Ikon för appen Lagens möjligheter - rättvisans våg, förgylld

Lagens möjligheter

Ersättningsrätt, förmögenhetsrätt och Rådgivaransvar

FORDRINGSRÄTT


Regressanspråk & efterskänkning (PDF)


Möjligheter för den som har betalat någon annans skuld att i sin tur få betalt och när den som avstår från att kräva in betalning får anses ha efterskänkt en skuld.


För att läsa samtliga avgöranden i fulltext, ladda ner appen via AppStore eller Google Play.


Materialet nedan används helt på eget ansvar. Läs användarvillkoren här.


Läs sammanfattningarna till samtliga avgöranden redan här på hemsidan, eller hämta PDF-dokumentet via länken ovan och läs när Ni vill.


  • 2020, NJA 2020 s. 334
    En borgenär som av misstag har instruerat sin gäldenär att betala till tredje man kan rikta krav mot den tredje mannen, när gäldenären genom betalningen med befriande verkan har betalat sin skuld till borgenären.

 

  • 2019, NJA 2019 s. 788
    Fördelning av ansvarigheten mellan försäkringsbolag vid dubbelförsäkring. Det försäkringsbolag som har betalat ut ersättning till den försäkrade kan rikta krav mot ett annat försäkringsbolag trots att den försäkrade inte framställt anspråk på ersättning i tid enligt försäkringsavtalet med det andra bolaget

 

  • 2019, Hovrättsdom
    Fd make ansågs ha visat att hans överskjutande betalning för del av fastighet var ett lån till hans dåvarande maka, däremot ansågs han inte ha motbevisat presumtionen om hälftenägande i samäganderättslagen; Bl.a. om regressanspråk och bevisbördan för efterskänkning av regressrätt, samt - i skiljaktig mening - tillämpningen av allmänna förmögenhetsrättsliga principer såsom jämkning enligt 36 § avtalslagen eller förutsättningsläran vid fördelning mellan makar.

  • 2018, NJA 2018 s. 467
    När någon annan än svaranden betalar käranden enligt en överklagad dom, så har svaranden ändå ett klagointresse om han eller hon inte slutligt har befriats från sin betalningsskyldighet enligt domen, såväl i förhållande till käranden som i förhållande till betalaren (jfr ”A.O. Byggservice” NJA 2006 s. 101). Hovrätten ska utgå från att ett regressansvar mot betalaren föreligger, om det inte framstår som uppenbart att sådant ansvar saknas (jfr ”AQ Enclosure Systems” NJA 2010 s. 448).

 

  • 2018, NJA 2018 s. 301
    Fråga om lokalhyresvärds ansvar när lagrat gods har förstörts, i fall då hyresgästen gentemot någon annan åtagit sig att svara för ett lagringsuppdrag för egen räkning enligt Nordiskt Speditörförbunds Allmänna Bestämmelser (NSAB 2000).

 

  • 2017, Hovrättsdom
    Överlåtare av aktier som även betalat hälften av solidariskt upptaget lån, ansågs ha visat sin regressrätt gentemot köparen på grund av att lånet enbart hade kommit den kvarvarande aktieägaren till godo och presumtionen om hälftendelning därmed hade brutits.

 

  • 2017, NJA 2017 s. 482
    Vid fördelningen av regressansvar ska beloppsbegränsad proprieborgen och tredjemanspant i regel behandlas lika.

 

  • 2016, NJA 2016 s. 1176
    Solidariskt ansvar för penningskuld. En borgenär, som efterger sin fordran mot en gäldenär utan övriga gäldenärers samtycke, kan som utgångspunkt inte längre göra gällande medgäldenärernas ansvar för gäldenärens andel, i den utsträckning som gäldenären befrias genom eftergiften (jfr. NJA 1989 s. 269, NJA 1992 s. 351 och NJA 2014 s. 107).

 

  • 2016, NJA 2016 s. 1047
    Sedan en bolagsman har utträtt ur ett handelsbolag hindrar bestämmelsen i 2 kap. 12 § handelsbolagslagen inte att han eller hon mot en annan bolagsman gör gällande fordringar som har sin grund i bolagsförhållandet. (Rättsfall: NJA 2016 s. 625).

 

  • 2016, Hovrättsdom
    Borgenär ansågs ha visat att nedsättning av borgensmans ansvar inte innebar någon eftergift mot huvudgäldenären.

 

  • 2016, NJA 2016 s. 625
    En bolagsman som har betalat en bolagsskuld saknar enligt 2 kap. 12 § handelsbolagslagen rätt att på grund av betalningen göra en fordran gällande mot någon annan bolagsman annat än som en del i den slutreglering som ska ske genom skifte. Det gäller också när bolaget har upplösts efter underskottskonkurs.

 

  • 2015, Hovrättsdom
    Långivares förlikning med en av flera solidariskt betalningsskyldiga ansågs ej ha utgjort en eftergift av skulden som kunnat tillräknas övriga betalningsskyldiga; Bl.a. om likheter mellan sådan bibehållen rätt för borgenärer och hur gäldenärers inbördes regressrätt påverkas av borgenärs diskriminerande eftergifter (jfr. NJA 2016 s. 1176.

 

  • 2015, Hovrättsdom
    Tredjemanspantsättare tillika borgensman ansågs ha proportionell regressrätt gentemot ytterligare proprieborgensman; Bl.a. om likheterna mellan borgensmans- och tredjemanspanthavares inbördes rätt, jämfört med fall av enkel borgen.

 

  • 2014, Tingsrättsdom
    Låntagare som av misstag avregistrerats hos banken ansågs ej ha visat att låneskulden efterskänkts eller att låneskulden skulle jämkas pga. Bankens vårdslöshet; Bl.a. om betydelsen av försämrade möjligheter till regress.

 

  • 2013, Hovrättsdom
    Regressfordran ansågs visad på grund av betalning av annat bolags skuld till advokatbyrå; Bl.a. om behörighet att företräda bolag utifrån graden av ekonomiskt engagemang/aktieägande, vilket bolag eller konsortium som faktiskt har varit klient hos advokatbyrån, kravet på samtycke från huvudgäldenär för betalning av dennes fordran och rättsverkan av att visst styrelsebeslut har likställts med stämmobeslut av tidigare domstolar.

 

  • 2012, NJA 2012 s. 804
    Gåva? Bevisbörda och beviskrav för påstående om efterskänkande av regressanspråk vid solidarisk betalningsskyldighet när medgäldenärerna är närstående (Rättsfall: NJA 1987 s. 40).

 

  • 2010, NJA 2010 s. 629
    Mellan en beställare och en underentreprenör har avtalats att visst vite ska utgå ifall omhändertagen egendom förkommer. Fråga om vitet utesluter skyldighet att ersätta överstigande skada och om vitesklausulen kan åberopas av underentreprenören mot entreprenören som ersatt beställaren för hela skadan.

 

  • 2010, NJA 2010 s. RH 2011:42
    Skadeståndstalan efter brand som vållats av 15-åring, fråga om försäkringsbolags regressrätt och om 15-åringen varit grovt vårdslös. (jfr. rättsfall: NJA 1992 s. 130; NJA 1942 s. 11; Hovrätten över Skåne och Blekinge, dom den 21 januari 1999 i mål T 524-97).

 

  • 2010, NJA 2010 s. 390
    Fråga om ett överlåtelseförbud vid förvärv av en fastighet utgjorde hinder mot utmätning enligt 5 kap. 5 § UB. Vid bedömningen av om förvärvet skulle betraktas som en gåva eller ett köp, har en sidoöverenskommelse om att ett i fångeshandlingen avtalat vederlag inte skulle utges, lämnats utan beaktande. (jfr. rättsfall: NJA 1991 s. 376, NJA 1993 s. 468, NJA 1994 s. 69, NJA 1997 s. 336, NJA 1998 s. 135 och NJA 2008 s. 457).

 

  • 2009, NJA 2009 s. 846
    Ett försäkringsbestånd har överlåtits från ett försäkringsbolag, som inte var bundet av en begränsning av regressrätten enligt vissa försäkringsbolags regressöverenskommelse RÖ 97, till ett försäkringsbolag som var bundet av denna överenskommelse. Det överlåtande bolaget har efter en tillbakaöverlåtelse eller vid talan för det förvärvande bolagets räkning ansetts inte ha bättre rätt mot skadevållaren än vad det förvärvande bolaget skulle ha haft.

 

  • 2009, NJA 2009 s. 221
    Aktiebolagslagens bestämmelser om styrelsens medansvar för bolagets förpliktelser omfattar alla typer av förpliktelser, även ett bolags skatteskulder. En styrelseledamot som infriar en sådan förpliktelse inträder i bolagsborgenärens ställe och kan i princip göra gällande regressrätt mot övriga i styrelsen, förutsatt att styrelseledamöterna anses som medansvariga (jfr. NJA 1988 s. 620).

 

  • 2007, Hovrättsdom
    Försäkringsbolag ansågs ej ha regressrätt gentemot försäkringstagares andra försäkringsbolag enligt principen om Solidariskt ansvar vid dubbelförsäkring; Bl.a. om ansvaret jämte regressrätten är beroende av att försäkringstagaren framställt krav mot båda sina försäkringsbolag och huruvida försäkringsbolagen kunde anses ha ingått en förpliktande överenskommelse om delat ansvar innan ersättning utbetalades.

 

  • 2007, NJA 2007 s. 105
    Ett försäkringsbolag väckte regresstalan om ersättning för utgiven försäkringsersättning. Svarandebolaget väckte i sin tur, för det fall bolaget skulle förlora målet, talan mot sitt försäkringsbolag och yrkade ersättning för vad svarandebolaget kunde förpliktas utge till följd av huvudkäromålet. Det först nämnda försäkringsbolaget förlorade huvudkäromålet i hovrätten och hovrätten upphävde tingsrättens domslut avseende den reservationsvis förda talan. Sedan det förlorande försäkringsbolaget överklagat, yrkade svarandebolaget i sin svarsskrift till HD bifall till sin reservationsvis förda talan, för den händelse huvudkäromålet skulle bifallas. Den sålunda förda talan har tillåtits. Prövningstillstånd för denna har inte erfordrats (jfr. rättsfall: NJA 1934 s. 103).

 

  • 2001, NJA 2001 s. 711
    Vid inbrott i ett bankvalv uppkom skador dels genom åverkan på själva valvet, dels genom tillgrepp av egendom som tillhörde bankens kunder och som förvarades i bankfack i valvet. Inbrottet möjliggjordes genom att det bevakningsföretag, som enligt avtal med banken skulle ha svarat för bevakningen av banklokalerna, agerade grovt vårdslöst vid utförandet av uppdraget. En av banken tecknad försäkring omfattade såväl bankens egendom som den bankfackskunderna tillhörande egendom som förvarades i valvet. Fråga, sedan försäkringsbolaget utgivit ersättning för den ur bankfacken tillgripna egendomen, om bolaget har ett häremot svarande regressanspråk gentemot bevakningsföretaget.

 

  • 2000, NJA 2000 s. 773
    Part i skiljeförfarande, som erlagt hela det förskott på skiljedomskostnaderna som skiljenämnden begärt, har inte ansetts berättigad att under pågående skiljeförfarande göra gällande regressrätt mot den andra parten, såvida inte parterna har träffat överenskommelse därom.

 

  • 2000, NJA 2000 s. 667
    Sedan A och B var för sig ställt pantsäkerhet för C:s lån i en bank, har banken gjort sig fullt betald ur den av B ställda panten och återlämnat A:s pant till denne. Fråga om regressrätt för B. Tillika fråga om avtal mellan A och B, enligt vilket B skulle avstå från regressrätt, kan göras gällande mot B:s konkursbo.

 

  • 2000, NJA 2000 s. 482
    Genom ett förlikningsavtal hade borgensmän åtagit sig att betala ett visst belopp till borgenären. Huvudgäldenärerna hade till följd av förlikningsavtalet befriats från motsvarande del av sin skuld till borgenären. Borgensmännen har ansetts berättigade att omedelbart kräva hela beloppet regressvis av gäldenären, trots att de inte hade fullgjort sin betalningsskyldighet enligt förlikningsavtalet.

 

  • 1995, RH 1995:152
    Fråga om tolkning av villkor i spärrförbindelse. Innehavare av byggnadskreditivkontrakt har vägrat att attestera fakturor från leverantör när den senare krävde betalning av banken på grund av spärrförbindelse. Frågan om och i vilken mån kredittagaren stod i skuld till leverantören har inte ansetts kunna prövas i en process mellan leverantören och banken.

 

  • 1994, NJA 1994 s. 177
    En bank har felaktigt förmedlat en betalning till ett företag. Fråga om företaget är skyldigt återbetala beloppet. (Jmf 1933 s 25, 1961 s 18, 1970 s 539, 1989 s 224 och 1991 s 3).

 

  • 1992, NJA 1992 s. 351
    Borgenär har ansetts ha en principiell skyldighet att beakta att borgensmans regressrätt inte helt eller delvis går förlorad. Bank, som åsidosatt denna skyldighet och inte kunnat visa att borgensmannen ej lidit skada på grund av försummelsen, har ansetts förlora sin rätt enligt borgensåtagandet (jfr 1991 s 277).

 

  • 1989, NJA 1989 s. RH 1990:124
    Vid regresstalan av borgensman mot medlöftesman med anledning av infriad borgen har invändning om att regressrätten bortfallit på grund av att borgensförbindelsen infriats av ett av borgensmannen ägt bolag ogillats. (jfr. 10 kap 8 §, 9 § och 11 § handelsbalken).

 

  • 1987, NJA 1987 s. 407
    Ett aktiebolag häftade, när det försattes i konkurs, i skuld till postverket på grund av att bolaget hade övertrasserat sitt postgirokonto. Sådana inbetalningar från bolagets gäldenärer som bokförts på kontot, sedan bolaget försatts i konkurs men före utgången av den i 21 § 1 st första meningen KL angivna fristen, har, vid bedömning av tillämpligheten av nämnda lagrum, till den del de motsvarade postverkets fordran mot bolaget per konkursdagen ansetts såsom betalning som bör jämställas med betalning av konkursgäldenären direkt till postverket (jfr 1937 s 351, 1944 s 571, 1969 s 27 och 1978 s 194)

 

  • 1987, NJA 1987 s. 40
    Fråga om förutsättningarna för att gåva, som sker i form av att fordran enligt enkelt skuldebrev efterskänks, skall anses fullbordad. 3 § 2 st sista p lagen (1936:83) angående vissa utfästelser om gåva.

 

  • 1984, NJA 1984 s. 215
    Talan som väckts av part om förpliktande för motparten att fullgöra betalning till tredje man har, när speciella omständigheter ej förelegat, avvisats.

 

  • 1981, NJA 1981 s. 1104
    A tecknade med en bank kontrakt om checkkonto med kredit. Som säkerhet för fullgörande av A:s förpliktelser på grund av kontraktet ställde A och B, vilka var sammanboende, såsom pant ett pantbrev i en fastighet, vilken de ägde till hälften vardera. B gick även i borgen såsom för egen skuld för A:s förpliktelser mot banken på grund av kontraktet. Samma borgensåtagande gjorde C och D. Sedan B nödgats infria A:s skuld till banken på grund av kontraktet och skulden befunnits inte överstiga värdet av den av A och B gemensamt ställda panten, har B med hänsyn till föreliggande omständigheter ansetts sakna regressrätt mot C och D.

 

  • 1974, NJA 1974 s. 463
    Sedan verkstadsbolag träffat avtal med pappersbruk om uthyrning av truckar till pappersbruket, har verkstadsbolaget såsom säkerhet för banklån dels till banken pantförskrivit sin rätt enligt hyresavtalet dels på hyresavtalet tecknat överlåtelse till banken av hyresbeloppen. Genom påskrift på avtalet med den därå tecknade överlåtelsen har pappersbruket förbundit sig att fortsättningsvis inbetala alla hyresbelopp enligt avtalet direkt till banken. Mellan verkstadsbolaget och pappersbruket har därefter såvitt visats utan samtycke av banken, under hyrestiden avtalats att bruket i stället skulle köpa truckarna, och köpeskillingen har erlagts till verkstadsbolaget. Köpeskillingen har befunnits åtminstone till viss del utgöra ersättning för den överenskomna hyran och har ansetts till denna del omfattad av pappersbrukets förbindelse gentemot banken (jfr 1973 s. 635).