Ikon för appen Lagens möjligheter - rättvisans våg, förgylld

DRIFT

Inga kända avvikelser.

Lagens möjligheter

Ersättningsrätt, förmögenhetsrätt och Rådgivaransvar

FORDRINGSRÄTT


Destinering av betalning (PDF)


Gäldenärs eller borgenärs rätt att destinera en viss betalning specifikt till en av flera möjliga skulder


För att läsa samtliga avgöranden i fulltext, ladda ner appen via AppStore eller Google Play.


Materialet nedan används helt på eget ansvar. Läs användarvillkoren här.


Läs sammanfattningarna till samtliga avgöranden redan här på hemsidan, eller hämta PDF-dokumentet via länken ovan och läs när Ni vill.


  • 2021, Tingsrättsdom
    [Mellandom] Borgenär ansågs ej ha visat att förvärv av viss fordran var giltigt, då fordran inte var bestämd eller hade "identitet" vid tidpunkten för överlåtelse. Domstolen hänvisar till NJA 1973 s. 635, 1973 års rättsfall nämns även i NJA 1989 s. 177, då i fråga om borgenärers sekundära valrätt vid avräkning av betalning och med hänsyn till proportionaliteten av de konsekvenser som skulle drabba gäldenären till följd av borgenärens avräkning.


  • 2020, Tingsrättsdom
    Stockholmshem ansågs ej ha visat att det skulle strida mot autogiroavtal för hyresgäst att destinera en betalning till en särskild redan förfallen hyresskuld, framför en skuld som ännu inte hade förfallit. Hyresvärden måste dessutom ha uppfattat att att konsekvenserna av en annan avräkning skulle bli betydande för hyresgästen - hyresrätten kunde därför inte förverkas.

 

  • 2019, Tingsrättsdom
    Hyresvärd ansågs ha visat att betalning med månadsavi för fel månad inte var ett ursäktligt misstag, eftersom hyresgästen därmed tydligt angett att betalningen avsåg nästa hyra, och inte den hyra som förfallit, fanns grund att förverka hyresrätten.

 

  • 2019, Hovrättsdom
    Påstådd borgenär ansågs ej ha visat att gäldenären hade haft ytterligare skulder sedan tidigare som måste avbetalas före den huvudsakliga skulden.

  • 2019, Hovrättsdom
    Borgenär ansågs ha visat sin rätt att avräkna gäldenärs betalning mot en tidigare skuld, borgenären ansågs dock inte ha visat att en sådan skuld fanns.
  • 2018, Tingsrättsdom
    [Förlikt i Svea HovR] Entreprenör ansågs ej ha visat att viss del betalning från beställaren skulle räknas av mot återstående skuld avseende huvudkontraktet. Något avtal om avräkningsordning fanns inte. Beställaren ansågs dock betalningsskyldig i målet till entreprenören för ytterligare utförda arbeten.

 

  • 2017, Hovrättsdom
    Hyresvärd ansågs ha visat att däckbolag inte hade destinerat viss inbetalning till rätt lokalhyresskuld och hade därmed rätt att avhysa däckbolaget; Bl.a. om när flera hyresskulder i och för sig kunde ha använts för att förverka hyreslokalen och bedömningen av oskäligt betungande rättsföljd förgäldenären till följd av odestinerad betalning.

 

  • 2017, Hovrättsdom
    Borgenär ansågs ej ha visat överenskommelse om betalningsordning, trots uppmaning till gäldenär; Bl.a. om betydelsen av fordringar på olika juridiska personer för vilka samma personer åtagit sig solidariskt ansvar.

 

  • 2016, Hovrättsdom
    Konkursbo ansågs ej ha visat att överföring utgjorde betalning för en viss bland flera fordringar; Bl.a. om fastställande av faktiskt skuldförhållande då större kontantbelopp hanteras i bostad och tidpunkt för fordrans uppkomst.

 

  • 2015, Hovrättsdom
    Borgenär ansågs ha visat att överföring av visst belopp utgjort lån; Bl.a. om bevisbördan för innebörden av överföringar samt huruvida gäldenär mottagit visst belopp.

 

  • 2015, Hovrättsdom
    Avseende obetalda kostnader för termineringstrafik för telefoni har gäldenär ej ansetts kunna destinera betalning till kapitalskuld före upplupen ränta.

 

  • 2014, Hovrättsdom
    Fora i egenskap av borgenär ansågs ha visat sin rätt till betalning för fastställda årliga försäkringspremier då preliminära premier för respektive år kunde krediteras utan avräkning mot årets slutliga premie; Bl.a. om betydelsen av frivillig slutlig lönerapportering, tolkning av försäkringsvillkor avseende rätten att förfoga över kreditering och rätten till kvittning enligt den så kallade frigörelsetiden för fordringar som dock inte förfallit.

 

  • 2013, NJA 2013 s. 1190 
    Avräkningsordningen. Om en gäldenär har flera skulder och en viss skuld tydligt skiljer ut sig från de övriga genom att en underlåten betalning är förenad med särskilt betungande rättsföljder för gäldenären, så ska en odestinerad betalning räknas av mot den skulden, om de förhållanden som föranleder den betungande rättsföljden har varit uppfattbara för borgenären.

 

  • 2013, Hovrättsdom
    Dödsbo ansågs ha visat att lön till fd. bageriägare inte utgjorde amortering av belånad köpeskilling.

 

  • 2010, Hovrättsdom
    I mål om krav på betalning enligt skuldebrev ansågs borgenär ej ha visat att gäldenärs erlagda betalningar avsåg tvistiga fordringar som uppkommit i tiden efter det i målet åberopade skuldebrevet.

 

  • 2009, NJA 2009 s. 64
    Mot en gäldenärs betalningsinvändning mot krav på betalning enligt ett skuldebrev invänder borgenären att han har avräknat betalningen mot en annan fordran. Gäldenären bestrider existensen av denna fordran. Fråga om bevisbördan (Rättsfall: NJA 1958 s. 117, NJA 1975 s. 577, NJA 1989 s. 177).

 

  • 2004, RH 2004:80
    I ärende om verkställighet av dom på betalningsförpliktelse har sökanden ansetts ha bevisbördan för sitt påstående om att betalning som ostridigt erlagts avsett något annat än den gäldenärens skuld som ansökan om verkställighet har avsett.

 

  • 2002, NJA 2002 s. 577
    Gäldenär, som hade flera skulder till en borgenär, har ansetts ha rätt att destinera sin betalning till en skuld för vilken frigörelsetiden var inne, utan hinder av att förfallodagen ännu inte inträtt. 9 kap. 5 § HB.

 

  • 1992, NJA 1992 s. 574
    En utmätningsborgenär hade retentionsrätt i den utmätta egendomen på grund av annan fordran än exekutionsfordringen. Borgenären ansågs ha rätt att välja på vilken av de båda fordringarna köpeskilling från den exekutiva försäljningen skulle avräknas.

 

  • 1989, NJA 1989 s. 177
    Fråga om gäldenär utnyttjat sin valrätt att ange på vilken av flera skulder betalning skulle avräknas. 9 kap 5 § HB. Tillika fråga om vid utövande av borgenärens subsidiära valrätt hänsyn skall tas till det betalningsansvar som kan drabba ställföreträdare för gäldenären. (Jfr 1958 s 117 och 624, 1973 s 635 samt 1986 s 454).

 

  • 1981, NJA 1981 s. 811
    I samband med att hyresgäst för första gången erlade hyra till ny hyresvärd - vilket skedde inom den i 7 kap 17 § JB angivna sexmånaderstiden - meddelade han i skrift till denne att betalningen skedde i avvaktan på reglering av tidigare för mycket inbetalat och var att anse som en betalning a conto. Hyresvärden återsände inte beloppet och satte sig inte heller på annat sätt i förbindelse med hyresgästen. Hyresvärden har ansetts skyldig att låta hyresgästens fordran hos tidigare ägare av fastigheten gå i avräkning å hyresbelopp som förföll till betalning först efter utgången av den nämnda sexmånaderstiden.

 

  • 1973, NJA 1973 s. 635
    Åkeriägare, som med skogsägareförening träffat avtal om vissa transporter för föreningens räkning, har till borgenär upplåtit säkerhetsrätt i bl. a. vad som framdeles kunde tillkomma honom enligt transportavtalet. Föreningen har underrättats om upplåtelsen. Sedan åkeriägaren därefter intjänat vissa tillgodohavanden hos föreningen, har han försatts i konkurs. I tvist mellan borgenären och konkursboet uppkommer frågor om giltighet och verkan av upplåtelsen. Tillika spörsmål om återvinning (Jfr 1937 s. 63 och 1953 s. 465).

 

  • 1958, NJA 1958 s. 624 
    Fråga, i fall då gäldenär häftade i skuld till borgenären på grund av två skilda avtal, å vilketdera skuldförhållandet en av gäldenären erlagd betalning vore att avräkna. 9 kap. 5 § HB. (Jfr särskilt 1881 s. 314, 1882 s. 6, 1895 s. 177, 1944 s. 536 och 1958 s. 117).