Ikon för appen Lagens möjligheter - rättvisans våg, förgylld

Lagens möjligheter

Ersättningsrätt, förmögenhetsrätt och Rådgivaransvar

ARVSRÄTT


När finns ett giltigt testamente? (PDF)


Om formkraven för giltigt testamente, muntligt nödtestamente och bedömning av förfalskade underskrifter på vittnesintyg mm


För att läsa samtliga avgöranden i fulltext, ladda ner appen via AppStore eller Google Play.


Materialet nedan används helt på eget ansvar. Läs användarvillkoren här.


Läs sammanfattningarna till samtliga avgöranden redan här på hemsidan, eller hämta PDF-dokumentet via länken ovan och läs när Ni vill.


  • 2019, Hovrättsdom
    Dödsbodelägare ansågs ej ha visat att tillägg till testamente hade tillkommit genom urkundsförfalskning, eller att testamentet hade tillkommit på annat sätt än vad som framgick av dess vittnesintyg; Bl.a. om presumtion för äkta testamente när vittnesintyg finns, samt utförlig bevisvärdering av flera utlåtanden rörande äkthet av underskrift.

  • 2019, Tingsrättsdom

    Dödsbodelägare ansågs ha visat att testamente inte var giltigt då det inte hade upprättats i enlighet med formkraven; Bl.a. om betydelsen av vittnens samtidiga närvaro och att vittnena känt till innebörden av vittnesintyget.

  • 2018, Hovrättsdom
    [Hovrätten fastställde tingsrättens dom] Allmänna arvsfonden ansågs ha visat att namnteckning var förfalskad och att testamente till förmån för påstådd universell testamentstagare därmed inte var giltigt; Bl.a. om värdering av tekniska bevis för förfalskning.

 

  • 2016, Hovrättsdom
    Legatarie ansågs ej ha visat att dödsbo var förhindrat att göra invändning om testamentes giltighet, inte heller att senare testamente genom tolkning utgjorde tillägg till de föregående.

 

  • 2014, Hovrättsdom
    Förfördelade arvtagare ansågs ej ha visat att muntligt testamente, s.k. nödtestamente, var ogiltigt; Bl.a. om bevisbörda och beviskrav för skriftligt testamente utifrån flera olika handlingar, möjligheten att i undantag upprätta muntligt testamente och bevisvärdering om tvång/inverkan av psykisk störning.

 

  • 2014, Hovrättsdom
    Särkullbarn ansågs ha visat att formkraven för testamente – namnteckning och i närvaro av två vittnen – inte var uppfyllda; Bl.a. om värdering av omständigheter när testamente hittades och dess påstådda upprättande.

 

  • 2013, Hovrättsdom
    Släktingar ansågs ej ha visat att testatorns namnteckning på testamentet var äkta; Bl.a. om ogiltighetsbedömning avseende vittnesintyg och bevisbördan för att testamente har upprättats i enlighet med formkraven.

 

  • 2012, RH 2012:80
    Ett testamente har försetts med ett vittnesintyg enligt 10 kap. 2 § andra stycket ärvdabalken. Bevisbördan för påståendet att testamentsvittnenas underskrifter varit falska åvilar därmed den som klandrat testamentet (Rättsfall: NJA 1994 s. 34; Svea hovrätts dom 2010-03-05 i mål T 8903-08; Svea hovrätts dom 2010-10-06 i mål T 9983-09)

 

  • 2010, Hovrättsdom
    Av Harry Schein förordnad legatarie ansågs ha visat att senare testamente, inte hade undertecknats av Harry Schein; Bl.a. om beviskravet för ogiltigt vittnesintyg och för att formkraven för testamente är uppfyllda, samt bevisvärdering av vittnesutsagor om långvariga relationer.

 

  • 2009, Hovrättsdom
    Syster till den avlidne ansågs ha visat att grannens påstådda testamente var förfalskat; Bl.a. om bevisvärdering av vittnesmål som gör det i vart fall sannolikt att underskrift är förfalskad.

 

  • 2008, Hovrättsdom
    Påstådd arvinge ansågs ej ha visat att åberopad handling utgjorde något testamente, därför behövde dödsbodelägarna inte ens klandra det.

 

  • 1995, RH 1995:145
    Testators vidkännande av sin underskrift har i visst fall ansetts kunna ske genom konkludent handlande

 

  • 1994, 1994 s. 145
    Föreskriften att testamentsvittnen skall bestyrka testamentshandlingen med sina namn har ansetts innebära att bestyrkandet skall ske i nära anslutning till att testator skriver under handlingen eller vidkänns sin underskrift. 10 kap 1 § ÄB

 

  • 1994, NJA 1994 s. 34
    Två testamentsvittnen har på testamente tecknat intyg om att testator i deras samtidiga närvaro skrivit under testamentet. Fråga om beviskravet när ett av vittnena i klanderprocess rörande testamentet påstår att testator ej var närvarande då testamentet bevittnades

 

  • 1993, NJA 1993 s. 341
    Fråga, beträffande s k holografiskt testamente, dels om det förelegat en nödfallssituation dels om testamentshandlingen kunde anses undertecknad. 10 kap 3 § 1 st ÄB.

 

  • 1986, NJA 1986 s. 590
    Fråga om giltigt muntligt testamente förelåg när avsikten var att ett skriftligt testamente med vittnen skulle upprättas vid ett senare tillfälle. 10 kap 3 § ÄB (Jfr 1939 s 364 II)

 

  • 1977, NJA 1977 s. 168
    Testamente har efter testators död inte kunnat företes i huvudskrift, men en fotokopia har anträffats i ett av testator och hans hustru disponerat bankfack. Med hänsyn till föreliggande omständigheter har det antagits för visst, att förordnandet enligt kopian innefattade den avlidnes yttersta vilja ännu vid tiden för hans bortgång (Jfr 1933 s 52, 1945 s 544, 1959 s 658 och 1960 s 227)

 

  • 1932, NJA 1932 s. 40
    Jäv mot testamentsvittnen -- två bröder -- på den grund att den ene genom testamentet förordnats till testamentsexekutor. Äldre rätt; jfr 2 kap, 4 § st. lagen om testamente (Jfr 1907 A 256, 1911 s. 538, 1919 s. 206 och 549, 1920 s. 438 samt 1925 s. 668 och A 546.)


  • 1930, NJA 1930 s. 78
    Tvist mellan svenska medborgare rörande kvarlåtenskap i Sverige -- fast och lös egendom -- efter en i Finland avliden finländsk medborgare har förklarats höra under svensk jurisdiktion och böra upptagas av den domstol, inom vars område den fasta egendomen är belägen. Konventionen d. 9 april 1889 mellan Sverige och Norge samt Ryssland ävensom ministeriell notväxling d. 11 nov. 1919 mellan Sverige och Finland. Tolkning av testamente. Sedan X. till förmån särskilt för söner till en av sina systrar upprättat testamente rörande sin egendom i Sverige, har X. utflyttat till Finland, gift sig och i nytt testamente förordnat, att hans kvarlåtenskap i Finland skulle tillfalla hans hustru, varemot hans tillgångar i Sverige skulle övertagas av hans »övriga arvingar». Fråga nu, efter det X. avlidit (barnlös), huruvida det tidigare testamentet upphävts genom det senare, så att X:s kvarlåtenskap i Sverige skall fördelas efter lag mellan hans sidoarvingar.