Ikon för appen Lagens möjligheter - rättvisans våg, förgylld

AVTALSRÄTT


Culpa in contrahendo & lojalitetsplikt i avtalsförhållande


Om ansvaret för att följa vissa etiska principer så att övriga parter i avtalsförhandlingar inte lider onödig skada (culpa in contrahendo) och lojalitetspliktens gränser för avtalsparter.

För att läsa samtliga avgöranden i fulltext, ladda ner appen via AppStore eller Google Play.


Materialet nedan används helt på eget ansvar. Läs användarvillkoren här.


Läs sammanfattningarna till samtliga avgöranden redan här på hemsidan.

 

  • 2021 december, Högsta domstolen T 5613-20
    NJA-ingress: I ett aktieöverlåtelseavtal föreskrevs att köparna skulle överta ett borgensåtagande från säljaren när en viss omsättning i bolaget hade uppnåtts. Avtalet har ansetts innebära att köparna lojalt måste verka för att målet ska uppnås. Genom köparnas agerande kom i princip all omsättning att hamna utanför bolaget. Förfarandet har ansetts stå i strid med den lojalitet som köparna hade att visa.

  • 2021 november, Hovrättsdom
    IT-leverantör ansågs ej ha visat att stegvisa förhandlingar och visst påbörjat arbete med en ny IT-miljö för bostadsrättsförvaltningsföretag, hade lett fram till ett bindande avtal; Bl.a. lojalitet i avtalsförhandlingar, skadeståndsskyldighet i samband med befogad tillit och bevisvärdering av enskilda förhandlingsmoment.

  • 2021 maj, Hovrättsdom
    Bolagsköpare ansågs ej ha visat att ansvarig revisor hade agerat oaktsamt på sätt som medför skadeståndsskyldighet. Revisorn hade dock reklamerat för sent. Målet är mycket omfattande och rör bolagsförvärv där tvisten i huvudsak rör revisorns värderingar av kundfordringar vs leverantörsskulder, ansvaret för manipulerad bokföring och vem som borde ha upptäckt detta; Bl.a. om bevisbördan för oaktsamhet, god revisorssed, beviskravet för erforderlig tillit till årsredovisningar och frågan om faktisk skada har uppstått till följd av revisorns agerande.

  • 2021 mars, Tingsrättsdom
    Investerare ansågs ej ha visat att bindande avtal om aktieöverlåtelser hade ingåtts, inte heller att säljare/löftesgivare hade ansvar för att ha agerat försumligt, vårdslöst eller på något i övrigt svikligt skadeståndsgrundande sätt i samband med förhandlingarna; Bl.a. om betydelsen av tredje mans onda tro, falsus procurator och culpa in contrahendo.

  • 2020 december, Tingsrättsdom
    Fastighetsköpare ansågs ha visat att avsaknad av dränering utgjorde fel i fastighet med rätt till prisavdrag, knappt 1/4 vilket vitsordades som skäligt i och för sig, dock inte rätt till skadestånd på grund av säljarnas agerande i samband med förhandlingarna s.k. culpa in contrahendo.

  • 2019, RH 2020:6
    RH-ingress: En konsument köpte en fabriksny husvagn av en näringsidkare. Att husvagnen inte utrustats med avtalad markis har ansetts vara ett fel av väsentlig betydelse som gett konsumenten rätt att häva köpet. Konsumenten har även ansetts ha rätt till skadestånd, trots att han sålt husvagnen på offentlig auktion efter att köpet hävts.


  • 2018 november, Hovrättsdom
    Restaurangbolag ansågs ej ha visat att Skanska hade översänt ett bindande anbud rörande lokalhyresavtal, inte heller att nedlagda numera onödiga konsultkostnader m.m. gav rätt till ersättning enligt principen culpa in contrahendo; Bl.a. om bevisvärdering avseende restaurangbolagets påstående om "omfattande och långtgående förhandlingar".

  • 2018 mars, Hovrättsdom
    Tidigare intresserad köpare av jordbruksfastigheter i Polen ansågs ha visat rätt till skadestånd enligt principen om culpa in contrahendo; Bl.a. om likheterna mellan principens internationella och svenska tillämpning, säljares upplysningsplikt avseende eventuella sakrättsliga belastningar enligt 41 § 3st köplagen, i vilka sammanhang säljare kan åberopa god tro och bevisvärdering avseende uppkommen skada i samband med avtalsförhandlingar som föranlett kostnader för undersökningar.

  • 2017, NJA 2017 s. 1195
    NJA-ingress: Fråga om en fastighetsköpare – även om säljaren har handlat grovt vårdslöst eller i strid mot tro och heder – på grund av passivitet har förlorat sin rätt till påföljd för fel i fastigheten genom att inte underrätta säljaren om felet.

  • 2017 juni, Hovrättsdom
    Utförare av linjetrafik till och från Gotland ansågs ha visat att bindande avtal genom protokoll om särskild ersättning som en del av ett långtidsavtal hade ingåtts. Trafikverkets förhandlare var dock inte behöriga att ingå avtalet och då bolaget inte ansågs ha preciserat någon uppkommen skada, bortsett från oförmånliga avtalsvillkor i allmänhet, var skadestånd enligt principen om culpa in contrahendo inte aktuellt.

  • 2017, NJA 2017 s. 203
    NJA-ingress: Ett mejeri har fått regelbundna leveranser av mjölk från ett lantbruk. Enligt en särskild prisöverenskommelse skulle mejeriet betala tilläggsersättning för KRAV-godkänd mjölk. Mejeriet har utan grund hävt överenskommelsen om tilläggsersättning. För att lantbrukarna skulle behålla sin rätt till tilläggsersättningen, har det krävts att de meddelade mejeriet att de inte accepterade hävningen.

  • 2016 december, Hovrättsdom

    Bankman ansågs ej ha visat att avtal hade ingåtts med förmedlare av sommarstugor, inte heller att förmedlaren hade agerat på ett vårdslöst sätt i förhandlingarna som hade kunnat ge rätt till skadestånd pga. culpa in contrahendo.

  • 2016 september, Hovrättsdom
    [Hovrätten fastställer tingsrättens dom] Fastighetsköpare ansågs inte ha fullgjort sin undersökningsplikt och kunde därför inte på någon grund få kompensation för ett antal konstaterade fel som i och för sig förelåg. Även om huruvida försumelsen av undersökningsplikten påverkade möjligheten till skadestånd enligt principen om culpa in contrahendo och vikten av att precisera uppkommen skada utifrån påstått vårdslöst agerande.


  • 2016 mars, Hovrättsdom

    Kompanjon ansågs ej ha visat att samarbetsavtal om släpvagnsuthyrning var uppsagt pga. passivitet; Bl.a. om betydelsen av att vidta rättsliga dispositioner som berättigar den andra parten till vissa slutsatser rörande deras avtalsförhållande.

  • 2015 februari, Hovrättsdom

    Avtalsbrott på grund av illojalitet ansågs visat och grund för hävning förelåg då bolag vidtagit alltför omfattande resultatpåverkande dispositioner i ljuset av vinstdelningsklausulen i parternas avtal; Bl.a. om lojalitetsprincipen som allmän rättsprincip, utrymmet för ägare i fåmansaktiebolag att kompensera för eget arbete genom utdelning istället för lön i förhållande till vinstdelningsklausul och retroaktiv verkan av hävning i förhållande till avtalsbrott.

  • 2012, NJA 2012 s. 1095

    NJA-ingress: Formkravet vid fastighetsköp. När ska en av såväl köpare som säljare undertecknad köpehandling anses ha getts ut så att avtalsbundenhet har uppstått? Jfr NJA 2000 s. 747 I och II.

  • 2010 oktober, Hovrättsdom

    Köpare ansågs ej ha visat sin rätt att frånträda köpeavtal med åberopande av villkor om beviljat lån; Bl.a. om att köparen själv meddelat sin bank om allt för positiv ekonomi och att köparen använt överskott för andra amorteringar i strid med sin avtalsrättsliga lojalitetsplikt mot säljaren (jfr. RH 1995:147).

  • 2009 september, Hovrättsdom

    Fastighetssäljare ansågs ej ha visat att köpare som inte lyckats bli beviljad lån agerat vårdslöst på sätt som ger rätt till skadestånd eller begått avtalsbrott genom missvisande information (culpa in contractu.

  • 2008, NJA 2008 s. 392
    NJA-ingress: Ett avtal om upplåtelse av bostadsrätt har inte bundit bostadsrättsföreningen, varför erlagd insats och upplåtelseavgift skulle återgå. Föreningen har ansetts skyldig att utge avkastningsränta enligt 2 § första stycket räntelagen (1975:635) oberoende av om föreningen varit i ond tro om grunden för återgång och om det varit betalarna som föranlett återgången. Bestämmelsen i 3 § andra stycket räntelagen har inte ansetts tillämplig eftersom betalningen erlagts i avsikt att mottagaren skulle kunna förfoga över den för egen räkning, fastän det senare visade sig att rättshandlingen var ogiltig

  • 2006, NJA 2006 s. 638
    NJA-ingress: Ett landsting har efter förda förhandlingar av motparten mottagit ett dokument, benämnt slutlig överenskommelse, för underskrift men inte hört av sig utan oskäligt uppehåll. Under sådana förhållanden har ett avtal i enlighet med dokumentet ansetts ha kommit till stånd, när landstinget inte förmått styrka att detta inte korrekt sammanfattade ett träffat avtal.

  • 2005, NJA 2005 s. 142
    NJA-ingress: Avtalsvillkor som ger leasegivare rätt att ändra avgift vid ränteändring avseende den egna finansieringen har ansetts medföra skyldighet att sänka avgiften vid räntesänkning. Tillika fråga om leasetagaren, sedan avtalet överlåtits, har rätt till återkrav mot förvärvaren för överlåtarens överdebiteringar

  • 2002, NJA 2002 s. 630
    NJA-ingress: Enligt besiktningsprotokoll var en entreprenad behäftad med vissa fel. Fråga om entreprenören kunnat få felansvaret överprövat av domstol genom en talan om betalning av entreprenadsumman (ej fastställelsetalan), väckt först sedan nära två år förflutit från besiktningen. Dessutom fråga om entreprenörens ansvar för konstruktionens lämplighet

  • 2002, RH 2002:64

    RH-ingress: Fråga om en säljare kan göra anspråk på tilläggsbetalning efter det att tidigare betalningskrav visat sig vara för lågt.

  • 1995, RH 1996:154
    RH-ingress: Formföreskrifterna vid köp av fast egendom har inte ansetts utgöra hinder mot att ålägga en avtalskontrahent skadeståndsskyldighet p.g.a. vållande under förhandlingar som inte lett till giltigt avtal. Käromålet har dock ogillats eftersom det inte förelegat skadeståndsgrundande uppsåt eller oaktsamhet.

  • 1990, NJA 1990 s. 745
    Sedan ett bolag genom ett optionsavtal för viss tid förvärvat licensrättigheter till en vacuumpump med rätt för bolaget att före avtalstidens slut träffa ett slutligt licensavtal inledde bolaget förhandlingar med en företagare L om återförsäljarrätt till pumpen. Efter ca ett år träffade bolaget ett slutligt licensavtal och beslöt i samband därmed att inte ingå något återförsäljaravtal med L, varom L underrättades några veckor senare. Fråga huruvida bolaget genom sitt uppträdande under förhandlingarna med L ådragit sig skadeståndsansvar.

  • 1978, NJA 1978 s. 147

    Fastighetsägare har med livsmedelsföretag träffat ett s k projekteringsavtal, som syftat till en framtida upplåtelse till företaget av butikslokal i fastigheten. Sedan fastighetsägaren vidtagit åtgärder för planering och inredning av lokalen i enlighet med företagets önskemål, har företaget förklarat sig avstå från den tilltänkta etableringen. Fråga om skadeståndsskyldighet för företaget.


  • 1973, NJA 1973 s. 175

    I samband med förhandlingar om köp av tomt med hus (enfamiljsvilla), som var under uppförande, vidtog säljaren enligt köparens önskemål vissa ej obetydliga ändringar i husets inredning, bl. a. för läkarpraktik. Båda parterna förutsatte därvid, att köp skulle komma till stånd. Så blev emellertid ej fallet. Köparen har ej ansetts skyldig ersätta säljaren dennes kostnader i anledning av ändringsarbetena på den grund att han slutligen icke velat genomföra köpet.


  • NJA 1963 s. 105

    Mellan A, som drev affärsverksamhet i Venezuela, och B, som var en av huvudintressenterna i ett bolag i Colombia, fördes förhandlingar om anställande av A såsom verkställande direktör i bolaget. Ett kontrakt härom mellan A och bolaget upprättades även, och A flyttade för ändamålet till Colombia. Någon bekräftelse av detta anställningsavtal genom beslut å bolagsstämma -- vilket enligt colombiansk rätt utgjorde förutsättning för att bolaget skulle bliva bundet av avtalet -- kom emellertid icke till stånd. Fråga nu huruvida och i vilken omfattning B kunde på grund av det sätt, varpå han uppträtt under förhandlingarna med A, göras ansvarig för skada, som åsamkades A genom att anställningsavtalet sålunda förföll.