Ikon för appen Lagens möjligheter - rättvisans våg, förgylld

Lagens möjligheter

Ersättningsrätt, förmögenhetsrätt och Rådgivaransvar

ARVSRÄTT


Testamentstolkning & succession (PDF)


Om principer för tolkning av ordalydelse i testamente och testators vilja, konkret arvsrätt och fall då legatarie har avlidit före testatorn.


För att läsa samtliga avgöranden i fulltext, ladda ner appen via AppStore eller Google Play.


Materialet nedan används helt på eget ansvar. Läs användarvillkoren här.


Läs sammanfattningarna till samtliga avgöranden redan här på hemsidan, eller hämta PDF-dokumentet via länken ovan och läs när Ni vill.


  • 2020, Hovrättsdom
    Legatarie ansågs ej ha visat att formuleringen av visst legat i testamente skulle tolkas så att fler fastigheter pga. villkor om viss sorts förfogandeinskränkning också skulle omfattas.

 

  • 2020, Tingsrättsdom
    Cancerfonden ansågs ha visat att ordalydelsen ”Riksföreningen mot Cancer” i testamente skulle tolkas som Cancerfonden och inte till förmån för Sveriges Cancersjukas Riksförbund; Bl.a. om principerna för tolkning av testamente och betydelsen av vad som har antecknats vid bouppteckning m.m.

 

  • 2019, Hovrättsdom
    [Tingsrättens dom fastställdes] Bröder i andra arvsklassen till först avliden maka, ansågs ej ha visat konkret rätt till arv trots att rätt till efterarv aktualiseras vid makens frånfälle; Bl.a. om parentelprincipen att egendom som tillfaller efterlevande make med fri förfoganderätt ska tillfalla den först avlidnes arvingar och begreppet konkret arvsrätt.

 

  • 2019, Tingsrättsdom
    Barn till avliden make ansågs ej ha visat att tidigare klanderprocess avseende testamentes giltighet mot kvarlevande maka som åberopade 12:1 ÄB skulle påverka rätten för den kvarlevande makans dotter att ta arv efter maken såsom särkullbarn enligt samma testamente. Testamentet omtolkades dock - till följd av utgången i den tidigare processen ansågs det inte förenligt med den avlidne makens vilja att hans särkullbarn skulle ärva honom.

 

  • 2019, Tingsrättsdom
    Universella testamentstagare ansågs ha visat att strykning av deras namn och förtydligande tillägg, inte hade gjorts på sådant sätt att originaltestamentet hade återkallats; Bl.a. om när tillägg och förtydligande av strykningar i testamente inte behöver uppfylla formkraven för testamente, samt vem som måste visa att testator själv gjort överstrykningar i testamente.

  

  • 2018, Tingsrättsdom
    Allmänna arvsfonden ansågs ej ha visat att ordalydelsen i inbördes testamente mellan makar skulle tolkas så att allmänna arvsfonden hade rätt till arv före den först avlidnes släktingar – enligt testamentet skulle den efterlevande ärva den först avlidne med fri förfoganderätt varefter arvet efter den sist avlidne skulle fördelas enligt lag.

 

  • 2014, Hovrättsdom
    Allmänna arvsfonden ansågs ha visat rätt till en betydande del av arv framför ett anspråk på efterarv från närstående, därför att anspråket på efterarv ansågs ha sin grund i ett mellan makar upprättat testamente och inte enligt 3 kap. ärvdabalken.

 

  • 2014, Hovrättsdom
    Son till avliden fader ansågs ej ha visat att överstrykning i testamente innebar att förordnande till syskonbarn var återkallat; Bl.a. beviskravet för att den som antagligen har förstört ett testamente helt ska förlora sin rätt till arv även som bröstarvinge.

 

  • 2008, Hovrättsdom
    [Tingsrättens dom fastställdes] Barn till sist avlidna hustru ansågs ha visat att denne hade haft rätt att förfoga över värdet av andel i fastighet i förhållande till arvingar efter tidigare avlidne maken, oaktat vissa fastighetsförhållanden och ej genomförd avstyckning vid tidigare fastighetsaffär.

 

  • 2007, Hovrättsdom
    [Tingsrättens dom fastställdes] Brorsbarn till avliden ansågs ej ha visat att testamente skulle tolkas så att de släktingar som hade utsetts till universella testamentstagare, hade utsetts endast i förhållande till den blygsamma förmögenhet som fanns i Sverige. När miljonerna utomlands hittades ansågs släktingarna även vara universella testamentstagare till denna förmögenhet.

 

  • 2007, Hovrättsdom
    Dödsbodelägare ansågs ha visat att fastighet skulle tillskiftas dem innan försäljning - trots att dödsboet enligt testamentets ordalydelse först skulle sälja fastigheten, får testamentets andemening ändå anses vara att ta tillvara på de skattemässiga fördelar som kan vinnas genom att dödsbodelägarna säljer fastigheten själva.

 

  • 2004, NJA 2004 s. 487
    Fråga om tolkning av testamente med förordnande om sekundosuccession (Rättsfall: NJA 1983 s. 628)

 

  • 2001, NJA 2001 s. 865
    Ett före år 1988 mellan makar upprättat inbördes testamente med förbehåll för bröstarvinges laglott har vid bestämmande av arvsskatt tolkats så att bröstarvingarna inte erhållit rätt att vid den först avlidne makens frånfälle utfå laglott.

 

  • 1999, NJA 1999 s. 117
    Fråga huruvida förmånstagarförordnande vid försäkring till namngiven sambo fortsatt att gälla trots att samboendet upphört före försäkringstagarens död.

 

  • 1998, RH 1999:16
    Tolkning av testamente.

 

  • 1992, NJA 1992 s. 758
    Arvsskattemål. I ett testamente förordnades att huvuddelen av testators kvarlåtenskap skulle tillfalla ett kusinbarn eller, om kusinbarnet avlidit, dess arvingar. Fråga om uttrycket "arvingar" innefattat kusinbarnets make. 11 kap 1 § ÄB

 

  • 1991, NJA 1991 s. 152
    I testamente har förordats att en fastighet skall tillfalla viss person som inte var släkt med testator. Testamentstagaren har avlidit före testator. Testamentet har tolkats så att fastigheten skall tillfalla testamentstagarens släktingar.

 

  • 1983, NJA 1983 s. 628
    Arvsskattemål. Äkta makar förordade i inbördes testamente att den av makarna som överlevde den andre skulle med äganderätt erhålla all boets egendom samt att, vid den efterlevandes död, vissa legat skulle utgå och återstoden fördelas mellan ett flertal universella testamentstagare. Bland legaten upptogs att välgörenhetsföreningen X skulle erhålla en viss fastighet. Denna ingick i mannens giftorättsgods. Sedan mannen avlidit, förordnade hustrun i nytt testamente att föreningen i stället för fastigheten skulle erhålla ett penningbelopp. Vid arvsskattens bestämmande efter hustruns död uppkommer fråga huruvida, på grund av förordnandet i det inbördes testamentet, fastigheten i sin helhet eller endast hälften därav skall anses ha tillfallit X som legat efter mannen.

 

  • 1965, NJA 1965 s. 62
    Arvsskattemål . Makar som sakna bröstarvingar hava genom inbördes testamente förordnat om rätt för efterlevande maken till den först avlidnes kvarlåtenskap. Fråga huruvida den efterlevandes rätt till kvarlåtenskapen är att anse såsom nyttjanderätt eller fri förfoganderätt dels i ett fall när testamentet upprättats år 1918 (I) dels i ett annat fall när testamentet upprättats år 1952 (II).

 

  • 1942, NJA 1942 s. 265
    Tolkning av testamente. A förordnade 1933 genom testamente, att A:s kvarlåtenskap skulle tillfalla B. Fråga, sedan A 1939 avlidit, huruvida åt testamentet borde givas den tolkningen att, i stället för B som dött 1935, B:s syster -- uti annan handling av A betecknad såsom A:s »fosterdottersdotter» -- ägde erhålla A:s kvarlåtenskap eller om denna tillkomme A:s arvinge enligt lag (en brorsdotter) (Jfr 1942 s. 135.#)

 

  • 1936, NJA 1936 s. 47
    Fråga huruvida en såsom äktenskapsförord betecknad handling jämväl innefattade lagligt testamente samt, i jakande fall, huruvida i handlingen meddelad bestämmelse att upprättarens bo skulle, om han (på sätt skedde) avlede före andra maken, skiftas enligt lag vore att tolka såsom avseende den vid handlingens tillkomst (1922) gällande men före upprättarens frånfälle ändrade lagstiftningen om arvsdelning (fråga om makes arvsrätt) (Jfr bl. a. 1935 s. 1.)