Ikon för appen Lagens möjligheter - rättvisans våg, förgylld

Lagens möjligheter

Ersättningsrätt, förmögenhetsrätt och Rådgivaransvar

AVTALSRÄTT


När finns ett enkelt bolag? (PDF)


Hur ett enkelt bolag/bolagsförhållande kan uppstå genom avtal, gemensamt syfte eller pga. annat handlande.

För att läsa samtliga avgöranden i fulltext, ladda ner appen via AppStore eller Google Play.


Materialet nedan används helt på eget ansvar. Läs användarvillkoren här.


Läs sammanfattningarna till samtliga avgöranden redan här på hemsidan i dokumentet nedan, eller hämta PDF-dokumentet via länken ovan och läs när Ni vill.

 

  • 2019, Tingsrättsdom
    En av två delägare i enkelt bolag ansågs ej ha visat att den hyresfastighet som delägarna hade fått genom familjerättsligt fång var en s.k. inskränkt bolagsbelastad egendom. Fastigheten ansågs vara oinskränkt bolagsbelastad och skulle därmed avyttras som ett led i den slutliga avvecklingen av det enkla bolaget; Bl.a. om bedömningen av tidpunkten då ett enkelt bolag uppstår och kriterier för oinskränkt respektive inskränkt bolagsbelastad egendom enligt juridisk doktrin och rättsutlåtande.

 

  • 2018, Hovrättsdom
    Dotter ansågs ej ha visat dold samäganderätt i föräldrarnas inköpta fastighet, inte heller att stallverksamheten på gården skulle ha utgjort ett enkelt bolag; Bl.a. om praxis för dold samäganderätt till fast egendom (obligationsrättsligt anspråk) i familjeförhållande, restriktiv tillämpning av presumtionsregeln för dold samäganderätt och hur dold samäganderätt kan uppstå genom enkelt bolag.

 

  • 2018, Tingsrättsdom
    Musiker ansågs ej ha visat att diskussioner, gemensamma spelningar och samarbete i övrigt utgjorde ett enkelt bolag eller att muntligt avtal hade blivit bindande mellan parterna, s.k. konkludent handlande; Bl.a. om bevisvärdering vid olika stadier av förhandlingar utifrån kriterierna för att ett enkelt bolag ska uppstå.

 

  • 2017, Hovrättsdom
    Konsult ansågs ej ha visat muntligt avtal om ersättning för löpande arbeten ej styrkt avseende värdering av IT-projekt samt intyg för att projektet skulle kunna användas som apportegendom för bildande av aktiebolag; om betydelsen av ersättning för utfört arbete samt hur det kom sig att löpande samarbete inte diskuterats i form av enkelt bolag.

 

  • 2016, Tingsrättsdom
    Maka ansågs ej ha visat att konkludent avtal om enkelt bolag med make förelåg varför likvidator inte kunnat förordnas för jakt, hunddagis och hunduppfödning som bedrivits på samma gård; Bl.a. om gemensamt bolagsändamål, gemensam verksamhet och fördelning av vinst.

 

  • 2016, Hovrättsdom
    Kompanjon ansågs ej ha visat att konkludent avtal om enkelt bolag förelåg, dock ej solidariskt betalningsansvar för skönhetstävling; Bl.a. om gemensamt ändamål och syfte som är karaktäristiskt för bolag samt bevisning om avtalsinnehåll för solidariskt ansvar.

 

  • 2014, Hovrättsdom
    Kompanjon ansågs ej ha visat att avtal om enkelt bolag förelåg varför likvidator inte kunnat förordnas för fastighet där jordbruks- skogs och sågverksverksamhet bedrivits; Bl.a. om betydelsen av gåva av fastighets- och verksamhetsandel, bokföring av olika verksamhetsdelar och nyttjanderätt inom viss del av verksamhet.

 

  • 2014, Hovrättsdom
    Då samägare ansågs ha visat att enkelt bolag förelåg, gäller bolagslagen framför samäganderättslagen avseende fastighet som används till vandrarhem; om bolagsändamål, samt fördelning av vinst.

 

  • 2014, Hovrättsdom
    Stiftelse ansågs ej ha visat avtal om enkelt bolag för en samarbetsgrupp med egna samt representanter från fack och Karolinska; om kravet på ett tydligt och gemensamt bolagsändamål , samt krav på stiftelses mandat för ingående av uppdragsavtal.

 

  • 2012, RH 2012:39
    Enkelt bolag har ansetts bildat genom konkludent handlande och har ansetts trätt i likvidation i samband med att verksamheten upphört.

 

  • 2006, NJA 2006 s. 678
    Bestämmelserna i 6 § lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt har ansetts analogt tillämpliga i ett fall gällande en samägd arrenderätt där lagstiftningen inte tillhandahåller någon annan metod för att lösa konflikter mellan samägarna (Rättsfall: NJA 1945 s. 341, NJA 1960, s. 454, NJA 1980 s. 547, NJA 1986 s. 68, NJA 1995 s. 478 och NJA 1998 s. 552)

 

  • 2005, NJA 2005 s. 276
    Vid prövning huruvida likvidator skall utses i ett enkelt bolag invänds att det saknas likvidationsgrund för bolaget och att hinder för prövning av denna tvistefråga föreligger på grund av skiljeklausul i bolagsavtalet. Tvistefrågan har ansetts skiljedomsmässig varför den inte skall prövas av domstolen, något som emellertid i sig inte föranlett att ansökningen om utseende av likvidator har avvisats.

 

  • 2005, NJA 2005 s. 205
    En konsument har i tvist med en näringsidkare ansetts ha bevisbördan för uppgiften att ett avtal om entreprenad på löpande räkning innefattat ett s.k. takpris. (Jfr 2001 s. 177.) (Målet avgjort av Högsta domstolen i dess helhet och antecknad i Högsta domstolens minnesbok) (jfr. rättsfall: NJA 1975 s. 280, NJA 1989 s. 215 och NJA 2001 s. 177).

 

  • 1990, RH 1990:46
    Fråga om skäl förelegat att enligt 4 kap 20 § utsökningsbalken förelägga tredje man att väcka talan mot gäldenären och sökandena.

 

  • 1990, RH 1990:14
    Fråga om en kommun tillsammans med annan bedrivit ett mässarrangemang så att ett handelsbolagsförhållande kan anses ha förelegat och kommunen därmed blivit solidariskt ansvarig för uppkomna skulder.

 

  • 1986, NJA 1986 s. 402
    En delägare i sk tipsbolag underlät att enligt åtagande lämna in tipskupong som, om den hade deltagit i tipsomgången, skulle ha gett vinst. Han har ansetts härigenom ha av oaktsamhet förorsakat övriga delägare skada men har, med hänsyn till arten av hans uppdrag och de förutsättningar som gällde för uppdragets fullgörande, befunnits ej vara skyldig att utge någon ersättning till dem. 4 kap 2 § jämförd med 2 kap 14 § 1 st lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag.

 

  • 1982, RH 1983:147
    Två jordbruks- och skogsfastigheter har varit i en släkts ägo sedan 1915. Genom arv - innefattande även arvsavståenden - uppgick sedermera antalet delägare till tolv. En av dessa, som även köpt del av fastigheterna av sin moder, var lagfaren ägare till hälften av fastigheterna och var den som skötte dessa. Han erlade arrende och lämnade redovisning och utbetalade överskott till övriga delägare för deras andelar av fastigheterna. Även viss livränta utbetalades till huvuddelägarens moder utav avkastningen från fastigheterna. - Två delägare, som vardera äger 3/48 av fastigheterna, begär förordnande om försäljning enligt samäganderättslagen. Invändning att samäganderätt ej föreligger utan att ett enkelt bolagsförhållande uppkommit mellan delägarna (jfr. rättsfall: NJA 1905 s 63; NJA 1914 s 286; NJA 1939 s 497; NJA 1945 s 34l; NJA 1980 s 547; SvJT 1971 s 12).

 

  • 1980, NJA 1980 s. 547
    Bolagsförhållande eller samäganderätt? Fastighet som förvärvades för bostadsändamål för två personer, vilka i enkelt bolag bedrev yrkesmässigt fiske, har med hänsyn till fastighetens anknytning även till fisket ansetts ingå i bolagsförhållandet.

 

  • 1962, NJA JA 1962 s. 359
    Fråga huruvida visst rättsförhållande vore att hänföra till enkelt bolag samt, vid jakande svar härå, huruvida bolagsman kunde läggas till last förfaranden av beskaffenhet att medbolagsman på grund därav ägde påfordra, att bolaget genast trädde i likvidation. 27 §, jämförd med 52 §, lagen om handelsbolag och enkla bolag (jfr NJA 1952 s. 188, RH 2004:20).

 

  • 1960, NJA 1960 s. 454
    Fråga huruvida bolagsförhållande förelåge.

 

  • 1956, NJA 1956 s. 62
    Fråga i visst fall huruvida enkelt bolag vore att anse som slutet på (relativt) bestämd tid eller på obestämd tid med bundenhet under viss begränsad tid eller på obestämd tid utan dylik bundenhet. 52 §, jämförd med 25 §, lagen om handelsbolag och enkla bolag.

 

  • 1947, NJA 1947 s. 66
    Preskription i bolagsförhållande. (jfr: 1937 B 354).

 

  • 1945, NJA 1945 s. 341
    Skiftesmål. Fråga om rätt för delägare i fast egendom, som han jämte tre andra personer förvärvat, att påkalla laga skifte. Enkelt bolag? (jfr 1880 s. 105, 1914 s. 286, 1916 s. 104 och 1939 s. 497 ävensom Juridisk tidskrift för skiftesärender, Stockholm 1865, häft. 1 s. 33).

 

  • 1939, NJA 1939 s. 497
    Fråga huruvida enkelt bolag kommit till stånd genom avtal, enligt vilket en i A:s namn köpt fastighet förklarats hava på närmare angivna villkor förvärvats för A:s och medkontrahenters gemensamma räkning (jfr 1905 s. 63 och 1924 s. 323).

 

  • 1939, NJA 1939 s. 449
    A och B hava slutit enkelt bolag i ändamål att genomföra en fastighetsaffär. Efter förloppet av jämförelsevis lång tid uppkommer fråga huruvida B, vilken icke guldit sin insats (1/4) och även i övrigt förhållit sig passiv med avseende å bolaget, kan göra gällande, att detta fortfarande äger bestånd och att A följaktligen är pliktig att avgiva redovisning för sin förvaltning.

 

  • 1939, NJA 1939 s. 434
    Å en Aktiebolaget Tipstjänsts tippningskupong ifyllde A en rad, B två rader och C en rad; och satsade därvid A 25 öre, B -- som underskrev kupongen -- 50 öre samt C 25 öre. Vinst utföll å en av de utav B ifyllda raderna. A yrkar nu att utfå 1/4 av den utav B uppburna vinsten.