Ikon för appen Lagens möjligheter - rättvisans våg, förgylld

Lagens möjligheter

Ersättningsrätt, förmögenhetsrätt och Rådgivaransvar

FORDRINGSRÄTT


Verkan av betalning (PDF)


Betydelsen av hur- och till vem en viss betalning har gjorts och hur betalningar kan påverka framtida möjligheter att processa i domstol (klagointresse).


För att läsa samtliga avgöranden i fulltext, ladda ner appen via AppStore eller Google Play.


Materialet nedan används helt på eget ansvar. Läs användarvillkoren här.


Läs sammanfattningarna till samtliga avgöranden redan här på hemsidan, eller hämta PDF-dokumentet via länken ovan och läs när Ni vill.

 

  • 2020, NJA 2020 s. 334
    En borgenär som av misstag har instruerat sin gäldenär att betala till tredje man kan rikta krav mot den tredje mannen, när gäldenären genom betalningen med befriande verkan har betalat sin skuld till borgenären.

 

  • 2020, Hovrättsdom
    Privatperson ansågs ej ha visat att penningöverföring hade gjorts så att denne var att anse som borgenär i förhållande till återbetalningsskyldig gäldenär.

 

  • 2018, Hovrättsdom
    Bolag ansågs ha visat rätt att återfå aktier som överlåtits genom gåva, eller annars dess värde, aktierna ansågs dock ha saknat värde vid tidpunkten då gåvan fullbordades; Bl.a. om när överlåtelse kan vara fordringsrättsligt giltig, dock ogiltig enligt aktiebolagslagens förbud för aktiebolag att förvärva egna aktier när aktier anses ha överlåtits mot vederlag. Även om. principen om fordringsrätters fria överlåtbarhet och utförlig redogörelse för rättsföljden av ogiltighet där praxis saknas.

 

  • 2018, NJA 2018 s. 805
    En borgenär erhöll efter utmätning betalning för en preskriberad fordran. Verkställigheten har ansetts inte återuppväcka fordran, eftersom borgenären inte haft grund för befogad tillit till att gäldenären önskat erkänna fordran. Gäldenären har därmed haft rätt att återfå de utbetalda beloppen.

 

  • 2018, NJA 2018 s. 617
    En köpare påstår sig ha lämnat kvar en köpt och betald vara i butiken medan butiken gör gällande att varan har lämnats ut. Frågor rörande bevisbörda och beviskrav.

 

  • 2018, NJA 2018 s. 467
    När någon annan än svaranden betalar käranden enligt en överklagad dom, så har svaranden ändå ett klagointresse om han eller hon inte slutligt har befriats från sin betalningsskyldighet enligt domen, såväl i förhållande till käranden som i förhållande till betalaren (jfr ”A.O. Byggservice” NJA 2006 s. 101). Hovrätten ska utgå från att ett regressansvar mot betalaren föreligger, om det inte framstår som uppenbart att sådant ansvar saknas (jfr ”AQ Enclosure Systems” NJA 2010 s. 448).

 

  • 2017, NJA 2017 s. 1140
    Fråga om när en betalningstransaktion ska anses ha skett vid tillämpning av 3 kap. 1 och 2 §§ konkurslagen när den utförts med utnyttjande av I) checkräkningskredit respektive II) innestående kontomedel.

 

  • 2017, Hovrättsdom
    I fråga om tolkning av bodelningsavtal ansågs gäldenär ej ha visat att fordran enligt skuldebrev hade reglerats genom bodelning; Bl.a. huruvida bodelningsavtal kan jämställas med slutlig reglering av parters mellanhavanden om inget annat framgår.

 

  • 2016, Hovrättsdom
    Finansbolag ansågs ha visat rätt att överlåta fordringar trots avtalat överlåtelseförbud och att transportföretag inte hade betalat med befriande verkan till den ursprungliga borgenären.

 

  • 2016, Hovrättsdom
    Konkursbo ansågs ha visat att pantavtal med bank var ogiltigt samt att vid tidigare aktieförsäljning, viss betalning till bank gjordes i syfte att lösa pant och för att i efterhand snygga till bokföring; Bl.a. om när pantavtal till säkerhet för kreditavtal inte har tecknats mellan samma personer och om rättsföljden när bank har känt till att aktiebolag har ställt pant som säkerhet i form av tredjemanspant till person inom aktiebolags förbjudna lånekrets

 

  • 2016, Hovrättsdom
    Finansbolag ansågs ha visat rätt att överlåta fordringar trots avtalat överlåtelseförbud och att transportföretag inte hade betalat med befriande verkan till den ursprungliga borgenären.

 

  • 2015, Hovrättsdom
    Kommun ansågs ha visat att flygbolag inte var befriat från landningsavgifter. Trots att muntligt avtal fanns, ansågs det på grund av bristande behörighet inte bindande. Flygbolaget ansågs dock haft fog för att erlagda betalningar under flera år utan nyssnämnda avgift hade varit slutgiltiga och blev därför inte betalningsskyldiga retroaktivt

 

  • 2013, NJA 2013 s. 1084
    En betalning till Kronofogdemyndigheten enligt 4 kap. 28 § utsökningsbalken medför inte att dröjsmålsränta slutar löpa.

 

  • 2013, Hovrättsdom
    Efter röriga affärsförhållanden med ett antal korsvisa transaktioner, ansågs gäldenär ej ha visat att ett upptaget antiklån omfattades av ett redan reglerat fastighetslån.

 

  • 2012, Hovrättsdom
    Fortifikationsverket som av misstag betalat till sin ursprungliga borgenär istället för sin senast kända borgenär, ansågs ej ha visat att borgenärerna sinsemellan träffat uppgörelse varmed skulden skulle anses slutligen reglerad.

 

  • 2010, NJA 2010 s. 448
    Sedan tingsrätten förpliktat en part att utge ett visst belopp har parten såväl överklagat domen som betalat det utdömda beloppet. För att en sådan betalning ska anses innebära en utfästelse att inte överklaga måste krävas att någon särskild omständighet utöver själva betalningen ger stöd för en sådan utfästelseavsikt. Vidare har hovrätten vid bedömningen av frågan om klagointresse föreligger att utgå från att betalningen inte är slutgiltig, om det inte framstår som uppenbart att betalningen inte kan återkrävas (Rättsfall: NJA 1912 s. 399, NJA 1916 s. 148, NJA 1961 s. 743, NJA 1963 s. 715, NJA 1980 s. 471, NJA 1982 s. 738, NJA 1999 C 53, NJA 2006 s. 101 och NJA 2008 s. 406).

 

  • 2007, NJA 2007 s. 86
    Köpare av fastighet har ansetts berättigad att åberopa ett fel (betydande buller från motocrossbana) som säljaren känt till men inte upplyst köparen om, trots att köparen bort upptäcka felet. Betalning till fastighetsmäklaren, som inte var behörig att ta emot denna för säljarens räkning, har blivit giltig mot säljaren sedan denne, efter vunnen kännedom om att beloppet betalats till mäklaren och att mäklaren tillgodogjort sig beloppet som provision, inte gjort invändning mot mäklaren och inte heller begärt att denne skulle vidarebefordra beloppet.

 

  • 2006, NJA 2006 s. 101
    Sedan A och B genom dom av tingsrätt förpliktats att solidariskt betala ett belopp till C, vinner domen laga kraft mot B, som också utan förbehåll fullgör hela betalningsskyldigheten, medan A överklagar domen. Den av B erlagda betalningen har inte ansetts kunna uppfattas som en utfästelse från A:s sida att inte överklaga tingsrättens dom, men eftersom C genom betalningen erhållit slutgiltig gottgörelse och förklarat sig inte längre ha något anspråk mot A, har denne ansetts sakna rättsligt intresse av att få fortsätta processen mot C. Rättsfall: NJA 1957 s. 489 och NJA 1999 C 53).

 

  • 2005, NJA 2005 s. 557
    Till ett bolag som skulle bedriva byggvaruhusrörelse upplät ett annat bolag för gemensam hyra dels en butikslokal på en fastighet, dels en annan fastighet för lagring och parkering. Sedan båda fastigheterna sålts till var sin ny ägare uppkommer frågan om nyttjanderättshavaren kunnat betala hela hyran till ägaren av den ena fastigheten med befriande verkan också gentemot den andre fastighetsägaren.

 

  • 2003, RH 2004:6
    En dödsbodelägares betalning enligt ett arvskiftesavtal av viss skifteslikvid till en annan dödsbodelägare har i visst fall ansetts innebära ett preskriptionsavbrytande erkännande av återstående skuld.

 

  • 2002, RH 2003:25
    Fråga om prövning av behörighet vid konkursansökan då fordringen grundas på muntligt avtal samt fråga om fordran vid betalningsuppmaningen varit klar

 

  • 1998, NJA 1998 s. 23
    En betalning som skett till visst postgirokonto har ansetts fullgjord vid den tidpunkt på dagen då Postgirot avslutat sina bokföringsåtgärder.

 

  • 1995, NJA 1995 s. 25
    Gäldenär har via bankgiro betalat skatt, som innehållits genom skatteavdrag, och arbetsgivaravgifter genom insättning på skattepostgiro hos länsskattemyndigheten. Riksbankens clearing mellan bankgiro och postgiro av beloppet har ägt rum vid viss tidpunkt. Fråga om när, med hänsyn till betalningssystemet, betalarens rådighet över beloppet och därmed hans möjlighet att återkalla betalningen har upphört (jmf 1982 s 366 och 1988 s 312).

 

  • 1991, NJA 1991 s. 404
    A hade en köpeskillingsfordran på B. Enligt en överenskommelse skulle fordringen betalas genom att B satte in beloppet på A:s konto hos en bank som avbetalning på A:s skulder till banken. Fråga huruvida banken hade panträtt i köpeskillingsfordringen.

 

  • 1991, NJA 1991 s. 3
    Leverantör av elektrisk ström debiterade under flera år avgifter för väsentligt mindre kvantiteter ström än dem som i verkligheten förbrukats. Felet var att tillskriva omständigheter för vilka leverantören bar ansvaret. Förbrukaren ansågs ha haft fog för att uppfatta sina betalningar på grundval av erhållna räkningar som slutgiltiga och var därför inte skyldig att i efterhand göra tilläggsbetalning (I och II). (Jfr 1973 s 315 och 1989 224)

 

  • 1989, NJA 1989 s. 671
    I samband med att ett hyreskontrakt upprättades mellan ett bilbolag (uthyrare) och en konsument (hyresman) angående en personbil överlät bilbolaget genom påteckning på kontraktet sina rättigheter enligt kontraktet på ett finansbolag. Hyresmannen bekräftade genom påteckning att han fått del av överlåtelsen. En tid därefter återlämnade hyresmannen bilen till bilbolaget som delbetalning för en annan bil. När finansbolaget sedermera krävde hyresmannen på hyresbetalningar för den återlämnade bilen, uppkom fråga, om hyresmannen varit i god tro angående bilbolagets behörighet att mottaga bilen. Analogisk tillämpning av 29 § lagen (1936:81) om skuldebrev (jfr 1986 s. 44 och s. 696).

 

  • 1988, NJA 1988 s. 149
    Ömsesidiga varuleveranser inom ramen för ett kontokurantförhållande har vid tillämpning av reglerna om återvinning i konkurs ansetts utgöra betalning i den mån de motsvarats av ett saldo till mottagarens förmån. Fråga därjämte om betalningarna var att betrakta som ordinära. 35 § i 1921 års KL (jfr 4 kap 10 § 1987 års KL)

 

  • 1987, NJA 1987 s. 845
    Fastighetsköp har återgått på den grund att köpeskillingen i köpekontraktet angetts lägre än det verkliga beloppet och köpet därför enligt 4 kap 1 § JB är ogiltigt. Fråga om skyldighet dels för köparen att ersätta skada på fastigheten som vållats genom hans vanvård (I), dels för säljaren att ersätta köparen för nedlagda kostnader på fastigheten (II), dels för köparen att utge ersättning för avkastning under tid då han innehaft fastigheten (II).

 

  • 1987, NJA 1987 s. 407
    Ett aktiebolag häftade, när det försattes i konkurs, i skuld till postverket på grund av att bolaget hade övertrasserat sitt postgirokonto. Sådana inbetalningar från bolagets gäldenärer som bokförts på kontot, sedan bolaget försatts i konkurs men före utgången av den i 21 § 1 st första meningen KL angivna fristen, har, vid bedömning av tillämpligheten av nämnda lagrum, till den del de motsvarade postverkets fordran mot bolaget per konkursdagen ansetts såsom betalning som bör jämställas med betalning av konkursgäldenären direkt till postverket (jfr 1937 s 351, 1944 s 571, 1969 s 27 och 1978 s 194).

 

  • 1986, NJA 1986 s. 44
    Sedan ett avbetalningskontrakt i konsumentförhållande avseende en bil pantförskrivits, erlade köparen betalning inte till panthavaren utan till säljaren. 10 § 1 st konsumentkreditlagen (1977:981) har ansetts inte vara tillämpligt. Tillika fråga om köparen var i god tro angående säljarens behörighet att uppbära betalningen. 29 §, jämförd med 10 §, lagen (1936:81) om skuldebrev.

 

  • 1982, NJA 1982 s. 366
    Gäldenär, som inte efterkommit uppmaning enligt 4 § konkurslagen att betala klar och förfallen skuld och grund härav försatts i konkurs, har i samband med att han fört talan mot konkursbeslutet visat, att han genom betalning över postgiro, som bokförts hos postgirot samma dag som konkursbeslutet meddelades, betalt skulden. Fråga om verkan av denna betalning. Tillika fråga om rättegångskostnaderna i konkursmålet.

 

  • 1980, NJA 1980 s. 471
    Sedan betalningsföreläggande meddelats, har gäldenären utan att göra förbehåll om rätt till återvinning betalat en del av exekutionstitelns belopp. Den förbehållslösa betalningen har ansetts ej ha någon inverkan på rätten att föra återvinningstalan beträffande den icke betalade delen av beloppet.

 

  • 1969, NJA 1969 s. 27
    Fråga om återvinning till byggnadsentreprenörs konkursbo av belopp som enligt bemyndigande av entreprenören erlagts av byggherren till underentreprenör.

 

  • 1953, NJA 1953 s. 116
    Genom dom hava C och S förpliktats att utgiva, C visst belopp och S vad C ej vore i stånd att gälda härav. Sedan utmätningar skett hos C, har fordringsägaren efter ytterligare undersökning av C:s ekonomiska förhållanden godtagit visst lägre belopp såsom full likvid av C, och denne har i samband härmed avlagt utmätningsed. Fråga nu -- i mål, som fordringsägaren anhängiggör genom bevakning i S:s konkurs och vari blir ostridigt, att C icke förmått gälda mer än sistnämnda belopp, dock med en av vissa skäl beräknad förhöjning -- huruvida S skall anses vara fri från betalningsskyldighet för återstoden av skulden. Tillika fråga om ändring av talan vid bevakning i konkurs.

 

  • 1947, NJA 1947 s. 150
    Enligt köpeavtal, varigenom O till Y sålde samtliga andelar i en fastighetsförening, skulle V viss dag övertaga föreningen enligt en uppställning, som upptog å ena sidan föreningens fastighet till angivet värde och å andra sidan föreningens skulder samt den därutöver betingade köpeskillingen för andelarna till sammanlagt enahanda värde. O har före tillträdesdagen å skulderna verkställt smärre amorteringar, som icke i uppställningen tagits med i räkningen. Fråga nu om skyldighet för Y att därför gott göra O.