Ikon för appen Lagens möjligheter - rättvisans våg, förgylld

Lagens möjligheter

Ersättningsrätt, förmögenhetsrätt och Rådgivaransvar

FORDRINGSRÄTT


Kriterier för fordringar, lån & gåvor m.m. (PDF)


Hur överföringar (ofta av pengar) ska tolkas då avsikten inte klart uttryckts i förväg eller då syftet strider mot lag


För att läsa samtliga avgöranden i fulltext, ladda ner appen via AppStore eller Google Play.


Materialet nedan används helt på eget ansvar. Läs användarvillkoren här.


Läs sammanfattningarna till samtliga avgöranden redan här på hemsidan, eller hämta PDF-dokumentet via länken ovan och läs när Ni vill.

 

  • 2021, Hovrättsdom
  • Borgenär ansågs ha visat att pengar hade lånats ut och därför skulle återbetalas, mot gäldenärens påstående om att pengarna endast hade mottagits för att därefter förmedlas; Bl.a. om bevisbördans placering utifrån vem som enklast kan säkra bevisning om motivet till varför pengar överförs och överväganden när påstående om lån står mot en invändning om förmedling.

  • 2020, Hovrättsdom
    Aktieköpare ansågs ej ha visat att ytterligare överföring av pengar till bolaget hade utgjort ett lån eller villkorat aktieägartillskott; Bl.a. om bevisvärdering för att avgöra om olika betalningar för aktieöverlåtelse respektive aktieägartillskott, i själva verket är olika delar av en och samma affär.

 

  • 2019, NJA 2019 s. 959
    Skriftligt fordringsbevis – inverkan på bevisbördans placering

 

  • 2019, NJA 2019 s. 468
    Återvinning av betalning av skuld (hyresbetalningar) enligt 4 kap. 10 § första stycket konkurslagen har ansetts inte kunna ske från en betalningsmottagare som inte stod i ett direkt skuldförhållande till konkursgäldenären

 

  • 2019, Hovrättsdom
    Köpare av restaurangverksamhet ansågs ej ha visat att halva köpeskillingen var ett lån till en kompanjon som denne skulle återbetala; Om bl.a. betydelsen av muntliga uppgifter samt efterföljande mailkonversationer där antydningar om lån återfinns på flera ställen

 

  • 2019, Hovrättsdom
    Fd make ansågs ha visat att hans överskjutande betalning för del av fastighet var ett lån till hans dåvarande maka, däremot ansågs han inte ha motbevisat presumtionen om hälftenägande i samäganderättslagen; Bl.a. om regressanspråk och bevisbördan för efterskänkning av regressrätt, samt - i skiljaktig mening - tillämpningen av allmänna förmögenhetsrättsliga principer såsom jämkning enligt 36 § avtalslagen eller förutsättningsläran vid fördelning mellan makar.

 

  • 2019, NJA 2019 s. 23
    En sambo har betalat fakturor som avsett den andra sambons egendom som inte var samboegendom men som användes av samborna gemensamt. Den betalande sambon har ansetts ha bevisbördan för sitt påstående att betalningen utgjort ett penninglån. När han inte bevisat sitt påstående uppkommer frågan om han har rätt till ersättning på den grunden att den andra sambon, sedan samboförhållandet upphört, har gjort en obehörig vinst. Frågan har besvarats nekande (Rättsfall: NJA 1975 s. 298, NJA 1975 s. 577, NJA 1992 s. 163, NJA 2009 s. 64, NJA 2013 s. 242, NJA 2014 s. 364, NJA 2017 s. 1094).

 

  • 2018, Hovrättsdom
    Företagsägare ansågs ej ha visat att någon köpeskilling hade avtalats i samband med aktieöverlåtelse, trots skriftligt avtal med prissättning från revisor

 

  • 2017, NJA 2017 s. 1094
    Försträckning? Fråga om bevisbördan i en situation där det står klart att en överföring har skett men det råder delade meningar om överföringens innebörd.

 

  • 2017, Hovrättsdom
    Borgenär ansågs ha visat att borgensman enligt skriftlig förbindelse också var verklig låntagare, Bl.a. om bedömning av verklig avtalspart, upprättande av handling för skens skull och jämkning enligt 36 § avtalslagen.

 

  • 2017, NJA 2017 s. 769
    Ett elektroniskt skuldebrev ställt till viss man eller order kan anses vara ett löpande skuldebrev endast under förutsättning att en gäldenär som erlägger betalning kan på informationsteknisk väg ställas i samma säkra position som när anteckning sker på en skuldebrevshandling eller när han återfår handlingen.

 

  • 2017, Kammarrätsdom
    Aktiebolag ansågs ej ha visat att överföringar utgjort kapitaltillskott och inte lån; Bl.a. om betydelsen av vilka lånevillkor som hade kunnat förväntas från oberoende långivare.

 

  • 2017, Hovrättsdom
    Borgenär och samarbetspartner ansågs ha visat att överföringar utgjorde lån och inte endast investeringar; Bl.a. om bevisbördan för gäldenär som påstår att skuldförbindelse inte föreligger trots undertecknat skuldebrev och betydelsen av andra iakttagelser rörande samarbets- och ägandeförhållanden.

 

  • 2017, Hovrättsdom
    Borgenär ansågs i samband med återkrav som framställts långt i efterhand ej ha visat att tidigare överföringar utgjort lån; Bl.a. om bevisbördans placering när återkraven framställts flera år efter gjorda överföringar och bevisvärdet av tidigare domar vari samma transaktioner beskrivits som utvecklingskostnader för ett gemensamt projekt.

 

  • 2016, Hovrättsdom
    Konkursbo ansågs ej ha visat att betalning av lån till en person som fått skuldebrev i gåva skulle gå åter då god tro förelåg; Bl.a. om bevisbördan vid krav på återbetalning för belopp som mottagits utan rättslig grund, exstingibla invändningar enligt skuldebrevslagen och avtalslagen, behörighetsöverskridande vid utställande av skuldebrev, samt när abstraktionsverkningar hos löpande skuldebrev i form av överlåtelsehandling inskränker allmänna fordringsrättsliga principer om att gäldenär kan göra gällande samma invändningar mot förvärvare av skuldebrev som mot ursprunglig innehavare av skuldebrev.

 

  • 2016, Hovrättsdom
    Privatperson ansågs ej ha visat att penningöverföring hade gjorts så att denne var att anse som borgenär i förhållande till återbetalningsskyldig gäldenär.

 

  • 2016, Hovrättsdom
    Borgenär ansågs ej ha visat att överföring till mellanman var lån; Bl.a. om olika bedömningar vid placering av bevisbördan för påstående om bindande låneavtal, respektive för påstående om att viss överföring utgör gåva, samt om huvudregeln vid placering av bevisbördan för förfalskad namnteckning på skuldebrev.

 

  • 2016, Hovrättsdom
    Konkursbo ansågs ej ha visat att överföring utgjorde betalning för en viss bland flera fordringar; Bl.a. om fastställande av faktiskt skuldförhållande då större kontantbelopp hanteras i bostad och tidpunkt för fordrans uppkomst.

 

  • 2016, Hovrättsdom
    Konkursbo ansågs ha visat att aktieägares utfästelse om kapitaltillskott enligt revers utgjorde aktieägartillskott och inte lån; Bl.a. om krav på betalningsduglighet hos aktieägare för att aktiebolag ska få bokföra fordran på kapitaltillskott, tidpunkt för fordrans uppkomst och ej tillåten kvittning i konkurs av aktieägares regressfordran mot fordran på aktieägartillskott.

 

  • 2015, Hovrättsdom
    Borgenär ansågs ej ha visat fordran i enlighet med skuldebrev mot ex-make; Bl.a. om bedömning då borgenären själv stått för utlägg motsvarande angivet belopp i skuldebrev och någon överföring från borgenär till påstådd gäldenär aldrig ägt rum.

 

  • 2015, Hovrättsdom
    Borgenär ansågs ha visat att överföring av visst belopp utgjort lån; Bl.a. om bevisbördan för innebörden av överföringar samt huruvida gäldenär mottagit visst belopp.

 

  • 2015, Hovrättsdom
    Mellanman ansågs ej ha visat att lån upptaget för annans räkning som sedan överförts till denne i sin tur, har utgjort ett lån; Bl.a. om bevisbörda för avsikt med viss överföring.

 

  • 2014, NJA 2014 s. 1006
    Ett företag har blivit återbetalningsskyldigt för ersättning som har betalats för en levererad tjänst. Fordran på återbetalning har ansetts vara en sådan penningfordran inom förmögenhetsrättens område som avses i 1 § räntelagen även i den del av fordran som avser mervärdesskatt.

 

  • 2014, Hovrättsdom
    Dödsbo ansågs ha visat att överföring av visst belopp i utbyte mot 2 statyetter utgjorde lån med säkerhet och inte köp; Bl.a. om bevisbördan för att viss överföring avser köp och inte lån.

 

  • 2014, Hovrättsdom
    Borgenär ansågs ha visat att vissa överföringar utgjort lån; Bl.a. om att tidigare gåvor inte utesluter lån och ränteberäkning då ränta inte är avtalad eller inte har begärts före stämningsansökan.

 

  • 2014, Hovrättsdom
    Borgenär ansågs ha visat att gäldenär mottagit visst överfört belopp i form av lån; Bl.a. om bevisbördans placering och betydelsen av äkta skuldebrev som bevismedel.

 

  • 2014, NJA 2014 s. 364
    Bevisbördan för att ett mottaget belopp har utgjort en gåva vilar på mottagaren. De beviskrav som normalt gäller i tvistemål är tillämpliga.

 

  • 2014, Hovrättsdom
    Borgenär ansågs ha visat att lån inte utgjorde betalning motsvarande lön för vissa i och för sig utförda arbeten.

 

  • 2012, Hovrättsdom
    Borgenär ansågs ej ha visat att skuldebrev upprättats under sådana omständigheter som fordras för skuldförbindelse; Bl.a. om gäldenärs bevisbörda för att inte ha mottagit något lån trots att skuldebrev undertecknats.

 

  • 2012, NJA 2012 s. 804
    Gåva? Bevisbörda och beviskrav för påstående om efterskänkande av regressanspråk vid solidarisk betalningsskyldighet när medgäldenärerna är närstående (Rättsfall: NJA 1987 s. 40).

 

  • 2012, Hovrättsdom
    Borgenär ansågs ha visat att privatperson ansvarade för lån i enlighet med skuldebrev, trots ändrad betalningsmottagare; Bl.a. om betydelsen av att återta undertecknat skuldebrev vid ändrad betalningsmottagare.

 

  • 2009, Hovrättsdom
    I samband med bodelning ansågs bodelningsborgenär ej ha visat tillräckliga skäl för utmätning, trots fastställd fordran genom tidigare tredskodom; Bl.a. om bedömningen när bodelningsborgenär hittar ett skuldebrev som tillhör bodelningsgäldenär och som synbarligen fortfarande kan användas för att driva in skulden och huruvida ett skuldebrev kan verka bevisbördeomkastande för bodelningsborgenär då både skuldebrevets borgenär och gäldenär är överens om att skuldebrevet inte längre återspeglar någon verklig skuldförbindelse.

 

  • 2009, NJA 2009 s. 64
    Mot en gäldenärs betalningsinvändning mot krav på betalning enligt ett skuldebrev invänder borgenären att han har avräknat betalningen mot en annan fordran. Gäldenären bestrider existensen av denna fordran. Fråga om bevisbördan (Rättsfall: NJA 1958 s. 117, NJA 1975 s. 577, NJA 1989 s. 177).

 

  • 2008, Hovrättsdom
    Borgenär ansågs ej ha visat att gäldenär fått del av visst belopp enligt revers som upprättats under tveksamma omständigheter; Bl.a. om att enkelt skuldebrev enbart utgör bevismedel och inte är bärare av fordran.

 

  • 2006, NJA 2006 N 59
    Dödande av förkommen handling.

 

  • 2003, RH 2003:43
    När en borgenär åberopar ett äkta skuldebrev till stöd för sin fordran, har hovrätten ansett att gäldenären har bevisbördan för sitt påstående om att det inte finns någon skuldförbindelse. Det beviskrav som åvilar gäldenären har, med hänsyn till att det varit fråga om näringsidkare, ansetts motsvara vad som normalt gäller i tvistemål.

 

  • 1998, RÅ 1998 ref. 9
    I aktiebolagsrättslig praxis har i vissa fall lån från ett aktiebolag till aktieägaren ansetts böra behandlas som vinstutdelning om aktieägaren inte haft förmåga att återbetala lånet. I ett mål angående utdelningsbeskattning hos en låntagande aktieägare har det långivande aktiebolagets helt dominerande tillgångspost utgjorts av fordringen på aktieägaren. Aktierna i det långivande bolaget har vid sådant förhållande ansetts inte böra beaktas vid bedömningen av aktieägarens betalningsförmåga. Eftertaxering för 1988.

 

  • 1996, NJA 1996 s. 3
    Ett bolag erbjöd bl a sina anställda att mot erhållande av konvertibla skuldebrev låna ut pengar till bolaget. En bank beviljade anställda hos bolaget kredit för att finansiera förvärvet av skuldebrev och betalade ut lånebeloppen direkt till bolaget. Detta utfärdade emellertid inte några konvertibla skuldebrev och försattes sedermera i konkurs. Fråga om låntagarna kan undgå betalningsskyldighet för lånen.

 

  • 1990, RÅ 1990 ref. 34
    Svenskt dotterbolag har erhållit ett lån från sitt utländska moderbolag. Dotterbolagets egna kapital har varit ovanligt litet i förhållande till dess skulder. Yrkande om att räntebetalning till moderbolaget med stöd av 43 § 1 mom kommunalskattelagen i stället skall bedömas som en inte avdragsgill utdelning har ogillats. 43 § 1 mom kommunalskattelagen (1928:370) (Rättsfall: RÅ 1970 not fi 923; RÅ 79 1:40; RÅ79 Aa 228; RÅ 80 1:59; RÅ 84 1:83).

 

  • 1987, NJA 1987 s. 407
    Ett aktiebolag häftade, när det försattes i konkurs, i skuld till postverket på grund av att bolaget hade övertrasserat sitt postgirokonto. Sådana inbetalningar från bolagets gäldenärer som bokförts på kontot, sedan bolaget försatts i konkurs men före utgången av den i 21 § 1 st första meningen KL angivna fristen, har, vid bedömning av tillämpligheten av nämnda lagrum, till den del de motsvarade postverkets fordran mot bolaget per konkursdagen ansetts såsom betalning som bör jämställas med betalning av konkursgäldenären direkt till postverket (jfr 1937 s 351, 1944 s 571, 1969 s 27 och 1978 s 194)

 

  • 1987, NJA 1987 s. 40
    Fråga om förutsättningarna för att gåva, som sker i form av att fordran enligt enkelt skuldebrev efterskänks, skall anses fullbordad. 3 § 2 st sista p lagen (1936:83) angående vissa utfästelser om gåva)

 

  • 1975, NJA 1975 s. 577
    Spörsmål om res judicata och bevisskyldighet i tvistemål (se RH 2003:43).