Ikon för appen Lagens möjligheter - rättvisans våg, förgylld

Lagens möjligheter

Ersättningsrätt, förmögenhetsrätt och Rådgivaransvar

ARVSRÄTT


Testamentsexekutor (PDF)


Möjligheter för testamentsexekutor att också förordnas som boutredningsman och testamentsexekutors rättshandlingsförmåga.


För att läsa samtliga avgöranden i fulltext, ladda ner appen via AppStore eller Google Play.


Materialet nedan används helt på eget ansvar. Läs användarvillkoren här.


Läs sammanfattningarna till samtliga avgöranden redan här på hemsidan, eller hämta PDF-dokumentet via länken ovan och läs när Ni vill.


  • 2020, Tingsrättsdom
    Dödsbodelägare ansågs ej ha visat tillräckliga skäl för att testamentsexekutor inte också skulle förordnas till boutredningsman; Bl.a. om skäl som kan medföra att testamentsexekutor inte bör utses till boutredningsman.

  • 2018, Tingsrättsdom
    Dödsbodelägare ansågs ej ha visat att tillägg till testamente var ogiltigt vid en s.k. begränsad förhandsprövning, inte heller att det fanns skäl att ifrågasätta testamentsexekutorns lämplighet som boutredningsman.

  • 2007, NJA 2007 s. 410 
    Enbart den omständigheten att en testamentsexekutor biträtt även arvlåtarens sambo med upprättande av testamente har inte ansetts utgöra skäl mot att testamentsexekutorn förordnas som boutredningsman (Rättsfall: NJA 1988 s. 594)

 

  • 1988, NJA 1988 s. 594 
    Av arvlåtare i testamente utsedd testamentsexekutor har förordnats till boutredningsman trots att efterarvingar till arvlåtarens tidigare avlidna make motsatt sig detta. 19 kap 3 § ÄB

 

  • 1973, NJA 1973 s. 472 
    Fråga i mål angående ränta på legat om tillämpning av 10 kap. 9 § RB om arvsforum.

 

  • 1966, NJA 1966 s. 3
    Sedan stiftelse bildats och styrelse för densamma utsetts i enlighet med föreskrifter i testamente, har testamentsexekutor jämlikt grunderna för 22 kap. 7 § ÄB jämförd med 7 § lagen om tillsyn över stiftelser ansetts behörig att föra talan om utseende av andra ledamöter i styrelsen. Frågan härom har ansetts som en fråga om rättegångshinder, vilken omedelbart skulle prövas. (I)

 

  • 1965, NJA 1965 s. 248 
    E, en av fem delägare i dödsbo, klandrade ett av testamentsexekutor förrättat arvskifte bl. a. på den grund att i skiftet ingick en fordran å honom, ehuru den vore tvistig och boet således ej vore berett till skifte. C och Å erhöllo jämte andra delägare i dödsboet vid skiftet andelar i fordringen. I ansökan om stämning yrkade C och A att av E få ut vad som tillskiftats dem av fordringen. Invändning att, enär skiftet ej vunnit laga kraft, fordringen alltjämt vore dödsboets egendom samt att följaktligen endast testamentsexekutorn och i allt fall icke C och Å ensamma ägde föra talan om betalning för fordringen.

 

  • 1964, NJA 1964 s. 54
    En av fem delägare i dödsbo klandrar av testamentsexekutor förrättat arvskifte bl. a. på grund av att i skiftet ingått en fordran delägaren, ehuru den vore tvistig och boet således icke vore berett till skifte. Två andra delägare yrka i stämning å denne delägare fastställelse av att fordringen består. Fråga huruvida sistnämnda talan må upptagas till prövning.

 

  • 1940, NJA 1940 s. 463
    Sedan testamentsexekutorer, tillika utsedda att vara boutredningsmän, vid huvudredovisning i samband med arvskiftet -- vid vilket medel avsattes för betalning av vissa boets skulder -- tillgodofört sig ett jämförelsevis betydande och i avrundat belopp bestämt arvode, hava de ansetts icke vara berättigade att uppbära särskilt arvode för sådana av uppdraget föranledda bestyr som lågo i tiden efter arvskiftet.

 

  • 1932, NJA 1932 s. 40
    Jäv mot testamentsvittnen -- två bröder -- på den grund att den ene genom testamentet förordnats till testamentsexekutor. Äldre rätt; jfr 2 kap, 4 § st. lagen om testamente (Jfr 1907 A 256, 1911 s. 538, 1919 s. 206 och 549, 1920 s. 438 samt 1925 s. 668 och A 546.)

 

  • 1916, NJA 1916 s. 36
    Exekutor av testamente, enligt vilket testators kvarlåtenskap skulle vid angivna tidpunkter utbetalas till hans enda arvinges barns nu varande omyndiga eller möjligen blivande barn eller dessas arvingar samt tillsvidare förvaltas av exekutorn, har »för samtliga vederbörandes räkning» bevakat testamentet. Fråga nu huruvida åt denna bevakning kunde mot testators arvinges bestridande tillerkännas laga verkan vid det förhållande att arvingens barn, vilka underlåtit att bevaka testamentet, förklarat sig ej vilja för egen eller för sina descendenters räkning begagna sig av exekutorns bevakning.