Ikon för appen Lagens möjligheter - rättvisans våg, förgylld

Lagens möjligheter

Ersättningsrätt, förmögenhetsrätt och Rådgivaransvar

ARVSRÄTT


Efterarv & begränsningar vid arv med fri förfoganderätt (PDF)


Skillnaden mellan att ha rätt till efterarv genom lag eller genom testamente och vad en efterlevande från äktenskap får göra med egendom som ärvs med fri förfoganderätt.


För att läsa samtliga avgöranden i fulltext, ladda ner appen via AppStore eller Google Play.


Materialet nedan används helt på eget ansvar. Läs användarvillkoren här.


Läs sammanfattningarna till samtliga avgöranden redan här på hemsidan, eller hämta PDF-dokumentet via länken ovan och läs när Ni vill.

 

  • 2019, Hovrättsdom
    [Tingsrättens dom fastställdes] Bröder i andra arvsklassen till först avliden maka, ansågs ej ha visat konkret rätt till arv trots att rätt till efterarv aktualiseras vid makens frånfälle; Bl.a. om parentelprincipen att egendom som tillfaller efterlevande make med fri förfoganderätt ska tillfalla den först avlidnes arvingar och begreppet konkret arvsrätt.

  • 2018, Tingsrättsdom
    Efterarvingar till först avliden make ansågs ha visat att efterlevande maka väsentligt hade minskat deras efterarv utan att visa tillbörlig hänsyn, minskningen skulle kompenseras vid arvsskiftet efter makan; Bl.a. om bedömning av makas dolda samäganderätt till bostadsrätt utifrån ett inbördes avtal, som dock aldrig har registrerats i offentliga register, tidpunkten för bedömning av om efterlevande make har minskat arv med fri förfoganderätt ”väsentligt” och praxis om begreppet ”tillbörlig hänsyn” enligt 3:3 ÄB.

 

  • 2018, Tingsrättsdom
    Allmänna arvsfonden ansågs ej ha visat att ordalydelsen i inbördes testamente mellan makar skulle tolkas så att allmänna arvsfonden hade rätt till arv före den först avlidnes släktingar – enligt testamentet skulle den efterlevande ärva den först avlidne med fri förfoganderätt varefter arvet efter den sist avlidne skulle fördelas enligt lag.

  • 2018, Hovrättsdom
    Efterarvingar till först avlidne make ansågs ha visat att den sist avlidna makan väsentligt hade minskat sin egendom med 2 miljoner av det hon ärvt av sin make med fri förfoganderätt, utan att visa tillbörlig hänsyn mot makens arvingar; Bl.a. om bevisbördan för enskild egendom i samband med arvskifte.

  • 2017, Tingsrättsdom
    Efterarvinge ansågs ha visat att hennes del väsentligt hade minskats och att hon därför skulle kompenseras - i målet hade först avlidna makan tecknat kapitalförsäkring för sitt barn, efterlevande make tecknade därefter kapitalförsäkringar för att återupprätta balansen mellan de totalt 3 arvingarna, vilket till slut inte visade sig hjälpa.

  • 2016, NJA 2016 s. 442
    Bestämmelsen om rätt till efterarv i 3 kap. 8 § äktenskapsbalken omfattar också fall då efterarvsrätt för den som är arvsberättigad har föreskrivits även i testamente. Det gäller i den mån testamentet inte utesluter en tillämpning av bestämmelsen.

  • 2014, Hovrättsdom
    Allmänna arvsfonden ansågs ha visat rätt till en betydande del av arv framför ett anspråk på efterarv från närstående, därför att anspråket på efterarv ansågs ha sin grund i ett mellan makar upprättat testamente och inte enligt 3 kap. ärvdabalken.

  • 2014, Hovrättsdom
    [Tingsrättens dom fastställdes] Efterarvinge till först avliden make, ansågs ha visat att gåvor till syster från systrarnas gemensamma mor i form av bostadsrätt och pengar hade inkräktat på hennes efterarv, dock var yrkandet om återgång så märkligt utformat att det inte kunde bifallas, det fanns ex. ingen utredning i målet som visade att det skulle ha saknats pengar i dödsboet efter deras avlidna mor.

  • 2014, Hovrättsdom
    Efterarvingar till den först avlidne maken ansågs ej ha rätt att klandra den därefter avlidna hustruns testamente, då den sist avlidna hustrun hade egna arvingar; Bl.a. om specialfall då efterarvingar till först avliden i och för sig kan klandra den sist avlidnes testamente.

 

  • 2013, NJA 2013 s. 736
    För att en efterarvinge ska ha rätt till ersättning enligt 3 kap. 3 § ärvdabalken måste egendomens värde normalt ha minskat med i vart fall en fjärdedel.

 

  • 2008, Hovrättsdom
    [Tingsrättens dom fastställdes] Barn till sist avlidna hustru ansågs ha visat att denne hade haft rätt att förfoga över värdet av andel i fastighet i förhållande till arvingar efter tidigare avlidne maken, oaktat vissa fastighetsförhållanden och ej genomförd avstyckning vid tidigare fastighetsaffär.

 

  • 2005, NJA 2005 s. 400
    Vid makes död har den efterlevande maken avstått från sin rätt vid arvskiftet till förmån för den avlidne makens barn. Fråga om barnen, som vid den efterlevande makens död saknat rätt till efterarv, är arvsberättigade i den mening som avses i 3 kap. 8 § ärvdabalken.

 

  • 1995, NJA 1995 s. 303
    När efterlevande make har erhållit egendom med fri förfoganderätt har begränsning av makens testationsrätt ansetts gälla endast med avseende på en ideell andel av behållningen och inte i fråga om bestämd egendom.

 

  • 1993, NJA 1993 s. 145
    Enligt ett inbördes testamente skulle efterlevande make erhålla den andre makens kvarlåtenskap med full äganderätt. Den först avlidne makens arvingar ansågs inte ha någon rätt till den sist avlidne makens kvarlåtenskap enligt 3 kap 8 § AB (Prejudikatfrågedispens).