Ikon för appen Lagens möjligheter - rättvisans våg, förgylld

Lagens möjligheter

Ersättningsrätt, förmögenhetsrätt och Rådgivaransvar

ARVSRÄTT


Klanderfrister & preskription i arvsfrågor (PDF)


Om korrekt delgivning av testamente, bouppteckning m.m. som avgör när tidsfrister börjar löpa. Ärvdabalken och Äktenskapsbalken m.fl. innehåller ett mycket stort antal olika tidsfrister som kan vara helt avgörande i processer rörande arv, bara några har tagits upp i olika rättsfall och det här avsnittet kan därför inte användas som en lista över vilka tidsfrister som måste beaktas när det gäller arv och bodelning!


För att läsa samtliga avgöranden i fulltext, ladda ner appen via AppStore eller Google Play.


Materialet nedan används helt på eget ansvar. Läs användarvillkoren här.


Läs sammanfattningarna till samtliga avgöranden redan här på hemsidan, eller hämta PDF-dokumentet via länken ovan och läs när Ni vill.

 

  • 2020, Tingsrättsdom
    Dödsbodelägare som känt till vissa ägarförhållanden rörande bostadsrätt i 17 år, ansågs ej ha visat tillräckliga skäl för att så långt i efterhand få åberopa dessa skäl gentemot den sedan länge registrerade ägaren till bostadsrätten i syfte att åstadkomma ett arvskifte som uppfyller formkraven.

  • 2018, NJA 2018 s. 341 
    Utgångspunkten för talefristen i 7 kap. 4 § ärvdabalken.

 

  • 2014, NJA 2014 s. 996 
    En arvinge får del av ett testamente på sådant sätt att klanderfristen börjar löpa endast om det klart framgår att testamentstagarens syfte är att delge testamentet. Så har inte ansetts vara fallet när (I) arvinge har fått del av ett testamente i ett ärende om förordnande av boutredningsman eller när (II) ett testamente har kvitterats med mottagningsbevis men försändelsen innehåller instruktioner som anger att arvingen ska vidta ytterligare åtgärd för att klanderfristen ska börja löpa (Rättsfall: NJA 1979 s. 481, NJA 1980 s. 630 och NJA 1981 s. 988)

 

  • 2012, Hovrättsdom
    Son ansågs ha visat att moderns testamenten var upprättade under påverkan av psykisk störning och att klanderfristen inte hade börjat löpa endast därför att han hade mottagit kopior av dessa; Bl.a. om bevisvärdering avseende inverkan av psykisk störning och principer för korrekt delgivning av handlingar.

 

  • 2009 NJA 2009 s. 717
    Fråga om utgångspunkten för fristen för klandertalan beträffande boutredningsmans förvaltning. 19 kap 19 § ÄB och 18 kap 9 § HB.

 

  • 2004, RH 2004:25
    Dödsbodelägare ingav till tingsrätten en skrivelse rörande klander av testamente inom sex månader från det att testamentet delgavs honom. I skrivelsen angavs ingen svarande. Efter sexmånadersfristen angavs en testamentstagare som svarande. Talan har avvisats såsom för sent väckt.

 

  • 1999, NJA 1999 s. 512 
    Fråga om utgångspunkten för fristen för klandertalan beträffande boutredningsmans förvaltning. 19 kap 19 § ÄB och 18 kap 9 § HB.

 

  • 1997, NJA 1997 s. 285
    Den i 16 kap 4 § ÄB föreskrivna preskriptionstiden för arv, räknad från dödsfallet, gäller även för den som ärver arvlåtaren enligt 8 § i samma kapitel.

 

  • 1995, NJA 1995 s. 648
    Fråga om utgångspunkten för fristen för klandertalan beträffande boutredningsmans förvaltning. 19 kap 19 § ÄB och 18 kap 9 § HB.

 

  • 1993, NJA 1993 s. 594
    Uppgifter om gåvor från en avliden till vissa bröstarvingar lämnades först i en tilläggsbouppteckning. Bröstarvinge, som kallats till förrättningen för huvudbouppteckning, väckte enligt 7 kap 4 § ÄB talan om återbäring av gåvorna för utfående av laglott sedan mer än ett år förflutit från huvudbouppteckningen men inom ett år räknat från tilläggsbouppteckningen. Talan ansågs ha väckts för sent (Jfr 1980 s 305)

 

  • 1993, NJA 1993 s. 570
    Fråga om rätt för make att lång tid efter äktenskapsskillnad påkalla bodelning och förordnande av bodelningsförrättare.

  • 1978, NJA 1978 s. 132
    Den omständigheten att den i 23 kap 8 § ÄB stadgade klanderfristen försuttits har ansetts utgöra sådant hinder mot klandertalans upptagande som rätten enligt 34 kap 1 § RB haft att självmant beakta. Tillika fråga huruvida delgivning av bodelningshandling skett i överensstämmelse med föreskrifterna i 23 kap 8 § ÄB.

 

  • 1912, NJA 1912 s. 382
    I testamente har förordnats, att legat skulle utgå till vissa personer -- däribland testators närmaste arfvinge -- äfvensom angifna stiftelser, samt att kvarlåtenskapen i öfrigt skulle tillfalla X. Sedan upplyst blifvit, att stiftelserna vore obefintliga, uppkommer tvist huruvida arfvingen vore framför X. berättigad till de för stiftelserna afsedda medlen.