid prövning av ansökan om resning i disciplinärende hos Sveriges advokatsamfund om nämndens regeltillämpning varit uppenbart rättsstridig

     

    • 2001, NJA 2001 s. 878
      Fråga om skadeståndsskyldighet mot annan än uppdragsgivaren för den som i värderingsintyg beträffande fast egendom av oaktsamhet åsatt fastigheten ett alltför högt marknadsvärde (jfr 1987 s. 692).

     

    • 2001, NJA 2001 s. 269
      Fråga om besiktningsmans ansvar vid tillämpning av Svenska Byggingenjörers Riksförbunds modellavtal för överlåtelsebesiktning.

     

    • 1997, NJA 1997 s. 65
      Fråga om skadeståndsansvar för besiktningsman som vid besiktning i samband med fastighetsköp påtalade att ventilationsöppningar saknades i takfoten för ventilation av takkonstruktionen men som inte särskilt upplyste om att detta medförde risk för rötskador).

     

    • 1995, NJA 1995 s. 693
      Fråga om fondkommissionär brustit i aktsamhet gentemot kund genom att inte följa tillsynsmyndighetens allmänna råd eller i övrigt se till att kunden var tillräckligt informerad om de särskilda riskerna med handel med indexoptioner.

     

    • 1995, RH 1995:88
      Fråga om ersättningsskyldighet för en värderingsfirma som i ett värderingsutlåtande avgivet inför köp av en bostadsrätt lämnat felaktig uppgift om lägenhetsytan. Tillika fråga om för sen reklamation och preskription enligt 18 kap. 9 § handelsbalken.

     

    • 1994, NJA 1994 s. 598
      På inrådan av en bank genomförde en företagare vissa transaktioner i syfte att undgå realisationsvinstskatt. Vid taxeringen togs emellertid inte någon hänsyn till transaktionerna enligt bestämmelser i den då gällande lagen (1980:865) mot skatteflykt. Fråga om skadeståndsansvar för banken på grund av vårdslös rådgivning (jmf 1992 s 502).

     

    • 1994, NJA 1994 s. 532
      Uppdragstagare, som mot betalning utfört prov rörande tygs ljushärdighet, har ansetts skadeståndsskyldig med hänsyn särskilt till att de upplysningar som lämnats om den tillämpade klassificeringsskalan varit ofullständiga och ägnade att föranleda missförstånd. Eftersom yrkande om jämkning på grund av medvållande inte framställts i underinstanserna, var HD förhindrad att pröva frågan om jämkning.

     

    • 1992, NJA 1992 s. 502
      En revisionsbyrå har under flera år anlitats av ett tidningsföretag för bl a ekonomisk rådgivning. I samband med försäljning av tidningsföretaget har dess ägare haft vissa kontakter med revisorerna. Fråga om revisionsbyrån kan göras ansvarig för att tidningsägarna inte uppmärksammat vissa skatterättsliga frågor med anknytning till överlåtelsen. (Jfr denna årgång s 58 och s 243).

     

    • 1992, NJA 1992 s. 130
      Fråga om byggnadsentreprenör gjort sig skyldig till sådan grov vårdslöshet som avses i 5 kap 8 § i Allmänna bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader (AB 72) (jfr 1986 s 61).

     

    • 1987, NJA 1987 s. 692
      Fråga om skadeståndsskyldighet mot annan än uppdragsgivaren för den som av oaktsamhet lämnat felaktig uppgift i värderingsintyg beträffande fast egendom.

     

    • 1979, NJA 1979 s. 483
      I avtal mellan två näringsidkare, aktiebolagen A och B, åtog sig A att sälja elektroniska priskalkylatorer med tillbehör (apparater) till B. Apparaterna var avsedda att användas i B:s system för bensinpumpar på den svenska marknaden. A åtog sig i avtalet vidare att svara för den rätta funktionen av såväl de apparater A sålde till B som andra apparater av samma tillverkning, vilka B köpt från annat håll. Fråga om bevisbördan beträffande villkor som A påstått vara förknippat med utfästelse om apparaternas lämplighet för avsett ändamål. Tolkning av dels avtalets innehåll i fråga om tillämpligheten av garantivillkor av standardavtalstyp, till vilka viss hänvisning gjorts i avtalet, dels dessa garantivillkor i fråga om rättsföljderna när åtagande att avhjälpa fel ej uppfylls. Fråga huruvida en i samma garantivillkor till förmån för säljaren intagen klausul om friskrivning från skadeståndsansvar för s k indirekt skada kunde i det särskilda fallet lämnas utan avseende med stöd av grunderna för den numera upphävda 8 § skuldebrevslagen (jfr 36 § avtalslagen i 1976 års lydelse.